Spelling suggestions: "subject:"socialisation"" "subject:"resocialisation""
511 |
"Det är svårt att uppfatta en stämning digitalt" : En studie om nyanställdas onboarding på distansFinnberg, Alina, Yngvesson, Klara January 2020 (has links)
Denna studies syfte är att bidra med kunskap om nyanställdas upplevelser av en onboarding som sker på distans. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Vilka förväntningar har nyanställda på en onboarding på distans?”, “Hur upplever nyanställda sin möjlighet att anpassa sig till sin nya arbetsroll?” samt “Hur upplever nyanställda sin möjlighet till att skapa nya relationer till kollegor och företaget?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden varit semistrukturerade intervjuer. För att samla in empirin har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter som inom de senaste sex till åtta månaderna har påbörjat ett nytt distansarbete till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Genom tematisk analys har empirin analyserats i relation till studiens teoretiska ramverk som tar utgångspunkt i Säljös (2014) sociokulturella perspektivet på lärande, med inriktning på Jarvis et al. (2003) sociala lärande, Bergers et al. (1979) socialisation samt Lauvås och Handals (2015) yrkessocialisation. Resultatet visar att en strukturerad och genomtänkt onboarding upplevs vara av stor vikt för att uppfylla nyanställdas förväntningar, inte minst när den sker på distans. Detta går även hand i hand med hur de nyanställda upplever sina möjligheter att anpassa sig till sin arbetsroll. En onboarding på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till den nyanställdas upplevda möjligheter att skapa relationer till kollegor och att bli en del av företaget. Resultatet visar ytterligare att företagen gör aktiva försök till att skapa rum och utrymme för sociala sammanhang genom digitala forum. Samtidigt möts detta av ett visst motstånd från de nyanställda som tenderar att undvika deltagandet i dessa frivilliga digitala aktiviteter. / This study aims to contribute with knowledge about new employees’ experiences of an onboarding that takes place at a distance during digital working conditions. This is done through three research questions: “What are the expectations of new employees for an onboarding through distance?", "How do new employees experience their opportunity to adapt to their new work role?" and "How do new employees experience their opportunity to create new relationships with colleagues and the organization?". This study is based on a qualitative research strategy where the data has been collected through six semi-structured interviews conducted with informants who within the last six to eight months have started a new employment through distance, due to the consequences of Covid-19. The result has been analyzed through thematic analysis and in relation to the study’s theoretical framework. The theoretical framework is based on Säljös (2014) socio-cultural perspective on learning with a focus on Jarvis’ et al. (2003) social learning, Berger’s et al. (1979) socialization and Lauvås and Handals’ (2015) professional socialization. The result shows that a structured and organized onboarding is of great importance for meeting new employees’ expectations, when it takes place at a distance during digital working conditions. The structure of the onboarding is also essential for how the new employees adapt to their new professional role. Onboarding through distance results in difficulties when it comes to the new employees’ opportunities to create new relationships with colleagues and to become a part of the organization. The result further shows that organizations make active attempts to make space for social context through digital activities. At the same time, this is met by some resistance from the new employees who tend to avoid participating in these voluntary digital activities.
