This thesis aims to find out the usage of colour in the game called Journey (2012). It is a case study which focuses on three different scenes in the game and how their colour scheme affects the game both emotionally and the storyline progress. The question that will be answered is: How does the choice of colour affect the players perception on an emotional level? This thesis talks about how different colours affect us in different ways and why this plays a major part in gameplay situations and how the drastic change of colour portraits different emotions. The colour choice is of great importance since it affects humans on an emotional level that enhances the experience felt by players during different scenes.

UX-mognad inom företag kan enklast beskrivas som mätningen av användarfokus under utvecklingen av en produkt och inom ett företag. Syftet med denna rapport är att jämföra två UX-mognadsmodeller i praktisk tillämning inom ett spelföretag utifrån aspekterna lätthanterlighet, modellprecision samt tillgänglighet. Nielsens UX-mognadsmodell som kom ut 2006 är utformad för organisationer, medan McAllisters UX-mognadsmodell är specifikt utformad för spelföretag och släpptes 2018. Den praktiska tillämpningen av modellerna bestod av en fältstudie där anställda på spelföretaget intervjuades. Analysen gjordes sedan i två delar. Den första delen var att fastställa spelföretagets UX-mognadsnivå genom användning av modellerna, under denna analys separerades modellerna. Andra analysen var den jämförande analysen mellan de två modellerna ur de tre aspekterna, även under denna analys separerades de två modellerna. Studiens resultat påvisar att McAllister UX- mognadsmodell är bättre på att fastställa spelföretags UX-mognadsnivå ur aspekterna lätthanterlighet och modellprecision, men Nielsens modell är mer tillgänglig. De hinder som stöttes på i studien pekar på att båda modellerna innehåller svagheter som bör förändras för enklare tillämpning i praktiken. Ihop med studiens resultat uppenbarades det även att finns behov för områdesspecificera UX-mognadsmodeller, och att detta skulle leda till enklare tillämpning för företag, organisationer och konsulter.

Denna studie undersöker olika designval inom datorspel för att skapa intressanta och varierade nivåer som kan tilltala både erfarna spelare och nybörjare inom en av de populäraste fritidsaktiviterna i världen. Att designa en nivå i ett spel är en tidskrävande process, och ett sätt att korta ner på detta arbete är att låta en dator skapa nivåer efter specifika instruktioner, genom en process som kallas för procedurell generering. Målet med denna studie är att ta reda på vilka designval som behöver tas i åtanke för att skapa program för att procedurellt generera nivåer i spel som är anpassade efter en specifik målgrupp. Studiens forskningsfråga lyder: Vilka element krävs i ett 2D-plattformsspel för att spelare skall tycka om spelet? Samt vilka undersökta PCG-algoritmer och parameterinställningar lämpar sig för att skapa ett spel som uppfyller dessa önskemål? För att göra detta utvecklades ett datorspel som använde sig av olika former av procedurell generering. Respondenter från olika målgrupper utformade efter deras spelvanor intervjuades för att ta reda på vilka aspekter personer från varje grupp letade efter i ett datorspel, och det egenutvecklade spelet utformades efter respondenternas svar. Efter detta så fick ett större antal informanter testa spelet och svara på enkätfrågor som sedan sammanställdes och analyserades för att ta reda på vilka aspekter av spelets genererade nivåer som informanterna från varje målgrupp tyckte att datorn hade lyckats med. En del av de resultat vi fått från studien var bland annat att folk som spelar ofta blir mer motiverade av ett poängsystem än folk som spelar mer sällan, samt att alla målgrupper tyckte om en stor variation mellan nivåerna. / This study examines different design choices within computer games to create interesting and varied levels that can appeal to both seasoned gamers and newcomers in one of the most popular hobbies in the world. Designing a level is a time-consuming process, and a way to shorten this work is to let a computer create the levels based on specific instructions, through a process called procedural generation. The goal of this study is to find out what design choices that needs to be taken into account in order to create programs to procedurally generate levels in games that are tailored for a specific target audience. The research question of this study is: Which elements are required in a 2D-platforming game in order for players to enjoy it? And which of the examined PCG-algorithms and parameter settings are suitable for creating a game that fulfils these requirements? In order to do this, a computer game was developed which used various forms of procedural generation. Respondents from target audiences based on their gaming habits were interviewed in order to find out what aspects people from each group looked for in a video game, and the in-house developed computer game was designed based on the respondents’ answers. After this a larger number of people tested the game and answered a survey, which was later compiled and analysed to find out which aspects of the games generated levels that the players from each target audience felt that the computer had been successful in. A part of the results that we found in this study are among other thing that people who play games more often are more motivated by a score system than other players who play less. And that all target audiences prefer varied level design.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort. Resultatet av vår studie är tre kritiska begrepp för design av datorspel med en färdig berättelse. Vi ser vårt arbete som ett avstamp för vidare forskning och produktion. Tiden har kommit för att ta datorspel på allvar! / Daniel Lyrstedt Fridhemsgatan 6 37441 Karlshamn tele: 0454-10704 Fredrik Gustavsson tele: 070-3654333

