<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to, through a case study on a consumer electronics retailer in Jönköping, provide an empirical analysis of the link between the use of Facebook and social capital within the workplace.</p><p><strong>Background: </strong>The existing research on how employees’ Facebook usage affects social capital in the work place is far from extensive. Moreover, previous research focuses on large international organizations with their own internal social network site, and how this usage affects the organization’s social capital as an entity. Therefore, the authors of this thesis identified a need to examine only a single unit’s social capital within an organization and its link to the employees’ Facebook usage.</p><p><strong>Method: </strong>In order to answer the purpose of this thesis, a case study was performed on a consumer electronics retailer in Jönköping, Sweden. A mixed method, sequential explanatory design was applied in this thesis by; quantitative data collection in the form of questionnaires and then qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The questionnaires provided an overall insight to the situation at Electronicum, but also a guideline on where to focus when collecting the qualitative data. Eight employees were interviewed.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The results indicate that Facebook affected the social capital mainly through its ability to quickly spread information and attitudes, but also to a large extent by its ability to extend social interaction, both offline and online. Trust was affected through Facebook’s ability to create bridging and bonding activities between employees. Moreover, the social capital components of shared norms and citizenship were influenced by Facebook. However, the most distinct link was between Facebook and knowledge sharing. There was a link between the use of Facebook and the increase in off-work activities which indirectly influenced the social capital at the work premises.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med den här uppsatsen är att genom en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, beskriva länken mellan användning av Facebook och det sociala kapitalet på arbetsplatsen. <strong></strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong> Den forskning som gjorts på effekterna av Facebookanvändning på arbetsplatsers sociala kapital är långt ifrån omfattande. Tidigare forskning har fokuserat på stora internationella organisationer med interna sociala nätverk websidor, och hur de  anställdas användning av dessa har påverkat organisationen som helhet. Härmed identifierade författarna ett behov av att undersöka hur anställdas Facebookanvändning påverkar socialt kapital hos en enhet inom en sådan organisation.</p><p><strong>Metod:</strong> För att kunna uppfylla syftet med den här uppsatsen gjordes en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, Sverige. En blandad förklarande sekventiell metod design användes genom kvantitativ datainsamling i form av enkäter och sedan kvalitativ data insamling i form av semi-strukturerade intervjuer. Enkäterna fungerade som en generell översikt av situationen på Electronicum men även som en riktlinje var fokus skulle placeras under den kvalitativa data insamlingen. Åtta anställda från butiken intervjuades.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultaten visar att Facebook påverkade det sociala kapitalet huvudsakligen genom sin förmåga att snabbt sprida information och attityder och även till stor del genom Facebooks förmåga att utöka kontakten mellan anställda, offline som online. Facebook har en inverkan på en arbetsplats tillit genom dess förmåga att skapa överbryggande och sammanbindande aktiviteter. Även det sociala kapitalets komponenter ”delade normer” och anställdas känsla av ”medborgarskap” påverkades av Facebook. Länken mellan kunskapsutbyte och Facebook var dock tydligast. Det fanns en länk mellan Facebook användande och offline umgänge utanför jobbet vilket indirekt hade ett inflytande på arbetsplatsens sociala kapital.</p>

<p>Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University. </p><p>Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work.</p><p>When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.</p>

För att få drömjobbet inom en konkurrenskraftig bransch som grafiskdesign krävs det lilla extra. Syftet med denna undersökning är att ta redapå vad detta extra är och därigenom underlätta för arbetssökandegrafiska designers på vägen till drömjobbet.Genom tre djupgående intervjuer med anställda på medelstora byråer iMellansverige undersöktes vad arbetsgivare uppskattar och förväntar sigav en arbetssökande grafisk designer. Frågeställningen behandladeportfolions framtid med branschens digitalisering som bakgrund, samthur en arbetssökande fångar arbetsgivarens intresse.Resultatet visar att även om portfolion utgör en stor del av underlaget förrekrytering av personal, är personen bakom portfolion och vad den haratt berätta om innehållet det som är viktigast. En portfolio som intebeskriver sammanhang duger inte som marknadsföringsmaterial. Attvårda det personliga varumärket framstår som viktigt för framgång. Dendigitala portfolion dominerar marknaden, men fysiska arbetsproverupplevs som ett möjligt sätt att stå ut från mängden. Digitala nätverkmottas positivt av branschen, men webbplatser anses ha mer substans. / To get the job of your dreams in a competitive industry like graphicdesign you need that special something. The purpose of this survey is tofind out what that something is and thereby make it easier for jobseeking graphic designers on the road to their dream job.Through three in-depth interviews with employees at medium-sizedfirms in central Sweden investigations were made to find out what theemployers appreciate and expect from a job seeking graphic designer.The issues treated were the role of the portfolio with the industry'sdigitization as a background, and how a job seeker captures theemployer's interest.The results show that although the portfolio represents a large part of thebasis in recruitment of staff, the person behind the portfolio and what ithas to tell about the content is the most important. A portfolio that doesnot describe the context is no good as promotional material. To take careof the personal brand stands out as important to succeed. The digitalportfolio dominates the market, but physical work samples are seen as apossible way to stand out from the crowd. Digital networks arepositively received by the industry, but personal websites are consideredto have more substance.

