Syftet med studien är att belysa hur anpassningar i lärmiljön kan främja språkutvecklingen förelever i svårigheter med de exekutiva förmågorna. Studien utgår från ett specialpedagogisktperspektiv med stöd utifrån Antonovskys salutogena teori Känsla Av SAMmanhang (förkortatKASAM) som utgår från begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom attgöra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer kan en djupare förståelse för vilkaanpassningar och former av särskilt stöd de intervjuade personerna känner till och hur deanvänds i praktiken erhållas. De intervjuade personerna består av en barnskötare, engrundskollärare år 1-3, en biträdande rektor, en speciallärare med inriktning tal- ochspråkstörning, en resursassistent/barnskötare med inriktning barn med behov av särskilt stödsamt en grundskollärare med fritidspedagogexamen i grunden. Förskolan som ingår i studienär en renodlad 5-års avdelning. Samtliga 6 informanter arbetar på ett mångkulturellt område såatt arbeta språkutvecklande ses som en självklarhet. Resultatet av studien visar att tidigt stöd,goda relationer och en anpassad lärmiljö är nyckelfaktorer för att främja elevers språkutvecklingoch kompensera svårigheterna med de exekutiva förmågorna. Intervjuerna visar också på attkartläggningsarbetet är ett bra verktyg för tidig upptäckt och därmed anpassat stöd. Äveninformanternas medvetenhet om lärmiljöns betydelse för språkutvecklingen liksom att tahänsyn till elevens kognitiva nivå för att arbeta därifrån och samtidigt utveckla sitt språk sessom avgörande faktorer.

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen. Nyckeln till kunskap är trots allt språket. Lärarna möter många andraspråkselever med stora behov i undervisningen, men många av dem står handfallna i vägledning och utveckling av dessa elevers ämnesspecifika språk. Lärarna uttrycker ett strakt behov av fortbildning och en stark vilja att utveckla kunskap kring att kunna utforma sin undervisning utifrån ett språkutvecklande perspektiv och öka sin profession. Nyckelord: språkutvecklande ämnesundervisning, religionskunskap, sociokulturell kunskapssyn, gymnasiet, KOMVUX, andraspråkselever

Titel: Extra anpassningar i tre skolor – En studie om arbetet med extra anpassningar beträffande elevers läs- och skrivutveckling. Additional adjustments in three schools – a study about the work with additional adjustments concerning students reading and writing developmentFörfattare: Johanna HanssonHandledare: Elaine KotteExaminator: Marie JedemarkUtbildning: Speciallärarprogrammet, inriktning språk-, läs- och skrivutveckling (90 hp)Datum: 2017-05-22Förväntat kunskapsbidrag: Uppsatsen kan bidra till en ökad medvetenhet om hur arbete med extra anpassningar kan se ut och hur det kan utvecklas.Syfte: I juli 2014 infördes begreppet extra anpassningar i skollagen för första gången. Hösten 2016 publicerade Skolinspektionen sin första granskning av extra anpassningar och de hade då granskat arbetet på femton svenska skolor. Denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning men fokuserar inte på extra anpassningar generellt. Istället är syftet med denna studie att undersöka extra anpassningar för en mer specifik elevgrupp: elever i läs- och skrivsvårigheter som riskerar att inte nå kunskapskraven. Studiens syfte är att identifiera och beskriva elevernas extra anpassningar samt skolans rutiner kring arbetet med att utveckla och följa upp dessa. Syftet med studien är även att undersöka och beskriva upplevelser av samarbete mellan lärare och elevhälsa då Skolinspektionens granskning antydde att detta kunde vara en viktig del i ett fungerande arbete med extra anpassningar.Frågeställningar: Vilka exempel på extra anpassningar för att utveckla mellanstadieelevers läs- och skrivutveckling förekommer på skolorna i studien? Vilka rutiner finns på skolorna i studien gällande utveckling och uppföljning av extra anpassningar? Hur uppfattar lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna i studien samarbetet kring utveckling och uppföljning av extra anpassningar?Teori: Empirin i denna undersökning tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tre perspektiv relaterade till specialpedagogik: kategoriskt, relationellt och discourse of inclusion.Metod: Insamlingen av empiri genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tre lärare och tre speciallärare/pedagoger intervjuades. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ textanalys genom kodning.Resultat och slutsatser: Resultatet är indelat i fyra underkapitel utifrån den kodning som gjordes av den insamlade empirin. Det första heter Extra anpassningar och däri sammanställs de extra anpassningar som används av informanterna i studien. De extra anpassningar som används av alla är lärverktyg via dator eller Ipad såsom stavnings- och ordpredikationsprogram samt specialundervisning, då främst intensivläsning. Både lärverktyg och intensivläsning lyfts fram som framgångsfaktorer i den forskning som beskrivs i forskningsbakgrunden. Det andra underkapitlet heter Ansvar och samarbete och där framgår det att ansvaret för de extra anpassningarna ligger hos klassföreståndaren/mentorn på de undersökta skolorna. Det framgår även att rutinerna för samarbete mellan lärare, elevhälsa och vårdnadshavare är olika men att det förekommer utvecklingsområden för samarbete på alla tre skolor i undersökningen. Det tredje underkapitlet heter Diagnoser och däri presenteras de svårigheter informanterna ser med extra anpassningar för exempelvis elever som har mer än en diagnos. Resultatet indikerar att elevhälsans främjande arbete på de tre skolorna visar utvecklingsmöjligheter kring elevers språkutveckling samt att diagnosen i sig inte är avgörande för arbetet med diagnosticerade elever. Det fjärde och sista underkapitlet heter Språkutvecklande arbetssätt. Undersökningens resultat tyder på att arbetet med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven oftast fokuserar på individnivå. Den forskningsbakgrund och de teorier som undersökningen lutar sig på lyfter istället fram fördelar med att arbeta på gruppnivå.Implikationer: En specialpedagogisk implikation som lyfts är ett utökat samarbete mellan lärare och elevhälsa och därmed ökad delaktighet för speciallärare i arbetet med extra anpassningar. En ytterligare specialpedagogisk implikation är speciallärarens medansvar för att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt och därigenom flytta fokus från individ till grupp och från kompenserande insatser till lärande.Nyckelord: elevhälsa, extra anpassningar, rutiner, samarbete, sociokulturellt perspektiv, språkutvecklande arbetssätt.

Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema.

Since storytelling is a growing form of teaching we wanted to interview teachers to see what their experiences and opinions were on the subject. Therefore the purpose of this study is to use interviews to examine teacher perceptions and experiences about storytelling and its effect on language development. I will investigate both the use when the teacher is telling a story but also when students are telling stories. With help from my supervisor I was able to come up with interview questions that would help me answer my research question. After the interviews I reviewed the answers and analyzed them. I chose to have thematic rubrics in our results section. This enabled me to compare the different answers and analyze them. When I compiled the interviews I noticed that many of the teachers had the same opinion when it came to storytelling and how it can be used in school. In this degree project I found it relevant to analyze one part before going on to the next, therefore my analysis is integrated in my results section.I have done four qualitative interviews with four different teachers in four different K-3 schools in two different municipalities on the subject of storytelling. The interviews concern their experiences with the subject and how they use it in their classrooms.I have found that teachers have a positive attitude towards storytelling since they experience that their students benefit from this in their language development and overall motivation in school.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar språkutvecklande i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella och relationella perspektivet. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer användes. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga förskollärare beskriver att de arbetar språkutvecklande på förskolorna men strategierna som användes skilde sig åt mellan förskolorna. Resultatet visar dock att alla förskollärare är eniga om att TAKK (Tecken som stöd och kompletterande kommunikation) och visuellt stöd är avgörande faktorer i ett språkutvecklande arbete som inkluderar alla barn. Aktivt närvarande pedagoger i förskolan är väsentliga för möjligheten till att främja alla barns kommunikation och interaktion med andra barn.

I Sverige idag går majoriteten av barn i förskolan redan från tidig ålder. Av dessa barn är nästan en femtedel flerspråkiga och för dem är förskolan ofta det första mötet med det svenska språket och den svenska kulturen. I flera år har modersmålstränare funnits tillgängliga i förskolan för att stödja barnen i deras flerspråkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som är berättigade modersmålsstöd har fått tillgång till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmålsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istället för att anordnas med modersmålstränare. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan framställer sitt arbete med flerspråkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten. Vi vill också närma oss en förståelse för pedagogernas förhållningssätt till flerspråkighet och de faktorer som kan påverka arbetet. Vårt examensarbete har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyseras utifrån de teorier och begrepp som vi anser är av relevans för vår studie. Ett av begreppen vi utgår ifrån är ett interkulturellt perspektiv, vilket innebär att barnens olika kulturer samverkar och inte endast existerar sida vid sida. Vi utgår även ifrån teorier rörande modersmålets betydelse och pedagogernas roll för en gynnsam språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två olika förskolor i Malmö. Resultatet visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång och ett viktigt område att arbeta med i förskolan, men att detta arbete har försvårats sedan omorganiseringen i Malmö genomfördes. Pedagogerna anser att de har fått för lite fortbildning inom området, men att de gör så gott de kan utifrån rådande omständigheter. De arbetar aktivt med att synliggöra alla språk och kulturer som finns i barngruppen så att barnen ser olikheter som berikande. Dock blir det även tydligt i resultatet att de flesta aktiviteterna i förskolan syftar till att stärka det svenska språket.

Syftet med vår undersökning är att se hur två yrkesverksamma lärare i No arbetar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning? På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras språkutveckling?Vi har använt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att få svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade två lärare som arbetar på två skolor i ett mångkulturellt område i en större stad i södra Sverige. En av lärarna är behörig NO-lärare, den andra behöriga SO-läraren.Vår undersökning visar att de både lärarna anser att man bör satsa på språket väldigt mycket. Eftersom ämnesundervisningen har ett eget språk är det viktigt att fokusera på att använda och undervisa på det språket, vilket är skolspråket. Dock arbetar dessa lärare på olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling. Vårt resultat visar att det mest givande arbetet för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen är de gemensamma aktiviteterna, laborativt arbete och diskussioner kring innehållet.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att samtala mycket med barnen. Pedagogerna använde sig av olika redskap/artefakter för att stötta barnen i deras språkutveckling bland annat genom att använda tecken, bilder, musik och berättande. / This study deals with language development of multilingual children in preschool from a sociocultural perspective. The purpose of this study is to investigate teachers' attitudes and practices in preschool for working language development of multilingual children.The study is a case study with a qualitative methodology, where six teachers were interviewed at a nursery school where the majority of children are multilingual. The empirical material is analyzed from a sociocultural perspective on language learning and language development, using the concepts of interaction, the proximal development zone and artifacts.The teachers expressed a positive view of multilingualism in preschool and felt it was important to use all the everyday situations in order to develop children's language by conversing much with the kids. The teachers used various tools/artifacts to support kids in their language development including through the use of characters, images, music and narration.