Vi har arbetat med lugn inom spel. Vår prototyp är en gameslice där du är en person som villklappa saker och du har en gummiarm som kan resa hur långt du som spelare vill, den kanäven böja sig överallt på skärmen. Målet med spelet är att klappa saker med din gummiarmoch du behöver inte bry dig om saker runt dig då du bara har ett mål vilket är att klappa saker. Syftet med vårt spel är att skapa ett spel som undviker stress genom att inte använda sig avklassiska element som kan uppfattas stressande. Anledningen till att vi valt att undersöka lugninom spel är för att vi vill bredda förståelsen hur vi kan se på spel och hur spel kan användas. Vi har i den här undersökningen fokuserat på det visuella delarna av spelet, då det är en av deviktigaste delarna för att designa med lugn i åtanken. Vi har även jobbat för att se till attspelet ger dig som spelare frihet att spela spelet hur du vill. Ett annat mål med undersökningen har varit att låta spelaren hitta lugn genom att användadetta spel som en distraktion från omvärlden. Spelet visade sig lyckas i den aspekten att personer som spelade hade roligt när de speladespelet. Enligt de personer som testade vårt spel och gav oss verbal feedback som visade sigvara för att spelet gav spelare sådan frihet. / We have worked with calm within games. Our prototype is a gameslice where you play as aperson who wants to pet different things and you have a gummy arm that can get how long asyou want and it can bend everywhere on screen.  The goal of the game is to pet things withyour gummy arm and not really care about anything around you when you only have the goalof petting something. The purpose of the game is to create a game that avoids stress through using classicmechanics that are usually regarded as stressful. The reason we chose to research calm withingames is that we want to widen the view on games and how they can be used. We havefocused on the visual parts of the game making process since that is one of the moreimportant parts of designing with calm in mind. We have also worked to make sure that youcan play the game in whatever way you want. Another goal with this research has been to let the player find calm through the distractionthat our game provides from the rest of the world. The game seems to have been successful in the way that players had fun while playing, andaccording to verbal feedback the main reason was the freedom the game provided the players.

Online gaming is today a popular everyday activity among both young people and adults. This has led to several new design methods such as dark game design patterns which aim to manipulate the user to act in a certain way that may not necessarily be in their best interest, with features that can be destructive to the user.  The purpose of this study is therefore to examine the presence of dark patterns on two popular gaming platforms – a free to play mobile game and a slot game at a popular online casino – to then investigate what the implementation of these patterns means for the given context. This was considered important to study to identify if the implementation of dark patterns is used differently depending on the gaming platform’s target group, especially as several studies show that it is mainly children and teenagers who play mobile games that are free to play, while slot games are aimed towards adults. The conclusion of this study has shown that the amount of identified dark patterns primarily depends on the game’s construction rather than it’s target group, but also that dark game design patterns are implemented to encourages the user to actively play online games, which in the long run should make the user want to support the gaming companies monetarily.

