<p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.</p><p>Essay 15 p, Spring -08.</p><p>Title: ”Youth (work)seekers”</p><p>Author: Karolina Lindell</p><p>Abstract</p><p>This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories.</p><p>Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment.</p><p>There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.</p>

Örebro University Department of Social Sciences Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p. Essay 15 p, Spring -08. Title: ”Youth (work)seekers” Author: Karolina Lindell Abstract This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories. Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment. There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn &amp; Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital. Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor. Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen. Detta kan ha betydelse för elevernas studieambitioner på lång sikt. Dessa tendenser kan också skönjas i denna studie. Det är vanligare att elever som får sitt lärstilsbehov tillgodosett i undervisningen också planerar att studera vidare efter gymnasiet. Näst vanligast är kombinationen av att elever som både har högt kulturellt kapital och får sitt lärstilsbehov tillgodosett planerar att studera vidare efter gymnasiet. Det är mindre vanligt att enbart högt kulturellt kapital har ett samband med elevens studieambitioner. Den viktigaste slutsatsen som man kan dra är att inte underskatta vikten av lärstilsanpassad undervisning och variationen av undervisningsmetoder.

Denna studie syftar till att förklara samt karaktärisera personalvetarstudenters framtida yrkesval. Syftet preciseras med hjälp av två frågeställningar: Vilka karriärval strävar personalvetarstudenter mot? och Hur visar sig relationen mellan karriärval och personalvetares habitus? Studiens utgångspunkt grundar sig i teorier om habitus påverkan på karriärval. Habitus omfattar social kontext, familjebakgrund, erfarenheter, möjligheter och maktspel inom de sociala rummen. Studien utgår även från tidigare forskning inom det valda området vilka utgörs av studier och artiklar som belyser karriärvalets komplexitet och dess olika påverkansfaktorer.Studiens empiri bygger på ett urval av 101 personalvetarstudenter vid Uppsala Universitet. För att kunna besvara frågeställningar har en typologi över studenterna förankrats. Den baseras på studenternas handlingsmönster varpå två distinkta typer kunde utläsas: strategen och den luststyrda. Studiens resultat indikerar att personalvetarstudenter strävar främst mot att arbeta inom välkända, stora företag som inger hög status och ger möjlighet till meningsfulla- och stimulerande arbetsuppgifter. Respondenterna är generellt mer benägna att socialt reproduceras, i enlighet med deras familjebakgrund, än att utföra en vertikal- eller horisontell förflyttning. Slutligen påvisar resultatet att respondenternas karriärval är påverkade av deras habitus trots att detta ofta ter sig omedvetet.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare från olika generationer som undervisar i idrott och hälsa på grundskolenivå upplever att synen på ombyte och dusch förändrats över tid. De frågeställningar som kommer användas för att uppnå studiens syfte är: - Hur upplever lärare från olika generationer den förändring som skett i synen på ombyte och dusch i samband med idrott och hälsa? - Hur legitimerar lärare i idrott och hälsa från olika generationer ombytet och duschens vara eller icke vara i samband med lektioner i ämnet idrott och hälsa?   Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex aktiva examinerade grundskollärare i idrott och hälsa. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades tematisk analys. Studien har influerats i huvudsak av två teoretiska ramverk. Dessa är läroplansteorin och Pierre Bourdieus habitus och reproduktionsteorier.  Resultat Resultatet av studien visar på att de lärare som intervjuats är till majoritet överens om att förändringen som skett i synen på ombyte och dusch i samband med ämnet idrott och hälsa över tid, snarare ligger i en förändring av attityd hos eleverna än något annat. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna som intervjuats legitimerar ombytet och duschens vara eller icke vara med någon form av nedärvd metod från sin egen skolgång.  Slutsats De slutsatser som dras i den föreliggande studien är att genom Pierre Bourdieus habitus och sociala reproduktion visar samtliga respondenterna i studien att en förändring skett i synen på ombyte och dusch över tid. Detta oavsett vilken generation läraren tillhör. En anledning till detta kan ses i läroplanen som i studien använts som ett tidsdokument utifrån läroplansteorin. Där förändringar i samhällssynen lett till förändringar i formuleringen av läroplanen. / Aim The aim of the study was to examine whether and how teachers from different generations who teach physical education and health at primary school level experience that the view of change and showering changes over time. The research questions that will be used to achieve the purpose of the study are: - How do teachers from different generations experience the change that has taken place in the view of changing and shower in connection with physical education? - How do teachers of physical education from different generations legitimize the change and the shower to be or not to be in connection with lessons in the subject of physical education? Method The study has a qualitative methodological approach, with semi-structured interviews as a method. The selection was made through a strategic selection. The sample consisted of six active graduate primary school teachers in physical education. The interviews are conducted in the video conferencing program Zoom. Thematic analysis is applied for analysis of the data collection. The study has been influenced mainly by two theoretical frameworks. These are curriculum theory and Pierre Bourdieu's habitus and reproduction theories. Results The results of studies show that teachers interviewed for the most part agree that the change that has taken place in the view of change and shower in connection with the subject of physical education over time, is rather a change in the attitude of the students than anything else. The results also show that most of the teachers interviewed legitimize the change and the presence or absence of the shower with some form of inherited method from their own schooling. Conclusion The conclusions drawn in the present study are that through Pierre Bourdieu's habitus and social reproduction, all respondents in the study show that there has been a change in the view of changing and showering over time. This regardless of which generation the teacher belongs to. One reason why this can be seen in the curriculum, which in the study was used as a time document based on the curriculum theory. Where changes in the view of society have led to changes in the formulation of the curriculum.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur elevers syn på bildämnet relaterar till deras kulturella tillgångar. Detta genom en jämförelse av kulturella erfarenheter hos elever i årskurs nio och deras syn på, resultat i, och förståelse av - bildämnet. I studien samlas data genom en enkät till eleverna där kulturella erfarenheter och synen på ämnet undersöks. Denna data bearbetas statistiskt där samvariation mellan variabler korstabuleras och sedan analyseras ge-nom Pierre Bourdieus begreppsapparat. Resultatet visar på en viss korrelation mellan elevernas kultur och ämnessyn, bland annat att de med föräldrar engagerade i kultur i större utsträckning ser ämnet som viktigt samt att de som utövar kulturella aktiviteter i större utsträck-ning är motiverade på bildlektionerna. Korrelationen kan förstås som uttryck för elevernas kulturella kapital, deras habitus och som en pro-dukt av social reproduktion. Dessa resultat syftar till att stödja bildlä-raren i att förse alla sina elever med likvärdiga förutsättningar genom att upptäcka och uppmärksamma de processer som återskapar och upprätthåller orättvisor i bildämnet.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.

