Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

Within special education, there is a big dilemma where some mean that school should include all pupils in the same school class, regardless of the students' needs for assistance, while others believe that students with special needs to be placed in small adapted groups where students have similar needs is to exclude pupils. While others argue that the inclusion can sometimes lead to exclusion. The aim is to investigate what meaning teachers and special education teachers gives the concept of inclusion in school and what consequences it entails in teaching. This study is based on a number of qualitative interviews of teachers and specialist teachers to obtain answer of the following questions. Has the concept of inclusion and integration the same significance and meaning according to those asked teachers, special educators and special educators? Which students should be included, according to those asked teachers, special teachers and special teachers? What is required to work from an inclusive perspective, according to the asked teachers, special teachers and special teachers? Perceive the asked teacher, special educators and special teachers some disadvantages of inclusion? Which students receive special education instruction in the schools were asked? Do the asked teacher, special educators and special teachers think that there is a school for all? The results of this study is that teachers and special instructors have difficulty indistinguishing the concepts and that they puts the same emphasis on inclusion as the integration, the students must adapt to school and not vice versa. The teachers believe that schools today do not possess the skills and resources needed to meet students' needs. The results show that inclusion can have an opposite effect in the daily activities of the school.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

The purpose of this degree project is to study the preschool's work on dyslexia in two different municipalities. To study this area, a case study is used where I look at two different policy documents from the two municipalities I have chosen. By examining the policy documents, I can visualize what similarities and differences exist between the municipalities when it comes to dealing with dyslexia in preschool. The study also uses semistructured interviews where special educators and preschool teachers can respond to dyslexia interview questions to find out what knowledge and experience they have about dyslexia in preschool. The study included four informants, two special educators and two preschool teachers from two different municipalities. They are all active in municipal preschools in each local municipality. In view of the semistructured interviews and case study, I will look at how social interaction affects children's linguistic and cognitive development based on the socio-cognitive theory and how it can benefit children with tendencies of dyslexia in preschool. The study reveals that there is a poor knowledge of dyslexia, which means that there is no active work around it in the preschool world. Instead, special educators and preschool teachers in the two municipalities focus on language, which is an unconscious way of preventing difficulties for children with tendencies to dyslexia. That they offer children songs, rhyme and frames, books, but also that the children can train language sounds and grammar that can stimulate children's upcoming reading and writing development. It also appears in the study that trends in dyslexia may be detected by a failing work memory for a long time. An important conclusion is that conscious adults are one of the children's most important tools when it comes to their development. Preschool teachers and special educators must understand that regardless of whether there are children with dyslexia or not in preschool, they can always work in a preventive manner. Do more exercises where the children can train for example language sounds and grammatics, to benefit children's learning and development for future schooling. Have the children been given the opportunity to train and strengthen their language during their time at preschool, primary school does not have to be a big challenge for them when they start there.

Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.