Med detta kandidatarbete så prövar samt undersöker vi möjligheterna till en “praxisgemenskap” inom Games for Change genom digitala spel med tekniken virtuell verklighet (VR). Genom prövningen i sig så testar sig denna undersökningen fram med en stark analysmetod från spelbranschen. Detta för att kunna definiera hur man kan skapa ett spel som får spelaren att tänka kring ett fåtal utvalda diskussionsämnen som baseras på i den digitala gestaltningen om vad som är GROW’em. Vår frågeställning är: “Hur kan man med hjälp av digitala spel inom VR förmedla diskussion samt tankar kring hortikultur?”, och vi har valt att gestalta detta genom att utveckla ett spel vid namn GROW’em. Nyfikenhet kring detta ämne väcktes inombords efter att vi undersökt närmare inom spelupplevelsen som GROW’em är baserad på. Men vad vi vet, efter att ha genomgått en lång sökhistorik, så finns det inte någon upplevelse som liknar den erfarenhet och område såsom hortikultur vilket vi vill komma åt. För att testa denna undersökning så gav vi diverse individer chansen att testspela igenom gestaltningens demo som varade mellan 10-15 minuter, dessa individer fick sedan besvara på ett frågeformulär kring deras spelupplevelse. Undersökningen resulterade i ett digitalt spel i samband med den fysiska hårdvaran av VR. Med resultat som ger till följd av nya synvinklar på en framtida planering av projektet. Dessa resultat gav även en indikation på hur rimlig vår undersökning är i mån av frågeställningen som vi ställer / With this bachelor thesis, we try and explore the possibilities of a "practice community" within Games for change through digital games with the technology of virtual reality (VR). Through the work itself, this study tests itself with a strong analysis method from the gaming industry. This is to be able to define how one can create a game that causes the player to think about a few selected discussion topics based on the digital design of what GROW’em is. Our question is: "How can one with the help of VR convey discussions and thoughts about horticulture?", which we have chosen to create this by developing a game called GROW’em. Curiosity about this subject was brought onto us after we examined in more detail within the gaming experience of what GROW'em is based on. But what we know, after having gone through a long search history, is that there’s no immersion that resembles the experience and areas as a horticultural culture that we want to access. To test this study, we gave different individuals the chance to try a demo that lasted between 10-15 minutes. These individuals then had to answer a questionnaire about their experience. The investigation resulted in a digital game in conjunction with the physical hardware of VR. With results that puts things in a new perspective on a future planning of the project. These answers also provided an indication of how reasonable our inquiry is, to the extent of the framing of a question that we ask.

Inom forskningsområdet för serious games (SG) råder en oklar uppfattning om narrativets roll i lärande-spel, samtidigt som SG som koncept har visat sig ha positiv effekt i flera studier. Mot bakgrund av detta undersöker den här studien hur unga vuxna uppfattar den berättelsedrivna speldesignen i ett ordförståelse-spel som självskattad motiverande faktor för att spela vidare. En artefakt, inspirerad av högskoleprovets ORD-del, och enkätfrågor användes för att samla in data från 26 respondenter. Kombinationen av ordförståelse och narrativ kontext visade sig vara ett uppskattat koncept av majoriteten trots ett varierat resultat angående motiverande faktorer för att spela vidare; spelet uppfattades som ett alternativ för att öva ordförståelse. Resultatet utmynnade i ett antal speldesign-principer för spelarens motivation att spela vidare, lämpliga att ha i åtanke vid utvecklingen av liknande lärande-spel. På längre sikt skulle studien kunna fokusera på huruvida spelkonceptet har potential för inlärning och studera eventuella kopplingar mellan detta och motivation. / While serious games (SG) as a concept has been proven effective in several studies, there is a residing unclear perception regarding the role of narrative in games for learning. This study examines how young adults perceive the narrative-driven game design in a word comprehension game as a self-evaluated motivational factor to continue playing. An artifact, inspired by Högskoleprovet, and a survey were used to collect data from 26 respondents. The combination of word comprehension and narrative context proved to be an appreciated concept that the majority, despite varied results regarding motivational factors to continue playing, perceived as an alternative learning method. Game design principles in regards to motivation to continue playing were formed which would be useful to have in mind when developing similar games for learning. Long-term, this study could focus on whether the game concept has the potential for learning and to study possible connections between this and motivations.