This study examines how mental illness in the movie “Joker” (2019) is portrayed. Thestudy uses a qualitative content analysis with a class-perspective using sociologistPierrie Bourdieu's theoretical concepts. The main questions of this study are howBourdieu's theoretical concepts habitus, strategy, field and capital are portrayed as itrelates to mental illness.The study follows a traditional structure while using a qualitative content analysis. Itdoes so by implementing a coding-phase, followed by categorization and lastly, andmostly, thematization. By doing so it allows for a greater deal of interpretation whichis essential for answering the study's purpose.The study suggests that the portrayal of mental illness in the movie is nuanced andtherefore not necessarily all good nor bad. It argues that by humanizing the movie'smain character it highlights deeply rooted systematic issues through a paralleldepiction of a mentally ill person and the society's downfall, all while also portrayingmental illness as logical within the given context. However, it also suggests that themovie, through the lens of the social sphere, portrays the issue of mental illness asone reserved for society's alienated population. / Denna undersökning analyserar hur psykisk ohälsa skildras i filmen “Joker” (2019).Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och använderett klassperspektiv med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier och begrepp.Analysen tar fasta på hur Bourdieus teoretiska begrepp habitus, strategi, fält ochkapital gestaltas och vad det innebär för skildringen av psykisk ohälsa.Undersökningen följer en traditionell struktur vad gäller kvalitativ innehållsanalys.Detta sker genom användning av en kodningsfas, kategoriseringar och tematisering.Denna struktur möjliggör för en större tolkningsfrihet, något som är essentiellt för attkunna besvara undersökningens syfte.Undersökningens resultat argumenterar för att skildringen av psykisk ohälsa i filmenär nyanserad och därigenom inte uteslutande negativ eller positiv. Resultatet tyderpå att filmens humanisering av dess huvudkaraktär genom en parallell illustration aven psykiskt sjuk persons och ett samhälles förfall belyser djupt rotade systematiskaproblem, samtidigt som den också skildrar psykisk ohälsa som logisk inom den givnakontexten. Undersökningen hänvisar dock också till filmens gestaltning av detsociala rummet som en problematisk aspekt då det skildrar psykisk ohälsa somreserverat för samhällets alienerade befolkning.