In the growing multiculturalism of Swedish society, we see a significant amount of citizens of various heritages experience difficulty when venturing into the Swedish labor market. These difficulties have been explained earlier by either cultural or structural factors. The cultural factors state that individuals raised outside of the traditional ―Swedish‖ culture have greater difficulty in understanding the subtle idiomatic properties of the Swedish labor market. On the other hand, the structural factors state that it is the deficiency in Swedish language and education that stand as the main obstacles in finding lucrative professions on the labor market. To determine the structural and/or cultural factors, I have performed field research in restaurants of the Norrköping district. The restaurant is a setting in which several aspects are shown to have influence over the informants‘ decision to become a restaurant owner. These aspects include the labor market, food, family relations, and networks between friends and professional associates. Why have these individuals chosen restaurants? Is it out of economic necessity, or is it a family profession they feel compelled to safeguard? In this thesis, several restaurant owners will answer questions regarding their choice of profession, their prospects on the labor market, the influence of their families, the importance of cuisine as a cultural foundation, and the discrepancies behind social and financial networks among ethnic groups in Sweden.

The present thesis investigated several components important to the understanding of mentalization for children who use augmentative and alternative communication (AAC). The result of the thesis demonstrated that non-verbal mental age correlated significantly with mentalization tasks, and that the participants did not significantly differ compared to a nonverbal age-matched group of children without disabilities. Different expression of active participation, which is necessary to be able to display mentalization in dialogue, was observed in analysed interaction. The children’s social networks were limited and consisted of very few peers, thus limiting the possibilities of active participation. The number of peers in the children’s social networks correlated significantly with aspects of the children’s mentalization ability. Children who use AAC display their mentalization abilities independently in social interaction and through e-mail messages to peers. A wider construct that will have relevance to mentalization in ordinary situations is described encompassing several different abilities. The development of these abilities is dependent on the child’s capacity for adapting a cognitive flexibility when reflecting and theorizing on what is happening in a given situation. The development of mentalization is also dependent on a child’s close friendships, active participation in interaction, functional language ability, and varied social networks consisting of both peers and adults.

"Every day people experience hassles and joys at work. Consequently, research on emotion in organizational settings has tended to focus on these "as they occur" and "as they are managed". However, not only do people experience emotional events at work they may also talk about these events to their colleagues or intimates. And this verbal sharing of emotion may occur as well in everyday work life as it does in turbulent times or after extraordinary events… Thus begins the journey my dissertation. On the following pages I will introduce the reader to the theory of the Social Sharing of Emotion - i.e. the experiencing of an emotional event, the mental rumination upon it and, finally, telling others about it - with a view to knowledge sharing, narratives and social networks at work. In five articles the role of social sharing of emotion in humor at the workplace, collective memory, strategic change, decision making and change management will be untangled. " / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2003

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ett företags kommunikation på Facebook påverkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till företaget. Metod: En kvalitativ metod var lämplig för att få en djupare förståelse vid besvarandet av studiens syfte. För att kunna studera företagens kommunikation på Facebook genomfördes en netnografisk analys av två klädföretags Facebooksidor. Därefter genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personer som följde de två företagen på Facebook för att få en förståelse hur deras lojalitet påverkas av Facebooksidorna. Det empiriska materialet har analyserats mot teorin genom en tematisk analys. Resultat &amp; slutsats: Denna studie visar att det är viktigt för företag att arbeta med alla typer av lojalitet mot följarna på Facebook. För att åstadkomma kundlojalitet på Facebook visar resultatet att företag bör eftersträva att publicera inlägg med erbjudanden samt inspirerande bilder till följarna. Resultatet visade även att följarna hos Lindex inte upplevde lika hög lojalitet till Facebooksidan som följarna hos Nelly.com. Förslag till fortsatt forskning: Då vårt resultat visat tre nya empiriska teman skulle vidare forskning kunna undersöka dessa på en djupare nivå för att se om dessa empiriska teman är unik för vår studie eller kan tillämpas hos flera företags Facebooksidor. Vidare forskning skulle därmed kunna vara att undersöka de empiriska teman vi funnit som är viktiga för lojalitet på sociala nätverk för att se om dessa kan tillämpas på företag inom andra branscher. Uppsatsens bidrag: Denna studie sammankopplar tidigare forskning om kundlojalitet samt nyare forskning om kundlojalitet på sociala nätverk. Studiens teoretiska bidrag ger en ökad förståelse för vad som är av vikt vid kommunikation på ett företags Facebooksida och hur detta påverkar mottagarnas lojalitet till företaget. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how a company's communication on Facebook affects the recipient's cognitive, affective and conative loyalty towards the company. Method: A qualitative method was suitable to get a deeper understanding of responding to the study's purpose. In order to study the companies’ communication on Facebook, there was a netnographic analysis of two clothing companies Facebook pages. This was followed by semi- structured interviews with people who followed the two companies on Facebook to get an understanding of how their loyalty is affected by the Facebook pages. The empirical data is analyzed against theory through a thematic analysis. Result &amp; Conclusions: This study shows that it is important for companies to work with all kinds of loyalty to the followers on Facebook. To achieve customer loyalty on Facebook the result shows that companies should strive to publish posts with special offers and inspirational pictures to the followers. The results also showed that the followers of Lindex not experienced equally high loyalty to the Facebook page as the followers of Nelly.com. Suggestions for future research: As our results showed three new empirical themes, further research would be to examine these on a deeper level to see if these empirical themes are unique to our study or can be applied at several corporate Facebook pages. Further research would therefore be to examine the empirical themes we found that are important for the loyalty of the social networks to see if these could be applied to companies in other industries. Contribution of the thesis: This study connects previous research of customer loyalty as well as recent research of customer loyalty on social networks. The study's theoretical contributions provide a better understanding of what is important in the communication on a corporate Facebook page, and how this affects the recipients’ loyalty to the company.

