Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ”framgångsrik” skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag.I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan. Dessutom använde jag mig av enkäter som skickades till specialpedagoger och rektorer inom grundskolan för att få så stor bredd in undersökningen som möjligt.Resultatet visar att skolutveckling handlar om visionen att vara en skola för alla och i detta arbete ska specialpedagogen bidra med det specialpedagogiska perspektivet genom arbete på individ-, grupp-, och organisationsnivå. För att bli en framgångsrik skola behöver vi arbeta med det sociala klimatet med värdegrunden i fokus.Mina förbättringsförslag är att specialpedagoger och rektorer ska sammanstråla i skolutvecklingsdiskussioner två gånger per läsår, att specialpedagogerna erbjuder professionshandledning på skolorna samt att specialpedagogerna själva erbjuds professionshandledning av en utomstående samtalsledare. / The study aims to investigate how primary school director, principals and special educators defines special educator’s mission as leaders as well as their participation in school improvement. The study is permeated in Giddens “structuring theory” (1984) with a positivistic approach and answers five questions. What is school improvement and who shall drive it, what part shall the special educator has in school development, witch conditions are required for "successful" schools, which are the prerequisites for success of a special educator assignment and how looks the mission of a special educator today .The study I have chosen to use is a qualitative method, in this case a structured interview. I interviewed two special educators, two principals and a primary school head in primary schools. In addition, I used questionnaires that were sent to special educators and principals in elementary school to get as much width in the survey as possible.The results shows that school improvement is about the vision to be “a school for all” and in that work is it important that the special educator helps the principal with the special education perspective through the work at individual, group and organizational level. To become a successful school, we need to work with the social climate with values in mind.

AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik.

AbstraktVårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011.Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan. Vidare ser vi att det förekommer en del skillnader i enkätens svar bland studenterna på hel- och halvfartsprogrammen. Sammanfattningsvis ger resultatet oss en inblick i nya utvecklingsområden som kan vara intressanta för Malmö högskola att ta del av i framtida kvalitetsarbete.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gäller läs- och skrivsvårigheter samt ta reda på om utlåtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en länk mellan de två yrkesgrupperna.Vår studie består av enkäter till både specialpedagoger och logopeder. Enkäterna innehåller såväl slutna frågor, som kan kvantifieras, som öppna frågor där respondenterna får motivera sina svar.Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förväntar sig att få och får åtgärdsförslag i utlåtanden och de flesta uppskattar detta. Vi får också fram en del utvecklingsområden och områden där kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. Både specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete är till gagn för eleverna. / Collaboration between special educational needs teacher and speech and language therapist - based on a read- and write investiga-tion