I denna uppsats undersöks hur spelares beteende i virtuella miljöer skiljer sig när modern HMD VR-teknik används jämfört med traditionell bildskärm i 2D. Genom att utveckla en spelprototyp i 3D med förstapersonsperspektiv i pusselgenren där spelarens mål är att finna objekt i olika rum har en komparativ studie genomförts. Spelprototypen skapades med hjälp av metoden prototyputveckling. En alfaversion testades innan den slutgiltiga versionen gjordes klart.   Två grupper med 7 personer i vardera har utfört testet. Ena gruppen använde HMD VR-glasögonen Oculus Rift DK2 medan den andra använde traditionell bildskärm i 2D. Styrning skedde med tangentbord och mus. En dataloggning kördes i bakgrunden av varje användartest som samlade in information om spelarens positions- och rotationsdata. Denna data analyserades sedan och jämfördes mellan grupperna.   Sammanfattningsvis utgörs ingen stark skillnad mellan dom två grupperna. Den största skillnaden är i hur mycket mark som har täckts av spelarna. I gruppen som spelade med VR-glasögon stod spelarna still mer och gick inte runt och utforskade lika mycket. Men dom var cirka 5 sekunder snabbare i genomsnitt. Gruppen som spelade utan VR-glasögon tittade upp och ner något mer men som mest skiljde det sig endast 5 grader. / In this thesis the behaviours of players in virtual environments using modern HMD VR technology and traditional 2D monitors is studied and compared. By developing a game prototype in 3D using a first-person perspective and placing it in the puzzle genre by having the players goal being that they must find an object in different rooms a comparative study has been carried out. The game prototype was developed by using prototyping and an alpha version was tested before the final version was completed.   Two groups of 7 in each one has performed the test. One group used the HMD VR headset Oculus Rift DK2 and the other one used a traditional 2D monitor. Mouse and keyboard was used for controls. A data logging ran in the background of every test and collected information on the players positional and rotational data. The data was analysed and then compared between the two groups.   In conclusion, there is no strong difference between the two groups. The biggest difference was in how much ground the players covered. The group who played in VR didn’t walk around and explored as much and instead was more stationary. But they were around 5 seconds faster in average. The group who played without VR looked up and down a bit more but the difference was never more than just 5 degrees.