Photography has long been of importance for humans in aspects of community, sharing and documenting. It has previously only existed in analogue format and with larger cameras. We have presently reached a new generation of cameras and photography. The new smaller compact cameras that are provided with most cellular phones take digital images of varying quality and accounts for a large part of photography. With the emergence of social media, photography and social interaction combined came photo applications with different features. In our essay we chose to investigate the immensely popular photo application called Instagram. Our purpose is to identify how it’s being used and what filters do for the usage of it. We have, by conducting user interviews and an observational study, identified that some motifs are more popular than others, that the filter feature and aesthetic pursuit is essential for Instagram usage and that hashtags play an important part regarding “likes” and dissemination.

Uppsatsens syfte är att konstruera riktlinjer för en användarprofilering som motiverar till fysiskt träningsutövande, samt uppmuntra användarprofiler till att förmedla sanningsenlig träningsresultatet inom ett digitalt socialt nätverk inriktat på fysisk träning. Studien undersöker även utövares inställning till att dela med sig av sina träningsresultat. Målet är att ta fram specifika, konkreta och praktiska faktorer som skall kunna appliceras i verkliga digitala nätverk. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer och observationer av en testgrupp på åtta personer med varierande träningskunskaper och bakgrund. Studien resulterade i två olika kategorier a) motivation till dokumentationstjänst i digitalt nätverk och b) användarprofilering. Resultatet visar att det intressanta i ett sådant nätverk är träningsresultatet och utvecklingskurvan. Nätverkets medlemmar är både sändare och mottagare och för att få tillgång till andra personers resultat måste man vara beredd på att visa sina egna resultat. Samtliga testpersoner tycks vara villiga till att dela med sig av sina resultat i större eller mindre utsträckning. Att dela med sig träningsresultat är en sekundär prioritering, det väsentliga är det personliga dokumenterandet av träningsresultatet. För att nätverket skall fungera i längden bör en profil dessutom vara sanningsenlig och tillförlitlig, ha kommentarer som kan hjälpa andra att bestämma träningsövningar och hjälpa en själv att ha kontroll på träningspassen samt möjlighet till normerade resultat som gör det mindre personligt och jämförbart med andra utövare. / This study examines digital motivation and user profiling to construct a set of guidelines that motivates users to engage in physical exercise, in a way that also encourage them to share workout documentation, training results and give recommendations in a digital network. It also examines people's thoughts at sharing the personal training results to others. This investigation is done in relation to an assignment where the client is involved in the development of an upcoming service which offers online documentation of physical workouts, mainly towards CrossFit. The qualitative study involved a test group of eight people with varied training knowledge and background. The study resulted in two different categories: a) motivation for documentation services in a digital network, and b) user profiling in a digital network within a training context. The conclusion shows that the significant part of this service is the individuals exercise result, visualized by a development curve in a way that makes it possible to compare your progress to others. Members of the network are both transmitter and receiver, meaning that in order to gain access to other people's results, one must be prepared to show its own results. All participants were willing to share their results to some extent. For the network to operate in the long run, user profiles must be truthful and reliable. Being able to make comments may be helpful to determine the exercise efficiency and suitability for oneself, but also for viewers seeking inspiration and suggestions on exercises. A normalized presentation of results is suggested, making the results less personal and comparable with other practitioners.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.