Förskollärare upplever ett alltmer pressat läge i förskolan. Barn i behov av särskilt stöd kategoriseras som avvikande utifrån, barn som kräver (mer) resurser och barn som behöver punktmarkeras (Palla 2021a). Intresse väcktes att studera hur specialpedagoger som utöver förskollärarutbildning har en vidareutbildning i specialpedagogik uppfattar konstruktionen av dessa barn. Forskningsområdet om hur specialpedagoger uppfattar konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd är ett relativt outforskat område och en lucka som vi ville utveckla kunskap om. Den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan nämns inte i Skollagen (SFS 2010:800) eller i övriga styrdokument för förskolan, (Skolverket 2018) vilket väckte ytterligare ett intresse över specialpedagogens förutsättningar att arbeta i konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd. Studiens syfte blev att undersöka specialpedagogers uppfattning om hur barn i behov av särskilt stöd konstrueras i förskolan och vilka förutsättningar specialpedagoger hade i detta arbete. Studien använde Foucaults (2002, 2003, 2017) teori om normalitet och avvikelse, den disciplinära makten samt kunskap och makt för att analysera specialpedagogers uppfattning om vilka faktorer som påverkar konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar deras roll i konstruktionen av dessa barn. Analysen kompletterades med Broadys (2007) begrepp den dolda läroplanen. Studien utgick från en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. För att få svar på studiens forskningsfrågor intervjuades åtta verksamma specialpedagoger. Studiens resultat visade att följande faktorer påverkade konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd; barns svårigheter, miljö och barngruppens storlek, pedagogernas kompetens samt processer i konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd. Studien visade även att följande faktorer påverkade rollen i konstruktionen; specialpedagogers arbetssituation och arbetsbeskrivning, rektors och förskolan betydelse i konstruktionen samt specialpedagogers handledning och dokumentation i konstruktionen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur olika förskolor i Stockholm anpassar sin verksamhet för att skapa en lekmiljö som möjliggör inkludering av barn med funktionsnedsättningar. Den datainsamlingsmetoden vi har använt var en enkätmetod som skickades ut till flera förskolor runt om Stockholms län för att ta reda på hur olika förskolor i Stockholm arbetar med anpassningen för att möjliggöra en inkluderande lekmiljö för barn i behov av särskilt stöd. För att analysera den insamlade datan från vårt enkätformulär har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa analysmetoder. Vidare användes även specialpedagogiska perspektiv för att se hur olika förskolor arbetar. Resultaten av studien visade att förskollärarna arbetade aktivt för inkludering genom att skapa en plats där alla barn kände sig inkluderade. Det gjordes genom att erbjuda aktiviteter och miljöer som kunde anpassas efter barnens olika behov. Det framkom att det var utmanande att hitta ett standardiserat arbetssätt för inkludering för samtliga barn och att det inte fanns något färdigt recept att följa. Istället betonades vikten av att anpassa verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens individuella behov och önskemål. Slutsatsen visar att specialpedagoger spelar en viktig roll i verksamheten genom att ge olika stöd till pedagogerna för att främja barnens utveckling och lärande. Tyvärr har inte alla förskolor tillgång till specialpedagoger och en liten andel har inte tillgång till något stöd alls för att arbeta med barn som är i behov av särskilt stöd, oftast handlar det om brist på ekonomi.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

Övergången mellan förskola och skola kan för en del barn upplevas som utmanande.Tidigare forskning har pekat på komplexiteten i barns övergångar och vikten av attgod samverkan mellan alla aktörer i barns närhet sker, för att främja deraskontinuitet. Ur detta tar föreliggande studie sitt avstamp, med syfte att bidra medkunskap om hur övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem kanpåverka barns kontinuitet, samt att visa specialpedagogens roll som förebyggandeoch främjande aktör i övergångarna. För att få ett helhetsperspektiv på vilka faktorersom påverkar barns övergångar, växer begreppet utbildningskontinuitet fram underuppsatsprocessen. I fyra olika kommuner i södra Sverige genomfördes studien somhar haft en kvalitativ forskningsdesign. Genom halvstrukturerad intervju som metodfångades respondenternas erfarenheter och kunskapsbidrag in, för att sedan tolkas,tematiseras och kategoriseras in i ett analysverktyg. Som hjälp gjordes eninnehållsanalys för att hitta dessa teman. Studiens resultat visade främst attsamverkan mellan alla aktörer som är delaktiga i övergångsaktiviteter för barn, är enav de faktorer som är mest avgörande för hur barns utbildningskontinuitet kan bli sågod som möjligt i övergången. Även samverkan mellan specialpedagogerna i deolika verksamheterna lyftes i resultatet vara en stor del i hur förebyggande ochfrämjande arbete i detta kunde ske.