|
512 |
Komunikace mezi vyučujícími a rodiči / Collaboration of teachers and parentsNováková, Barbora January 2019 (has links)
The subject of this thesis is teacher-parent communication and cooperation with school management within this communication. The research took place in two Prague schools, high school and grammar school. Qualitative methods were applied for the analysis. Data were acquired via in-depth interviews with six teachers and two school psychologists. The main goal of the empirical research was to map how teachers perceive communication with parents and assess cooperation with school management in this communication. The results of the analysis suggest that there are many similar elements in teacher-parent communication. The communication usually takes place during formal class meetings with parents and via group e- mails. In case of problems teachers contact parents by phone or meet them individually in person. The variability in the category content of one teacher and in the frequency profile of the other teacher seems to be closely related to the risks associated with communication. One of the risks is crossing the boundaries of school competence by parents. In the latter case, there was a vague delineation of boundaries and the confluence of school and family competences. KEYWORDS School, family, socialisation, communicarion, competences, support
|
513 |
Är kvinnor mer religiösa än män? : En litteratusstudie om förhållandet mellan kön och religiositet / Are women more religious than men?Nässén, Charlotta January 2022 (has links)
Att kvinnor skulle vara mer religiösa än män är något som gjort sig gällande inom den religionspsykologiska forskningen under flera decennier. Företeelsen har traditionellt sett hävdats vara universellt gångbar och genom åren har flertalet teorier utvecklats med förhoppning om att beskriva orsaken till diskrepansen mellan könen. I denna jämförande litteraturstudie baserad på litteratur, artiklar samt data från statistiska undersökningar, har jag prövat validiteten i detta vedertagna generella påstående. Jag har kartlagt och problematiserat de teorier som brukligen tillämpats inom området. De vanligaste förkommande förklaringsmodellerna för religiösa könsskillnader hänvisar till olika typer av personlighets- och socialisationsteorier, men även biologiska perspektiv och psykoanalytiska synsätt finns representerade i denna studie. Data från Gallup Poll samt Pew Reasearch Center har jämförts med befintliga teorier med avsikten att synliggöra hur statistik och teori korresponderar. Studien innehåller också ett kritiskt granskande av på vilka grunder slutsatser av hävd dragits utifrån data, analys och resultat. Hur vet vi att forskningsresultaten är pålitliga? Efter att ha fördjupat mig i både traditionell och nutida forskning inom ämnet är min uppfattning att sambandet mellan religion och kön är betydligt mer komplext än att resultatet kan reduceras till synsättet att kvinnor universellt sett är mer religiösa än män. Min analys och mitt därtill kopplade resultat kretsar kring tre huvudteman – ett avfärdande av myten om allmängiltighet, ett ifrågasättande av värdet av statistiska data som mycket väl kan ha påverkats av västerländska antaganden och normer (forskningsbias), samt anmärkningen på avsaknaden av ett kulturpsykologiskt perspektiv i studiet av religiösa könsskillnader. Jag argumenterar för vikten av att se bortom stereotypa föreställningar om könsroller eller personlighetsdrag som anses vara specifikt manliga eller kvinnliga. I stället föreslår jag hur debatten kan nyanseras och berikas genom att väga in kulturella förutsättningar som en central variabel.
|
514 |
Samarbete mellan utbildad och outbildad personal inom fritidshem / Cooperation between educated and uneducated staff in LTCLarsson, Marcus, Knutsson, Malin January 2022 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka upplevelsen av samarbetet mellan utbildad och outbildad personal inom fritidshemmets verksamhet. Detta har gjorts utifrån Biestas (2020) teori om de tre domänerna som är kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Teorin Teacher professional development, förkortat TPD, används också i studien. Syftet valdes på grund av våra egna upplevelser av en problematik inom det kollegiala arbetet mellan den utbildade och outbildade personalen på fritidshem. Det finns dessutom väldigt lite forskning inom detta område, trots att en stor del av fritidshemmets personal är outbildade. Enligt Skolverket (2019) var det endast 37% som hade pedagogisk högskoleexamen som arbetade i fritidshemmets verksamhet under åren 2018/19 (Skolverket, 2019). Undersökningen utgår från kvalitativ metod genom intervjuer med fyra informanter på två skolor. Två utbildade och två outbildade. Materialet kodades under transkriberingen enligt de tre domäner Biesta skrivit om. Biesta skriver om hur subjektifiering är den domän som är svårast att greppa, något även vi kunnat bekräfta med denna studie. En annan upptäckt var att den utbildade personalens intervjuer hamnade mer i domänen för kvalifikation, den outbildade hamnade i domänen för socialisation. Slutsatsen som vi kunnat dra av detta är att outbildad personal inte har möjlighet att utvecklas inom domänerna kvalifikation och subjektifiering eftersom de inte har möjlighet att vara med på planeringar och andra möten. Detta leder till att den utbildade personalen blir överbelastad med det övriga arbetet och också får svårare att utvecklas inom domänen subjektifiering.
|
515 |
The social experiences of a young adult growing up as an only-childRossi, Lucia Livia 10 June 2011 (has links)
In this study, the social experiences of a young adult growing up as an only-child were explored. A single case study with a female only-child, 23 years of age was used to elicit the themes related to these social experiences. The conceptual framework utilised for this study included the concepts of social identity, social relations and social learning, which incorporated the various social agents and contexts explored in this study. Data was generated through multiple sessions, which consisted of the participant’s life story, people and places maps, as well as unstructured and semi-structured interviews. In addition, field notes and observations were recorded in a reflective journal. The data was analysed and interpreted through thematic analysis, which involved an in-depth selection of themes evident in the participant’s written and verbal expressions. The results of the study were presented in the form of themes, subthemes and categories depicting the social experiences of the participant. The primary themes that seemed to have influenced the social experiences of the participant were her relationships (specifically that with her primary caregivers) and her experiences (attached to these relationships). This study yielded an additional category, which can be seen as contributing to the literature on the social experiences of only-children. This category focused on the cultural influences of the participants’ family, which seemed to be significant in shaping her identity. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2010. / Educational Psychology / unrestricted
|
516 |
Attityden till arbete - ungas akilleshäl på arbetsmarknaden : En kvalitativ studie utifrån arbetsförmedlarnas perspektiv / Attitude towards work - the Achilles heel for young people in the labormarket : A qualitative study from the perspective of employment recruitersJohansson, Li, Karlsson, Vilma January 2021 (has links)
The aim of this essay is to study employment recruiter’s image of young people’s attitudes towards working. The main focus is what attitudes are considered to benefit young people according to employment recruiters. Furthermore, it is also researched what it is that shapes these attitudes amongst young people according to the employment recruiters. Attitude is an expression that consists of multiple dimensions and theories. In this study, the point of departure will be within the sociopsychological theory about attitudes. Additionally, four established depictions about attitudes towards work will be used. In order to explain how attitudes are shaped and transferred to young people, the theory about socialization is used from multiple aspects. The research is based on qualitative interviews with five employment recruiters who describe their experiences and viewpoints regarding the attitude that young people have towards work. The result of this study shows that the employment recruiter’s experience is that young people predominantly have a positive attitude towards work and that it is characterized by determination and commitment. Nevertheless, according to the employment recruiters, there are groups of young people that have a negative attitude towards working. This attitude consists of reluctance towards searching for an employment and in addition to that, unwillingness to perform in a labor situation. These two contradictory attitudes that adolescents have towards work, is one of the many components to whether young people will succeed in their employment search or not. In order to concretize, the positive attitude will generate work and the negative attitude will hinder young people from finding an employment. Factors that frame different attitudes amongst young people are family, friends, society and in particular, school. / Syftet med denna uppsats är undersöka arbetsförmedlares upplevelser av ungas attityder till arbete. I fokus står arbetsförmedlarnas beskrivning av vilka attityder de anser gynnar ungdomar på arbetsmarknaden. Vidare undersöks vad arbetsförmedlarna upplever formar olika attityder hos olika ungdomar. Attityder är ett begrepp som kan tolkas utifrån olika perspektiv och teorier. I denna studie tas utgångspunkt i socialpsykologisk teoribildning om attityder och fyra etablerade beskrivningar om olika attityder till arbete. För att förklara hur attityder formas hos ungdomar används socialisationsteori. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fem arbetsförmedlare. Resultatet av studien visar att arbetsförmedlarna upplever att ungdomar för de mesta har en positiv attityd till arbete som karaktäriseras av vilja och engagemang. Dock finns det dom grupper av ungdomar som, enligt arbetsförmedlarna, har en negativ attityd till arbete. Denna attityd kommer till uttryck genom obenägenhet till att söka arbete och att prestera på ett arbete. Dessa två skilda attityder hos unga personer är en av flera anledningar till om ungdomarna lyckas i sitt arbetssökande eller inte. Den positiva attityden leder till arbete och den negativa hindrar ungdomar till att finna arbete. Faktorer som formar olika attityder hos ungdomar är familj, kompisar, samhället och inte minst skolan.
|
517 |
Den ologiska logiken : En kvalitativ studie om utbildningens påverkan på svensk ledningsfilosofiWinther, Sebastian January 2021 (has links)
Försvarsmaktens ledningsfilosofi bygger på uppdragstaktik och krigets krav. Den svenska uppdragstaktiken har genom historien omarbetats och anpassats för att möta dåtidens krav och framtida utmaningar. Försvarsmakten har mellan 1979 och 2006 bytt utbildningsystem för sina officerare tre gånger. Dessa omständigheter utgör grunden för studien, att undersöka om förändring i utbildningen har påverkat synen på uppdragstaktik och om en eventuellt divergerande uppfattning påverkar Försvarsmaktens träning. Uppsatsen visar att det finns en viss förskjutning mellan officerskategorier till uppdragstaktiken ur metodologisk eller filosofisk synvinkel vilket grundar sig i utbildningens utformning. Försvarsmaktens på senare år begränsade gemensamma övningsverksamhet påverkar möjligen den yngre officersgenerationen i större utsträckning i tillämpningen av uppdragstaktik som ett resultat av utbildningen. En ofrivillig socialisation uppstår i Försvarsmakten i den fredstida styrningen och med new public management vilken anses äga narrativet över Försvarsmaktens egen ledningsfilosofi med negativa konsekvenser. Den ”nya” officerskategorin kan möjligen motverka framtida negativa influenser för uppdragstaktiken då den nya utbildningen fostrar kritiskt tänkande i större utsträckning.
|
518 |
Elevers förhållningssätt till pennan och datorn som skrivverktygKnutsson, Mari January 2018 (has links)
SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få en förståelse för hur elever förhåller sig till skrivverktygen pennan och datorn. I samhället och i skolan pågår en digitalisering där vi allt mer använder oss av digitala hjälpmedel. Datorer, skrivplattor och mobiler har en självklar plats i vår vardag. Dessa artefakter/verktyg underlättar vår vardag och påverkar vårt förhållningssätt till vår omvärld. Saker som för några decennier sedan var otänkbara, är nu självklara. Barn/elever som växer upp i dagens samhälle måste förhålla sig till en värld fylld av teknik och en utveckling som går snabbt framåt. För att kunna bli en del i samhällets kugghjul, behöver elever idag lära sig att behärska tekniken. Detta för att kunna ta del av och påverka sin tillvaro. Digitaliseringen innebär en ny syn på kunskap och nya kunskapskrav. Datorer och läsplattor tar en allt större plats i skrivundervisningen i skolan, den plats som tidigare pennan hade. För att få en indikation på hur eleverna (i åk 5) ser på dessa skrivverktyg, valde jag att göra en kvalitativ forskningsstudie med intervjuer och observationer. Resultaten visade på att elever inte har ett- antingen- eller perspektiv på hur de väljer skrivverktyg. Slutsatsen blev att elever väljer skrivverktyg efter skrivsituation, tid till förfogande, vana och praktikalitet. Eleverna valde i stor utsträckning datorn som skrivverktyg i längre texter eftersom den fungerade som stavningshjälp och organisatör av texten. Eleverna såg också i ett framtidscenario att tekniken skulle komma att utvecklas bortom dagens gränser. Som skrivverktyg, ansåg eleverna, att pennan fungerade i mycket korta texter. Men en majoritet upplevde att de hade en handstil som de var missnöjda med. De fick kramp i handen av att skriva och deras text var svårläst, och ful, enligt dem. Pennan som skrivverktyg i ett framtidsscenario, hade spelat ut sin roll, ansåg eleverna.Nyckelord: Artefakter, digitalisering, förhållningssätt, lärande, skrivverktyg, socialisation och sociokulturellt perspektiv
|
519 |
Omsorgens två motpoler: brist och överdrift : En essä om pedagogernas uppdrag om att stödja barn i deras socialiseringsprocess i balansen mellan omsorg och lärande / The two opposites of care: Lack of care and care in exaggeration : An essay about the educators assignment to support the children in their socialization process and in the balance between care and knowledgeNosrat, Faedeh January 2020 (has links)