<p>Reklamspel är ett verktyg inom reklambranschen, en bransch som undergått stor förändring under senare års digitala utveckling. Denna förändring uppmanar ständigt till bredare kunskap och högre förståelse hos både skapare och användare.</p><p>Syftet med uppsatsen var att påbörja ett ramverk för skapandet av “bra” reklamspel. För det krävdes att ordet “bra” definierades och kunde förstås så att även diskussionen kring spel och reklam förbättrades.</p><p>Det material som uppsatsen grundats i kommer från en två månader lång praktik där ett reklamspel producerades och från det designdokument som digitalbyrån North Kingdom lämnade efter sitt reklamspel, The Coke Zero Game.</p><p>Med kvalitativa metoder samlades resultat in och jämfördes mot en teoretiskgrund byggd på kunskap inom marknadsföring, interaktions- och speldesign, användbarhet och uttryck ofta använda i spelsammanhang. Detta ledde efter analys tillslutsatser i form av ett ramverk på egenskaper som reklamspel bör sträva efter.</p> / <p>An advergame is a tool for the business of advertisment, a business which has during the past years of digital evolution gone through a lot of change. This change demands greater knowledge and a better understanding amongst both the creators and users of the games.</p><p>The purpose of the thesis was to initiate a framework for the creation of “good” advergames. For this the word “good” needed to be defined and understood so that also the discussion regarding games and advertising could improve.</p><p>The material which the thesis was based on originated from an advergame created during a two month long internship and from the design document that the digital agency North Kingdom released after their advergame, The Coke Zero Game.</p><p>With qualitative methods, results were collected and later on examined against a theoretic base of knowledge surrounding marketing, interaction- and game design, useability and common expressions used in the context of games. After the analysis the conclusions narrowed down into a framework of qualities that an advergame should strive for.</p>

<p>Inlevelse i den digitala spelvärlden är ett utspritt begrepp bland spelare och spelutvecklare, men har termen samma innebörd för alla. Detta forskningsarbete tar upp tidigare forskning inom ämnet inlevelse i digitala spel men också vad spelare idag anser om termen och vilka faktorer de anser är viktiga att fokusera på när man vill skapa ett inlevelserikt spel i genren first-person shooter. Genom en litteraturundersökning av tidigare forskning samt en enkätundersökning framgår det att inlevelse kan delas in i tre olika nivåer: involvering, försjunkning och total inlevelse. Forskningsarbetet bekräftar tidigare forskning på området och för ämnet om inlevelse i first-person shooter genren vidare, där inlevelsen styrs av spelelementens fyra pelare: estetik, spelmekanik, story och teknik men är också högst beroende av en spelares personlighet, mentalitet och inställning till det spel denne spelar. Enkätundersökningen pekar också på ytterligare faktorer som kan stärka respektive hämma inlevelsen i FPS.</p> / <p>The term immersion is widely used in the video game industry, but there is still a lack of signs on what immersion really is, or if people are using the term with the same meaning behind it. This paper describes previous research relating to the subject but also what gamers think about immersion, and what different factors that they deem important to focus on when creating an immersive digital video game in the first-person-shooter genre. With research of previous work in the field and a survey on immersion showed that immersion can be seen in three different levels: engagement, engrossment and total immersion. This research paper confirms previous research in the field and moves the research of immersion in first-person shooters forward, where immersion is governed by the four pillars of game elements: aesthetics, game mechanics, story and technology but is also highly influenced by the gamers personality, mentality and attitude towards the game the gamer is playing. The research paper also indicates other elements which can enhance or limit the feeling of immersion in FPS.</p>

The purpose of this thesis is to examine how compositional techniques developed for fine art may be applied to 3-dimensional level design. It uses game design theory and best practices as a starting point and then investigates how graphic theory can be applied to further them by creating natural graphic focal points in a level, providing a set of tools the designer might use to graphically communicate with the player. The thesis investigates four main techniques used to achieve graphic control: Managing hues and values. Managing shapes. Using linear and atmospheric perspective. Managing levels of detail. Each technique is linked to compositional theory through historical paintings which feature the techniques in question. Examples are then provided from contemporary games that testify the validity of using the technique in level design. In some cases altered scenes are also provided; over paints done in Adobe Photoshop exemplify how a technique may be used to change a scene’s meaning and convey other messages to the player. The conclusions and analysis testify to the value of incorporating compositional theory into level design and suggest further areas of research along the same line.

<p>Massiva multispelar onlinerollspel (MMORPG) är idag en välutvecklad industri. Det finns även ett fåtal vars ekonomi och loot är baserade på riktiga pengar. Loot är de föremål en spelare kan erhålla genom att t.ex. döda monster och ett lootsystem är de interna mekanismer som hanterar hur loot distribueras i ett spel. Lotterilagen och Lotteriinspektionen reglerar vad som är ett lotteri i Sverige, om ett spel är slumpbaserat och spelaren eller spelarna kan vinna mer än de satsar, så måste arrangören få en licens utfärdad. Hur designar man ett enkelt lootsystem, baserat på riktiga pengar, utan att bryta mot Lotterilagen och som inte en stor mängd av spelarna kan utnyttja för egen vinning, och om spelarna förstår systemet hur skyddar man företagets intäkter? Denna avhandling tar reda på om det är möjligt att skapa ett spel som är kunskaps och färdighetsbaserat och som inte skulle kräva en licens. Spelet testas för att se om en spelare med kunskap får bättre resultat än en slumpmässig spelare. Den genomförda undersökningen pekar på att så är fallet.</p>

Idag använder spelindustrin flertalet metoder för att leda spelare igenom spel som färg- och ljussättning och användandet av former. Denna uppsats fokuserar på det sist nämnda och försöker besvara frågan: I valet mellan simpla symboler, finns det en specifik symbol som spelare föredrar att följa och vad assosierar de med denna symbol? För att besvara denna fråga skapades ett test som undersökte spelares val då de presenterades för tre symboler, en cirkel, en triangle och en fyrkant. Testet var en spelprototyp som bestod av en korridor, vilket var spelets inlärnings område, och ett rum med tre dörrar, vilket var det huvudsakliga testet. Testet visade att det inte fanns en viss symbol som spelare följde mer än någon av de andra, men att associationerna med symbolerna verkar stämma överrens med tidigare studiers förklaring av vad symbolerna står för. Detta visar på att att symbolerna kan användas inom speldesign för att framföra meddelanden till spelaren och hjälpa till att leda dem i nya områden. / Presently the video game industry uses a number of methods to lead the players though the games such as colours, lights and shapes. This thesis focuses on shapes and tries to answer the question: In choosing between basic symbols is there a particular symbol that players prefer tofollow and what do they associate with that symbol? In order to answer this question we created an experiment in which we tested how test subjects respond to three primitive shapes, triangles, circles and squares. The experiment consisted of a corridor with a door in one end, acting as the controls tutorial, and a room with three doors which was the actual experiment. Our test shows that there is not a certain symbol that the test subjects prefer to follow, but that the associations to the symbols seem to be true in comparison to earlier made studies on what these symbols are viewed to represent. This points at the possibility that the symbols can be used in game design to convey messages to the players and be used to guide the players in new environments.

Reklamspel är ett verktyg inom reklambranschen, en bransch som undergått stor förändring under senare års digitala utveckling. Denna förändring uppmanar ständigt till bredare kunskap och högre förståelse hos både skapare och användare. Syftet med uppsatsen var att påbörja ett ramverk för skapandet av “bra” reklamspel. För det krävdes att ordet “bra” definierades och kunde förstås så att även diskussionen kring spel och reklam förbättrades. Det material som uppsatsen grundats i kommer från en två månader lång praktik där ett reklamspel producerades och från det designdokument som digitalbyrån North Kingdom lämnade efter sitt reklamspel, The Coke Zero Game. Med kvalitativa metoder samlades resultat in och jämfördes mot en teoretiskgrund byggd på kunskap inom marknadsföring, interaktions- och speldesign, användbarhet och uttryck ofta använda i spelsammanhang. Detta ledde efter analys tillslutsatser i form av ett ramverk på egenskaper som reklamspel bör sträva efter. / An advergame is a tool for the business of advertisment, a business which has during the past years of digital evolution gone through a lot of change. This change demands greater knowledge and a better understanding amongst both the creators and users of the games. The purpose of the thesis was to initiate a framework for the creation of “good” advergames. For this the word “good” needed to be defined and understood so that also the discussion regarding games and advertising could improve. The material which the thesis was based on originated from an advergame created during a two month long internship and from the design document that the digital agency North Kingdom released after their advergame, The Coke Zero Game. With qualitative methods, results were collected and later on examined against a theoretic base of knowledge surrounding marketing, interaction- and game design, useability and common expressions used in the context of games. After the analysis the conclusions narrowed down into a framework of qualities that an advergame should strive for.