Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

Denna studie önskar bidra med kunskap om rektorers perspektiv på specialläraruppdraget och vilken insikt de kan ha gällande speciallärarens uppdrag och profession. Studien önskar även bidra med vilka rektorers visioner om och perspektiv på speciallärarens uppdrag kan vara framgent gällande elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta kan bidra till att ge varande och blivande speciallärare och skolledare perspektiv på specialläraruppdraget, professionen och dess bidrag till elevernas språkliga utveckling i strävan efter en likvärdig skola. Hur skolledarna definierar det specialpedagogiska uppdraget på respektive enhet utifrån ett språk-, läs- och skrivperspektiv, vilken distinktion skolledarna gör mellan specialläraruppdraget och specialpedagoguppdraget utifrån verksamhetens behov och egen, subjektiv uppfattning och vilka visioner skolledarna har framåt gällande speciallärarens roll och bidrag till elevernas språkliga utveckling i den egna verksamheten undersöks. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats. De teorier som undersökningen ställs i relation till är specialpedagogiska perspektiv, professionsteori och organisationsteori.  Studien visar att de sex skolledarna definierar specialläraruppdraget olika, och att det snarare handlar om rätt person på rätt plats än att prioritera just en speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling. Yrket som semi-profession lämnar öppet för bortprioriteringar eftersom lagen tillåter det. Behovet av fortbildning hos skolledare framträder; skolledare behöver kunskap om examensordningen och den kompetens som följer med en speciallärarexamen. Det är problematiskt att små enheter inte har råd eller möjlighet att anställa och får nöja sig med det de har – i ett större perspektiv blir det en diskussion om alla elevers rätt till likvärdig utbildning oberoende av kommun och enskild skolledares prioriteringar, och behovet av en nationell samsyn framträder.

Denna studie handlar om förskollärarnas upplevelser om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar förskollärarna upplever att de har för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från förskollärarnas perspektiv kring vilka kunskaper de har med sig och upplever att de fått samt vilka förutsättningar de upplever att de erbjuds och anser vara centrala i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Studien genomfördes som en kvalitativ analys vilket innebär att data samlades in genom intervjuer med sex förskollärare som spelades in och som sedan transkriberades. För att synliggöra eventuella variationer i förskollärares upplevelser deltar förskollärare som arbetar på förskolor som har kommunala respektive fristående huvudmän. Av resultatet framgår vikten av att erhålla tillräcklig kunskap för arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket upplevs otillräcklig av förskollärarna. Studiens resultat kan leda till vidare implikationer där förskolor kan se över specialpedagogisk kompetens samt vilka fortbildningar som behövs för att förskollärarna ska få uppleva mer kunskaper kring området. Då resultatet även synliggör vilka kunskaper förskollärare får genom sin förskollärarutbildning kan även detta leda till vidare implikationer. Högskolor kan se över förskollärarutbildning och upplägget för att de blivande förskollärarna ska få möjlighet till en förändrad upplevelse kring sina kunskaper inom området.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande. / Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande.

AbstractHellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan – pedagogers tankarkring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool – teachersthoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns helleringa krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnasspecialpedagogiskt stöd på förskolan. Syftet med föreliggande studie är att ge perspektiv påpedagogers syn på specialpedagogisk kompetens under olika organisatoriska förutsättningar.Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Två pedagogerrepresenterar förskolor där specialpedagogisk kompetens anlitas genom det centralaresursteamet. Tre pedagoger representerar förskolor där specialpedagog finns att tillgå iverksamheten. Resultatet visar att pedagoger som har tillgång till specialpedagog iverksamheten i stor utsträckning ser barnets svårigheter i ett systemperspektiv och attpedagogens egen yrkesroll tydliggörs till skillnad från pedagoger som inte hade denmöjligheten. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att skapa en merutvecklad dialog med föräldrar kring barn i behov av stöd. Likaså att se barns olikheter somen tillgång. Att det centrala resursteamet inte utnyttjades i någon större omfattning varförvånande. / The objective of this study is to provide a perspective on teachers' views of specialist teacher training based on different educational opportunities. The survey methodology is qualitative interviews with five teachers with various educational opportunities. The result shows that educators who have access to special education in the business largely sees the child's problems in a system perspective and the teachers' own professional role is clarified unlike teachers who did not have that opportunity. The survey also shows that there is a need to create a more developed dialogue with parents about children in need of support. Similarly, to ensure children's differences as an asset.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt. De var trots allt ganska negativa till ämnet på grund av proven och de var missnöjda med sina prestationer i matematik. Forskare är överens om att självkänsla och tilltro till sin förmåga är viktigt för kunskapsutvecklingen i matematik. För eleverna var betygen ett oros- och stressmoment, i båda grupperna. Läraren visade sig vara viktig för eleverna i grupperna. Tidigare undersökningar visar att undervisningen påverkar elevens attityder, självkänsla och prestationer i matematik. Eleverna ansåg att en bra matematiklärare förklarar så att eleverna förstår och ger tillräckligt med tid och hjälper dem som behöver extra stöd. / My examination concentrate on the student’s attitudes, experiences and understanding of the teaching in school. I also examinated what the students consider to be the best that can be done to get more motivation for approved grades in mathematics. The examination also tries to explain the special teachers function in the work with mathematics. Qualitative interviews with two groups of student were done. The pupils in my examination had experiences of a traditional mathematic education with calculation, reviews on the board and test. The students consider that mathematics, as a subject was interesting and very important. After all they were fairly negative to the subject because of the tests and they were not satisfied with their achievements. Researchers agrees that self-esteem and faith to your ability is important for knowledge development in mathematics. For the students the grades were an anxiety and stress element, in both groups. The teacher showed to be important for the pupils in the groups. Earlier research shows that education affects the student’s attitudes, self-esteem and achievements in mathematics. The students consider that a good math teacher explain understandable and give enough with time and help those who need extra support.