Den här uppsatsen handlar om specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och handledare. Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner och specialpedagogisk handledning. Fokus för studien är att få fram specialpedagogers upplevelser av rollen. Begreppen handledning och kvalificerad samtalspartner och hur de är förankrade hos specialpedagogerna belyses också.Begreppen kvalificerad samtalspartner och handledning diskuteras och en forskningsöversikt inom området redovisas. Det empiriska materialet består av inspelningar från sju intervjuer med verksamma specialpedagoger från förskola och skola. Resultatet av studien visar på olika teman som specialpedagogerna resonerar kring. De olika teman benämns som: Ett mångfacetterat uppdrag, vikten av trygghet och påfyllnad, förhållningssätt som samtalsledare, förutsättningar för rollerna, gyllene ögonblick och utmaningar, handledning och kvalificerad samtalspartner-ett känt och ett okänt begrepp. Specialpedagogerna upplever sin roll som kvalificerad samtalspartner som positiv även om den innehåller utmaningar. De menar att de är trygga i sin roll och att tryggheten växt i takt med erfarenhet. Resultatet visar på att det finns en strävan mot att ha grupphandledning och att i dessa sammanhang stimulera deltagarnas förmåga att komma fram till egna lösningar med hjälp av fördjupande frågor. Specialpedagogerna menar att förutsättningar som organisation, tid, mandat och att ha ledningen med sig är högst betydelsefulla för rollen. Begreppet handledning är mer känt hos specialpedagogerna än begreppet kvalificerad samtalspartner. Det finns en osäkerhet kring begreppet kvalificerad samtalspartner och det används ej i verksamheterna.En slutsats som dras i studien är att rollen som kvalificerad samtalspartner bör förtydligas för att förväntningar ska bli tydligare. / This essay is about the role of special educator as a qualified dialogue partner and tutor. The purpose of the study is to examine the role of the special educator as qualified dialogue partner and special education tutoring. The focus of the study is to get special educators' experiences of the role. The concepts of tutoring and qualified dialogue partners and how they are anchored at the special educators are also highlighted.The concepts of qualified dialogue partners and tutoring are discussed and a research overview in the area is reported. The empirical material consists of recordings from seven interviews with active special educators from preschool and school.The result of the study shows different themes that the special educators are discussing. The different themes are called: A multifaceted assignment, the importance of feeling safe and refills, attitude as conversation leader, role conditions, golden moments and challenges, tutoring and qualified dialogue partners-a known and an unknown term. Special educators perceive their role as qualified dialogue partners as positive even if it contains challenges. They mean that they are confident in the role and that security is growing in line with experience. The result shows that there is a strive to have group tutoring and in these contexts stimulate participants' ability to reach their own solutions using in-depth questions. Special educatorsbelieve that the conditions such as organization, time, mandate and management are most important for the role. The term "tutoring" is more familiar with the special educators than the term qualified dialogue partner. There is uncertainty about the term qualified dialogue partner and it is not used in the sectors. A conclusion drawn in the study is that the role as a qualified dialogue partner should be clarified to ensure that expectations become clearer.

Den här studien fokuserar sig på lärares uppfattningar kring deras förutsättningar i arbetet med elever med funktionshinder. Material hämtas från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av läroplansteori och genom en tematisk innehållsanalys. I resultatet visade det sig att lärarnas förutsättningar att arbeta med elever i svårigheter och funktionsnedsättningar försvårades på grund av olika faktorer. En faktor var lärarnas tid vilket kunde begränsa deras arbete att så bra som möjligt anpassa undervisningen för elever i svårigheter. En annan faktor var att ett bra samarbete med speciallärare och specialpedagogen på respektive skola saknades vilket minskar förutsättningarna att utföra ett så bra arbete som möjligt. Lärarnas specialpedagogiska kompetens kritiserades av dem själva då de i sin utbildning på universitet saknade en bra kurs inom detta område. I intervjuerna kom det fram att lärarna ställde sig positiva till arbetet med dessa elever även om det fanns faktorer som innebar svårigheter i arbetet.

Samhället utmanas idag av många svårlösta problem som bland annat hur vi ska klara vård och omsorg samt den arbetslöshet som gör det svårt för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden. Ansvaret för insatser på välfärdsområdet vilar på landsting och kommuner. De barn och ungdomar som har svårigheter med att klara målen i skolan riskerar att hamna i utanförskap som vuxna. Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagogers och speciallärares handlingsutrymme ser ut i arbetet med elever som riskerar att hamna i utanförskap. Den kvalitativa studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Materialet till studien, baserades på specialpedagogers och speciallärares erfarenheter, svaren utvärderades med tematisk analys. Det analyserade materialet kopplades till tidigare forskning, handlingsteorin och den ekologiska utvecklingsteorin. Vår slutsats blev att handlingsutrymmet påverkas av såväl kreativitet och kunskap som tid och ekonomi men viktigaste faktorn är ledningens vilja och engagemang, det är de som har makten. / The society today is challenged with many difficult issues, such as how to manage health and social care, and the unemployment that makes it difficult for young people to establish themselves in the labor market. The responsibility for welfare initiatives rests on county councils and municipalities. The children and adolecents who are having difficulty in achieving the goals in school are likely to end up in alienation. The purpose with this study was to investigate the latitude of special educateors and special teachers in their work with pupils at risk of alienation. The qualitative study was conducted with semistructured interviews. The material for the study was based on the experiences of special educators and special teachers, the answers was evaluated with thematic analysis. The analyzed material was linked to previous research, action theory and the ecological systems theory. Our conclusion was that the latitude is affected by creativity and knowledge as well as time and finances, but the most crucial factor is the will and commitment of management, those who have the power.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

No description available.