Genom detta kandidatarbete prövar vi på att testa ett annorlunda tillvägagångssätt inom spelutveckling och design, till att försöka skapa en mer innovativ och tilltalande spelprodukt. Med hjälp av termen Critical Play från Mary Flanagan, undersöker vi genom reflektion, diskussion och ifrågasättande, alternativa sätt att tolka världen på. Genom prövning skapar vi en underhållande gestaltning och analyserar ifall Critical Play som utveckling­ och designmetod även går att applicera tillsammans med teorier från medvetandefilosofi i åtanke. Vi ser möjligheter i att föra fram en avvikande spelupplevelse, genom att presentera spelvärlden och dess objekt på ett visuellt asymmetriskt sätt för alla spelare / In this bachelor’s thesis we explore alternative game­design and game­development methods and use them to try to create more innovative and publicly appealing games. Guided by Mary Flanagan’s Critical Play method, we investigate through reflection, discussion, and questioning the other interpretations of how we experience the world. Through tests, we build a video game and analyze whether or not Critical Play is a feasible method for creating games, even when philosophical tenets governs the underlying game mechanics. We discover possibilities to create unique game experiences by presenting game­objects as visually asymmetrical entities.

Inlevelse i den digitala spelvärlden är ett utspritt begrepp bland spelare och spelutvecklare, men har termen samma innebörd för alla. Detta forskningsarbete tar upp tidigare forskning inom ämnet inlevelse i digitala spel men också vad spelare idag anser om termen och vilka faktorer de anser är viktiga att fokusera på när man vill skapa ett inlevelserikt spel i genren first-person shooter. Genom en litteraturundersökning av tidigare forskning samt en enkätundersökning framgår det att inlevelse kan delas in i tre olika nivåer: involvering, försjunkning och total inlevelse. Forskningsarbetet bekräftar tidigare forskning på området och för ämnet om inlevelse i first-person shooter genren vidare, där inlevelsen styrs av spelelementens fyra pelare: estetik, spelmekanik, story och teknik men är också högst beroende av en spelares personlighet, mentalitet och inställning till det spel denne spelar. Enkätundersökningen pekar också på ytterligare faktorer som kan stärka respektive hämma inlevelsen i FPS. / The term immersion is widely used in the video game industry, but there is still a lack of signs on what immersion really is, or if people are using the term with the same meaning behind it. This paper describes previous research relating to the subject but also what gamers think about immersion, and what different factors that they deem important to focus on when creating an immersive digital video game in the first-person-shooter genre. With research of previous work in the field and a survey on immersion showed that immersion can be seen in three different levels: engagement, engrossment and total immersion. This research paper confirms previous research in the field and moves the research of immersion in first-person shooters forward, where immersion is governed by the four pillars of game elements: aesthetics, game mechanics, story and technology but is also highly influenced by the gamers personality, mentality and attitude towards the game the gamer is playing. The research paper also indicates other elements which can enhance or limit the feeling of immersion in FPS.

Denna uppsats undersöker vad spelare vill uppleva i sitt karaktärsskapande iolika spel. Syftet med arbetet har varit att få bättre förståelse för vad enanvändare vill ha ut av sin karaktär och sitt karaktärskapande.Frågeställningen i arbetet löd: ”Vad är för en designer viktigast att tänka pånär man designar en karaktärsskapande del i ett spel?” Förhoppningen varatt få en djupare förståelse för karaktärsskapandets karaktär för att bättrekunna designa den karaktärsskapande delen i ett spel. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ metod för att belysa frågorna djupare. Förstskapades en kvalitativ intervju, och efter intervjuerna skapades tre nyafrågor som lades ut på två internetforum med inriktning mot MMORPGs.De spelare som verkade vara mest intresserade av karaktärsskapande ochprocessen kring karaktärsskapandet, var de spelare som ibland ägnade sig åtrollspelande. De spelare som delvis eller helt ägnade sig åt Player versusPlayer verkade ha svårt att se någon mening med att skapa en identitet ellerett unikt utseende överhuvudtaget. Det viktigaste som framkom iundersökningen var att man måste känna sin publik. Som designer behöverman veta för vilka spelstilar man designar spelet. De faktorer som varviktiga för spelarna, för att kunna fördjupa sig i sina karaktärer, var att deraskaraktärer hade möjligheten att bli unika. / This paper is focused on a better understanding of what computer gameplayers want to get out of their character and the character creation. Thequestion addressed in the paper was: "What is most important for a designerto consider when designing a character-creation part of a game?" The aimwas to gain a deeper understanding of the nature of the character creationprocess in order to better design the character creation part of future games.The study has been conducted with a qualitative method to illuminate thequestions in more depth. First, a qualitative interview was made, and afterthe interviews, three new questions were created, which were then postedon two Internet forums focusing on MMORPGs. The players who were themost interested in character creation and the process of this, were theplayers who sometimes engaged in role play. The players who partially orfully engaged in Player versus Player combat, had difficulties seeing anypoint in creating an identity or a unique look at all. The most importantthing that emerged from the investigation was that the designer needs toknow his audience. As a designer, you need to take into account whatplaying styles you design the game for. The important factors for theplayers to immerse themselves in their characters, was that their characterscould be made unique.