Det problem studien utgick från var hur de differentierade uppfattningarna om den specialpedagogiska yrkesrollen kan förstås utifrån olika pedagogiska verksamheter, chefer och uppdrag. Syftet var att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas i praktiken och vad det här kan få för konsekvenser för professionen. Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där chefer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån ett analysverktyg som inspirerats av Dahllöf (1999), Imsen (1999) och Brante (2009). Vid analys framkom hur faktorerna påverkade yrkesrollen och uppdraget, vilket gav implikationer för professionen. De implikationer som skapades för professionen påverkade i sin tur även faktorerna. Vilket visade hur yrkesrollen formades i och av en cirkulär process där faktorer var en del. Härav framkom vikten av att förstå professionen i sitt samhälleliga sammanhang (Brante, a.a.). Genom analys och diskussion framkom hur implikationer för professionen i sig även gav specialpedagogiska implikationer för specialpedagogens målgrupp, barn och elever i behov av särskilt stöd.

Studiens syfte är att beskriva hur samarbetet upplevs mellan lärare, speciallärare och specialpedagoger i deras arbete med att anpassa och inkludera undervisningen till varje enskild elev. Mina frågeställningar som har legat till grund till min studie är: Hur beskriver läraren samarbetet med varandra? Hur beskriver lärare, speciallärare och specialpedagoger att de samarbetar kring den anpassade undervisningen? Hur upplever lärarna samarbetet med professionerna i skolan och vilken hjälp beskriver de att de får? Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap och svensk forskning som uppmärksammar samarbetet mellan lärare, speciallärare och specialpedagoger och hur de arbetar med anpassningar och inkludering så att alla elever ska kunna nå läroplanens mål. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom semistrukturerande intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog. Jag använde mig av tematisk analys för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att samarbetet mellan lärarna och professionerna bygger på tät kommunikation, gemensamma problemlösningar, att fördela resurserna rätt och att ge eleverna den trygghet de behöver både kunskapsmässigt och socialt. Det hinder som framkom var att tiden inte alltid fanns för att kunna samtala om enskilda elever. / The purpose of the study is to describe how the collaboration is perceived between teachers, special education teachers and special educational needs coordinators in their work to adapt and include teaching to each individual student. My questions that have formed the basis of my study are: How do teachers describe their collaboration with each other? How do teachers, special needs teachers and special educational needs coordinators describe that they collaborate around the adapted teaching? How do teachers perceive the cooperation with professionals in the school and what help do they describe that they receive? The study is relevant as there is a need for more knowledge and Swedish research that pays attention to the collaboration between teachers, special education teachers and special educational needs coordinators and how they work with adaptations and inclusion so that all students can achieve the curriculum goals. The study is qualitative and the empirical data has been collected through semi-structured interviews with teachers, special education teachers and one special educational needs coordinators. I used thematic analysis to analyze the interviews. The results show that the cooperation between the teachers and the professions is based on close communication, commonproblem solving, allocating resources correctly and giving the pupils the security they need both academically and socially. The obstacle that emerged was that there was not always time to discuss individual students.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att förskolan ska främja alla barns lärande och utveckling och de barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd och stimulans har rätt till en utbildning som är anpassad och utformad så att de utvecklas så långt som möjligt. I Skollagen (SFS 2010:800 §9) står att läsa att det är rektorns ansvar att barn ges stöd men skriver inget om hur. I examensordningen finns specialpedagogens yrkesroll definierad i form av kunskaper, förmågor och förhållningssätt som utbildningen ska ge. Med anledning av detta har vi valt att studera hur några rektorer ser på specialpedagogens arbetsuppgifter samt vilka förväntningar de har på specialpedagogens yrkesroll eftersom specialpedagogens kompetens kan bidra med att skapa en inkluderande och stödjande lärandemiljö som gynnar barns utveckling och lärande. Det är en kvalitativ studie och handlar om tio rektorers beskrivningar där resultaten utvunnits ur tematisk analys på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan vi bland annat utläsa att rektorer anser att specialpedagogen har en viktig roll i förskolan och tycker att deras arbete är betydelsefullt då flera rektorer upplever att deras kunskap inte räcker till. Vi ser även att specialpedagogen är en viktig samtalspartner och bollplank till pedagoger i mötet med barn och vårdnadshavare i förskolans verksamhet. Rektorerna uttrycker en önskan om en verksamhetsnära specialpedagog som finns lättillgänglig men ser att det är en utmaning då denne ofta hör till flera rektorsområden. Trots det har rektorerna höga förväntningar både på specialpedagogens kunskap, arbetssätt och vad det ska ge i verksamheten. I vår analys har vi för att försökt tolka och förstå utifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella samt dilemmaperspektivet. Vi har även använt oss av sociokulturell teori samt systemteori.