This essay begins with two stories that depict children with both a lack of care and care in exaggeration. My purpose with essay is to make socialization visible by discussing these scenarios and show how it is affected by both the lack of care and exaggeration of it. This is done by reflecting on and examining how the children in my stories are affected in the socialization process by their parents actions and decisions. But also taking in the educators' view of socialization and the importance of care for the child's well-being and opportunities for learning. As an educator, I Believe that we need to make visible and reflect on the cases that I have presented in my stories. This is to gain a better understanding of how we should respond to children whose social ability is reduced due to both lack of care but also excessive care. I will compare the care the children receive and how this goes together with socialization and also even why the subject is so difficult to talk about in preschool. Otherwise, I will reflect on my questions regarding the educators' knowledge, attitudes and responsibilities. The essay's structure is based on my stories. I will reflect and deepen the reflections by linking them to literature such as "social handling, sociala relationer" and to Mie Josephson's dissertation "Det ansvarsfulla mötet". / Denna essä inleds med två berättelser som speglar barn med brist på omsorg och omsorg i överdrift. Mitt syfte med essän är att synliggöra socialisering genom att diskutera detta och hur det påverkas utifrån både omsorgsbrist och överdrift. Detta görs genom att reflektera över och undersöka hur barnen i mina berättelser påverkas i socialiseringsprocessen av sina föräldrars agerande. Men även hur detta framträder mot bakgrund av pedagogernas syn på socialiseringen och omsorgens betydelse för barnets välmående och möjligheter till lärande. Som pedagog anser jag att vi behöver synliggöra och reflektera över de fall som jag har gestaltat i mina berättelser. Detta för att få en ökad förståelse för hur vi ska bemöta barn vars sociala förmåga reduceras på grund av både brist på omsorg men även överdriven omsorg. Jag kommer att jämföra den omsorg barnen får och hur detta går ihop med socialisering, även varför ämnet är så svårt att prata om i förskolan. Övrigt kommer jag reflektera över mina frågeställningar som handlar om pedagogernas kunskaper, förhållningssätt samt ansvar. Uppsatsens metod är essäskrivandet där jag utifrån mina berättelser reflekterar och fördjupar reflektionerna genom att koppla de till litteratur såsom “social handling, sociala relationer” samt till Mie Josefsons avhandling “Det ansvarsfulla mötet”.
|
520 |
Att bli ett mobilt förskolebarn : Om barns socialisation under en prova-på-dag.Jenny, Kimhag January 2019 (has links)
The mobile preschool are preschools in buses who travels to different locations where the children spend the day. It allows children to spend time in a variety of public spaces as well as it enables ac- cess to nature, green spaces and physical activity. This study use already collected video material from a larger ethnographic research project about the mobile preschool. The aim of this study is to look at the socializationprocess during a priming event in a mobile preschool where a group of children who have taken part in the preschool during one year will meet a group of visiting children who will begin in the preschool in the autumn. A priming event is common in the mobile preschool as well as in transitions within ordinary preschools and in the transition from preschool to school. During this priming event the transition occurs between the experienced child and the inexperienced child to create an understanding of how to be a mobile preschooler. Results show that by taking part in this priming event and by interacting with children and teachers the visiting children learn diffe- rent competences that are needed when becoming a mobile preschool child. The children and educators interact on what rules and skills are important when becoming a competent mobile pre- schooler. These skills include, being able to walk long distances, to keep the line together, to be aware of different safety aspects, to be quiet whilst travelling on the bus, to learn what kind of acti- vities one can do in different places and how to get your afternoon snack. This priming event where a group of experiences children meet the visiting children is also a unique event who makes them masters and novices, which in in line with theories about peripheral participation. The result show that when the experienced child are taking a leader role they guide, tell and show the novice child how to act as a mobile preschool child. By telling details about what is going to happen, tell and show what is expected and guide them during the activities. The experienced child take responsibi- lity and the inexperienced child tries to follow as they are told, the result aslo show that one the ex- perience children has been told by the teachers to help the visting children. During this priming event in a mobile preschool the socializationprocess takes place through the children’s participation, interaction and learning.
|
Page generated in 0.0873 seconds