Massiva multispelar onlinerollspel (MMORPG) är idag en välutvecklad industri. Det finns även ett fåtal vars ekonomi och loot är baserade på riktiga pengar. Loot är de föremål en spelare kan erhålla genom att t.ex. döda monster och ett lootsystem är de interna mekanismer som hanterar hur loot distribueras i ett spel. Lotterilagen och Lotteriinspektionen reglerar vad som är ett lotteri i Sverige, om ett spel är slumpbaserat och spelaren eller spelarna kan vinna mer än de satsar, så måste arrangören få en licens utfärdad. Hur designar man ett enkelt lootsystem, baserat på riktiga pengar, utan att bryta mot Lotterilagen och som inte en stor mängd av spelarna kan utnyttja för egen vinning, och om spelarna förstår systemet hur skyddar man företagets intäkter? Denna avhandling tar reda på om det är möjligt att skapa ett spel som är kunskaps och färdighetsbaserat och som inte skulle kräva en licens. Spelet testas för att se om en spelare med kunskap får bättre resultat än en slumpmässig spelare. Den genomförda undersökningen pekar på att så är fallet.

This study aims to see if it is feasible, for the purpose of studying game balance, to put a concrete value on damage and other abilities in Real-Time Strategy (RTS) games. The main metric that was used for this analysis was the cost per DPS (Damage Per Second) for units in a RTS game. The game that was used to test this analysis was StarCraft II: Heart of the Swarm.   This topic was tested by first gathering data about the properties of units in the game and then calculating the average values of the units in the game. After that, a few units and game mechanics were chosen to be analyzed in further detail. They were analyzed by comparing their cost/DPS values to the average values and seeing if there were any other properties that might have an impact in the cost of a unit.   While it was concluded that it is feasible to put a value on damage and other properties of units, the subject needs to be approached with caution. Using the cost/DPS metric that was assumed for this thesis, some units came out as being too strong for their cost. Further studies on similar topics might be able to find better methodologies for approaching similar analyses. / Denna studie vill titta på om det är rimligt, för ändamålet att studera spelbalans, att sätta ett konkret värde på skada och andra förmågor i Realtidsstrategispel. Det huvudsakliga mätsättet som användes i denna analys var kostnaden per skada per sekund (DPS, Damage per Second på engelska) för enheter i Realtidsstrategispel. Spelet som användes för att testa denna analys var StarCraft II: Heart of the Swarm.   Studien genomfördes genom att först samla in data om enheternas egenskaper och sedan räkna ut genomsnittsvärden för enheterna i spelet. Efter det så valdas några enheter och spelmekaniker ut för att analyseras i mer detalj. De var analyserade genom att jämföra vad de hade för förhållande mellan sin kostnad och deras DPS-värden med det genomsnittliga och se om de hade andra egenskaper som kunde ha påverkat enhetens kostnad.   Även om slutsatsen som drogs var att det är rimligt att sätta ett värde på skada och andra egenskaper hos enheter så måste man vara försiktigt om man vill studera detta ämne. Genom att använda sig utav kostnad/DPS värden som användes för denna analys så kom vissa enheter att se väldigt starka ut i förhållande till vad de kostar. Vidare studier på liknande ämnen kan hitta bättre sätt att närma sig liknande analyser.