<p>Abstract</p><p>Since 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role.</p><p>I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective.</p><p>Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another. Primary school teachers have more expectations that the special educator will provide them with support for the whole working team, and how they can proceed to work with their pupils. Junior school teachers in contrast place more emphasis on the special educator working directly with the pupils, and not simply as a source of advice on working methods.</p><p>From the analysis we can conclude that primary school teachers have a viewpoint which lies much nearer to that of the relational perspective, whilst the junior school teachers’ are more recognizable as having a categorical viewpoint.</p><p>Keywords: Special needs educator, special education, one school for all, professional role, profession.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Sedan 1990 utbildas det specialpedagoger som arbetar i såväl förskola som grundskola. Det har inte alltid varit enkelt för specialpedagoger att få mandat att arbeta med sina uppdrag och förväntningarna på dem varierar. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare och grundskollärare skolår 1-5, beskriver sina förväntningar på specialpedagogens yrkesfunktion.</p><p>Jag har genomfört individuella intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare samtliga med minst fem års erfarenhet inom yrket. Intervjuerna har bearbetats och resultatet presenteras i fem teman. Resultatet analyserades sedan i relation till de två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet som bland annat beskrivits av Persson (2001), det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet.</p><p>Resultatet visar bland annat att förskollärares och grundskollärares syn på specialpedagogens yrkesfunktion skiljer sig åt i denna studie. Förskollärarna ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson för arbetslaget som de kan använda som stöd i sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Grundskollärarna däremot ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson som utför det direkta arbetet med eleverna.</p><p>Av analysen framgår att förskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som ligger nära det relationella perspektivet, medan grundskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som motsvarar ett kategoriskt perspektiv.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, specialpedagogik, en skola för alla, yrkesfunktion, profession.</p>

The aim of this study was to examine how the process of IEP worked at six different schools, and how some of the schools professions, collaborated on the procedurers for the establishment and evaluation of the IEP. The aim has been to study how special educators and special education teachers, which in Sweden now are a part of the student health organization, collaborate with teachers in dealing with the challenges and opportunities which arise when working with IEP. The data was collected through semi-structured interviews with twelve teachers including four special educators, a special education teacher and seven teachers. The result is reported based on three themes: anchoring of documents, the informants' perception of participation, documentation and the process of the IEP and an overall theme, communication, which we felt  permeates all three of the above themes. The survey showed that the majority of teachers felt that there was a lack of clarity and uncertainty after an IEP has been written. Especially when it came to evaluating an IEP and when an IEP should be completed. Uncertainty about the differences between additional adaptations and special support appeared when it came to documentation and monitoring the IEP. The study showed that the obstacles that educators have encountered was the feeling of lack of time and lack of clarity in the work process of the IEP. This in turn contributed to obstacles in the school's approach to students in need of support.

The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have. The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis. The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.