ABSTRACTKlang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.BakgrundFörskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta. Min erfarenhet av förskolan är att pedagogerna i allmänhet är duktiga på att fånga upp barn som skapar oro. Däremot upplever jag att problemen ofta läggs på barnen själv. Många utgår ifrån att det är barnet som ska åtgärdas istället för den pedagogiska miljön den befinner sig i. Syfte och preciserade frågeställningarStudien undersöker om det enligt verksamma pedagoger finns ett samband mellan den pedagogiska miljön och barns agerande. Den belyser även pedagogers definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Slutligen undersöks tankarna om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet med studien är att utforska tankarna om den pedagogiska miljön ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Preciserade frågeställningar är: •Hur tänker pedagoger kring den pedagogiska miljöns betydelse i relation till identifikationen och arbetet med barn i behov av särskilt stöd?•Hur definierar pedagoger begreppet ett barn i behov av särskilt stöd?•På vilket sätt anser pedagoger att de kan ta hjälp av specialpedagoger vid utformandet av den pedagogiska miljön i förskolan?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet genom att lyfta interaktionen mellan barn, pedagoger och miljö i förskolan samt specialpedagogens roll i detta. Den tar även stöd i systemteorin där individ och organisation ses som ett system där förändringar i den ena delen påverkar den andra. Studien lyfter även olika specialpedagogiska perspektiv.MetodSyftet med studien är att belysa pedagogers tankar och åsikter. Därför utgår den från kvalitativ forskning genom halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats. De har därefter analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. ResultatDet framgår tidigt att många pedagoger likställer den pedagogiska miljön med fysisk miljö. Stort fokus läggs på materialet och dess betydelse för barnen. Tankarna om den sociala miljön kretsar till stor del kring samspelet mellan barnen medan däremot samspelet mellan vuxen och barn inte nämns alls. Pedagogerna påtalar hur barns agerande kan påverkas av miljön men även här pekas det endast på den fysiska miljön. Som barn i behov av särskilt stöd nämns främst de barn med språkproblem, de barn som inte kan koncentrerar sig eller de barn som har svårt med social samspelet. Det är framförallt dessa barn som skapar problem och oro i barngruppen som pedagogerna pratar om. Pedagogerna upplevs som medvetna om sin egen betydelse för barnen och är måna om att försöka skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla. Det finns en önskan om en specialpedagog som är närvarande och delaktig i verksamheten mer frekvent än den är idag. Det som framgår tydligt är synen på en specialpedagog som expert och den som har mer makt och kunskaper än andra. Dessa kunskaper vill pedagogerna kunna använda i handledande samtal, i samtal med föräldrar och för att få konkreta tips och förslag på arbetssätt eller material.Specialpedagogiska implikationerDet finns mycket att vinna i att göra en specialpedagog delaktig i utformandet av den pedagogiska miljön. Specialpedagogens kunskaper kan användas i alla nivåer i organisationen för att få en bättre överblick på var eventuellt problemskapande beteende ska åtgärdas.

The purpose of this study was to contribute to increased knowledge about how and to what extent special educators in preschool describe that they work with the implementation of, for example, guidelines, concepts, working methods and materials. The study also aimed to make visible the collaboration of special educators with other professional roles and how this in turn may affect the work with implementation. The theoretical starting point for the study is based on systems theory. The previous research that was considered relevant to the study is presented based on three different areas: The role of the special education teacher - not entirely clear, Implementation research and Implementation within educational activities. The study is based on qualitative interviews with 9 special educators who are all active in the preschool. To analyze the data and present the results, thematic analysis has been used. The result of the thematic analysis led to three main themes that together depict the informants' description of the work with and their thoughts on implementation. The three main themes that were created based on the data were: Different paths to decisions, The active role of the special education teacher and Implementation in a changing world. The results indicate that knowledge of implementation and implementation processes is important for the special education professional role but also for other professional roles in the preschool, such as the principal. The result also indicates that more knowledge about implementation and how different professional competences can cooperate regarding implementation is needed in preschooleducation. Awareness of how individuals are affected by change is also important for special educators in the work with implementation. / Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur och i vilken utsträckning specialpedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med implementering av exempelvis riktlinjer, begrepp, arbetssätt och material. Studien syftade också till att synliggöra specialpedagogers samverkan med andra yrkesroller och hur det i sin tur kan komma att påverka arbetet med implementering. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundas i systemteori. Den tidigare forskning som ansågs relevant för studien presenteras utifrån tre olika områden: Specialpedagogens roll – inte helt självklar, Implementeringsforskning och Implementering inom pedagogisk verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 specialpedagoger som alla är aktiva inom förskolans verksamhet. För att analysera data och presentera resultat har tematisk analys använts. Resultatet av den tematiska analysen ledde till tre huvudteman som tillsammans skildrar informanternas beskrivning av arbetet med- och deras tankar om implementering. De tre huvudteman som skapades utifrån datamaterialet var: Olika vägar till beslut, Specialpedagogens aktiva roll och Implementering i en föränderlig värld. Resultatet tyder på att kunskap om implementering och implementeringsprocesser är viktig för den specialpedagogiska yrkesrollen men också för andra yrkesroller i förskolan, såsom exempelvis rektor. Resultatet tyder också på att mer kunskap om implementering och hur olika yrkeskompetenser kan samarbeta beträffande implementering behövs i förskolans verksamhet. Även medvetenhet om hur individer påverkas av förändring blir betydelsefullt för specialpedagoger i arbetet med implementering.

Denna studie utgår från förskolan vilken saknar tradition när det gäller att ha tillgång till specialpedagog. Frånvaron av professionen i såväl skollag som läroplan får konsekvensen att det blir den omgivande kontexten som påverkar konstruktionen av den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. Syftet med studien är att bidra till en ökad kunskap om gestaltningar av specialpedagogens roll i förskoleutvecklande systematiskt kvalitetsarbete. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med rektorer. Forskning som framställs i studien belyser den specialpedagogiska rollen ur såväl utifrån- som inifrånperspektiv samt det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det dramaturgiska perspektivet användes för att analysera de olika roller, fasader och scener som konstrueras om det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogen i rektorernas beskrivningar. Gestaltningen som konstrueras i resultatet belyser betydelsen av rektorns insikt och förståelse för specialpedagogens förmågor. I analysen blir det tydligt att både det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogens roll blir olika beroende på betraktarens utgångspunkt. Frånvaron av en rollbeskrivning gör professionen mottagligare för omgivningens tolkningar såväl inom som utanför den egna organisationen eller om den ska finnas i förskolan och i så fall på vilken nivå. Om tillgång till specialpedagog saknas skulle det kunna få till följd att utbildningen inte blir likvärdig och tillgänglig för alla barn, att verksamheten går miste om en viktig samtalspart för rektorer, pedagoger och vårdnadshavare samt att utvecklingen av utbildningen kan utebli.

Syftet med studien var att undersöka hur några specialpedagoger, inom grundskolan F-6, beskrev hur analyser av lärmiljöer genomfördes och på vilket sätt insatserna utformades utifrån analysens resultat i syfte att främja elevers lärande och utveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer då författarna ville få kunskap om specialpedagogernas beskrivningar om analys av lärmiljöer. Elva intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger genomfördes. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där nyckelord identifierades och därefter kategoriserades utifrån forskningsfrågorna. Med hjälp av de teoretiska verktygen ramfaktorteorin och läroplansteorin analyserades resultatet. I resultatdiskussionen diskuterades innebörden av studiens resultat utifrån tidigare forskning och teoretiska ramar. Studiens resultat visade att det både fanns enighet och variationer i beskrivningen om hur analyser av lärmiljö genomfördes. Viktiga faktorer vid analys av lärmiljö och utformning av insatser var; samtal och dialog mellan specialpedagog och olika professioner samt en erhållen struktur vid genomförande och inhämtande av underlag. Färdigheter inom kommunikation och samarbete i form av en kvalificerad samtalspartner framkom även som en avgörande faktor. Samtidigt visade studien att begränsningar fanns enligt ramfaktorteorin och läroplansteorin för att en analys av lärmiljö skulle kunna genomföras.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för arbetet med särskilt begåvade barn och elever utifrån organisationsnivå inom både förskola och grundskola. För att skapa en uppfattning om hur rektorer och specialpedagoger arbetar praktiskt i sina verksamheter gällande detta ämne utgick vi från en kvalitativ forskningsansats. Studiens frågeställningar besvarades genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma rektorer och specialpedagoger på enhets/ eller huvudmananivå från olika delar av Sverige. Genom analys mot relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter visade studiens resultat att det saknas kunskap och kompetens på alla nivåer gällande särskild begåvning, framför allt efterfrågas en nationell handlingsplan för hur detta arbete ska utformas samt tydliga riktlinjer för hur dessa barn och elever kan identifieras. I resultatdiskussionen lyfts aspekten av att särskild begåvning behöver bli ett obligatoriskt ämne på alla pedagogiska utbildningar i Sverige för att kunna höja den grundläggande kunskapen på alla nivåer inom svenska skolverksamheter. Skolan behöver fortsätta aktivt arbeta bort missuppfattningarna att särskilt begåvade elever ”klarar sig själva”. Denna grupp behöver lika mycket stöd, vägledning och stimulans som barn och elever med andra former av utmaningar.