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle.Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen.Sammanfattning/abstraktSyftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner.Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna?MetodFör att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger. Undersökningen har ett hermeneutiskt förhållningssätt, där jag pendlar mellan teori och empiri. Jag har med hjälp av litteraturstudier och tidigare forskning kunnat förtydliga specialpedagogernas svar samt koppla dem till teorier som sociokulturell teori, KASAM och Learning by Doing.Resultat Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga respondenter trodde sig veta att fysisk aktivitet bland annat förbättrar elevers koncentrationsförmåga. Trots detta arbetar majoriteten av dem inte aktivt med fysisk aktivitet med de barn som visar på koncentrationssvårigheter. Alla respondenter skulle gärna se en ökning av fysisk aktivitet i undervisingen dock ställde de sig frågan, vem ska hållas ansvarig och vem ska utföra det?Specialpedagogiska implikationer För att få en utökad och medveten fysisk aktivitet i förskolan och skolan kan rörelse behöva en tydligare plats i läroplanen. Detta för att skapa en bredd på fysisk aktivitet i alla ämnen och inte enbart i ämnet idrott och hälsa. Även rektorer kan behöva öka sin kunskap kring fysisk aktivitet för att kunna skapa en god helhetssyn på skolan så att alla kan arbeta efter samma mål. Av min undersökning kan jag tolka att flertalet av specialpedagoger jag intervjuat inte arbetar medvetet med fysisk aktivitet som metod då de saknar kunskap kring detta. Som blivande specialpedagog med ambitionen att införa fysisk aktivitet på en skola krävs ett gott samarbete med rektor. För att påbörja detta arbete kan skolutveckling vara en huvuduppgift för en specialpedagog. Berg och Scherp (2003) skriver att skolutvecklig syftar till bättre resultat och utveckling för både eleverna och lärarna. Skolutveckling ligger på den enskilda läraren och skolan, men det är även deras chans till att ta makten över sitt eget vardagsarbete. Allt arbete som görs i syfte i att utveckla skolan skall dessutom alltid ha eleverna i fokus. Ett andra led i arbetet med att implementera fysisk aktivitet i undervisningen kan vara att samverka med idrottslärare och skolsköterska för att öka kunskapen kring vad som sker i hjärnan och kroppen när man utövar fysisk aktivitet samt hälsa och kost. Handledning av pedagoger och kompetensutveckling kan också ligga till grund för att skapa kunskap, medvetenhet och samsyn kring arbetet med fysisk aktivitet. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Inlärning, KASAM, Learning by Doing, Specialpedagog, Sociokulturell teori

AbstraktRoos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det. Rektorerna ser inte alltid specialpedagogens fulla potential, som därmed inte får använda sin kompetens fullt ut.

Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren.Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre.Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad.Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Det relationella perspektivet, förankrat i det sociokulturella perspektivet, innefattar att eleven ses utifrån sitt totala sammanhang (Ahlberg, 2009a; Rosenqvist, 2007).Metod: Hermeneutiken, tolkningsläran blir till stöd för att förstå det specialpedagogiska perspektiv, som studien bygger på. Inom hermeneutiken är det angeläget att kunna förstå och sätta sig in i hur en annan människa känner (Thurén, 2007). Den metodologiska ansats som används för att samla in det empiriska materialet är kvalitativ, vilket innebär insamling och bearbetning av data i form av halvstrukturerade intervjuer i tre fokusgrupper.Resultat: Informanterna har en liknande syn på de blyga barnen i de tidiga skolåren. Både förskollärare, lärare och specialpedagoger lyfter att blyga barn gärna gör sig så osynliga som möjligt. Blyghet upplevs som situationsbundet, att eleven inte behöver vara blyg i alla situationer. Dock upplevs det som ett problem om eleven är blyg i både kända och icke kända miljöer samt om eleven saknar goda relationer till läraren och någon kamrat. Det är skolan som ska anpassa sig till elevens behov inte tvärtom.Genom ett gott samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och föräldrar ökas förståelsen kring det blyga barnet. Det är genom samtal och öppna diskussioner som kunskaperna kring det enskilda barnet ökar. För att stärka och synliggöra det blyga barnet är det viktigt att bemöta det med både verbala och ickeverbala uttryck.Slutsats: Utifrån pedagogernas och specialpedagogernas svar tolkar vi att informanterna är väl medvetna om att de blyga barnen i de tidiga skolåren behöver mötas, lyftas och synliggöras. Däremot tolkar vi informanterna, att de inte ger det stöd dessa barn är i behov av och har rätt till på grund av tidsbrist samt att de utagerande barnen får mycket av pedagogernas och specialpedagogernas uppmärksamhet. Vi ser ett behov av att verksamheten bör arbeta mer proaktivt, för att möta dessa barn så tidigt som möjligt. Pedagogerna och specialpedagogerna bör ha ett bättre samarbete, så att de kan se de blyga barnen utifrån sitt totala sammanhang.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen bör handleda pedagogerna så att de kan skapa en klassrumsmiljö och undervisningssituation som upplevs trygg för de blyga barnen i de tidiga skolåren. Detta arbete bör bygga på samspel, interaktion, inkludering och goda relationer mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn.