Syftet med studien är att undersöka i vilket eller vilka syften lågstadielärare beskriver att de använder bildstöd i svenskundervisningen samt om de använder det som en inkluderande respektive språkutvecklande resurs. Litteratur och forskning framställer bildstöd som ett verktyg för att tydliggöra språk genom att erbjuda en visuell förståelse. Studien tog avstamp från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 1–3 och utgick från Universell Design för Lärande (UDL), för att undersöka om lärare använder bildstöd för att inkludera eller utveckla språket – eller bådadera. Resultatet visar att lärare använder bildstöd i inkluderande syfte i samtliga ämnen. I ett språkutvecklande syfte framkom det att lärarna använder det främst i engelska, matematik och naturkunskap men inte i svenskundervisningen. Detta synliggör att det saknas kunskap och förståelse för hur bildstöd som språkutvecklande resurs kan användas i svenskundervisningen i lågstadiet.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt speciallärare arbetar språkutvecklande med elever med speciella utbildningsbehov i matematik och som samtidigt har språkstörning. Tidigare forskning visar att språkstörning har stor inverkan på elevers kunskpasinhämtning i matematik om de samtidigt har SUM. Studien genomfördes med semistrukturerade djupintervjuer, Resultaten har bearbetats mot tidigare forskning. Vi fann att alla speciallärare vi intervjuat arbetatde på ett språkutvecklande sätt i matematikundervisningen. Trots att speciallärarna hade olika kunskap om språkstörning arbetade de alla på liknande sätt med språkutveckling i matematiken.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk upplever ett språkutvecklande arbetssätt i geografi. Jag ville vidare undersöka hur eleverna upplevde att arbeta med det som kallas Denvermetoden inom geografiundervisning. Denna metod går ut på att med hjälp av de olika kartorna i kartboken beskriva en plats ellerett område. Detta ville jag ställa i relation till elevernas upplevelse av att arbeta med en lärobok i geografi. Vidare ville jag också undersöka deras upplevelse av förståelse för geografiska begrepp när de arbetat med Denvermetoden istället för att arbeta med läroboken. Eleverna går på språkintroduktionsprogramet och har ingen tidigare skolerfarenhet. De är alla mellan 18 till 20 år gamla. De har gått på detta program i cirka två år och nått upp till kunskapskraven för årskurs 6i svenska som andraspråk och läser mot målen för årskurs 9 i svenska som andraspråk. Eleverna har deltagit i sex lektioner, där två lektioner var en introduktion till Denvermetoden och fyra lektioner var själva uppgiften. I undersökningen har jag använt mig avhalvstrukturerade gruppintervjueroch uppföljning med enskilda intervjuer med varje informant, för att ta del av elevens upplevelseav arbetsättetoch sinupplevelse avutveckladbegreppsförståelse. Resultatetpåvisar att elevernaärpositivatill arbetssättet men att de inte enbart vill arbeta med Denvermetoden. Forskning i språkutvecklande arbetssätt bekräftar att en varierande interaktiv arbetsgång med både öppna frågor och textbearbetning är en framgångsfaktor för elever med svenskasom andraspråk. Vidare upplevdeeleverna att de har lättare att förstå de geografiska begrepp som ingick i studien, då de kunde visualisera begreppen med hjälp av kartboken. Detta gällde för alla begrepputom för längd-och bredgrad. Dessa begrepp kan vara svåraatt förstå utifrån plana kartor som finns i en kartbok. Studien påvisar att de begrepp som konkret kan förstås med stöd av kartbilderoch som eleverna har viss förförståelse för,är lättare att använda. Slutsatsen av min studie är att elever medsvenska som andraspråk behöver arbeta med både öppna uppgifter, textuppgifter med arbetsbok och att kartboken är ett viktigt redskap i geografiundervisningen. Grundläggande är dock att elevenförstår de geografiska begrepp som är kopplade till kartboken samt kananvända den på ett bra sätt. Eleverna i min studie upplevde det lättare att använda kartboken när de väl förstått exempelvis begreppet tematisk karta.

Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.

No description available.

Olsson, Lisbeth och Terje, Helena (2023). Språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen - ett måste för elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Genom detta arbete vill vi synliggöra några matematiklärares uppfattningar vad gäller språklig sårbarhet. Detta för att som speciallärare kunna möta lärarna med det stöd som de är i behov av vad gäller sin undervisning av elever i språklig sårbarhet. Vi önskar bidra med kunskap om vad speciallärare behöver kunna handleda matematiklärarna i för att de ska lyckas nå elever i språklig sårbarhet i den ordinarie undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på vilken uppfattning några matematiklärare i årskurs 4-6 har vad gäller elever i språklig sårbarhet och hur dessa lärare säger sig arbeta språkutvecklande i matematik. Studien vill också synliggöra dessa lärares stödbehov för att diskutera hur speciallärare, ur en specialpedagogisk synvinkel, ska kunna bidra med förslag på arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har tagits fram: Vad har några matematiklärare i årskurs 4–6 för uppfattning om språklig sårbarhet?Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplever dessa lärare att det finns med ett språkutvecklande arbetssätt i matematik?Vilka stödbehov beskriver samma lärare att de själva har vad gäller att arbeta med elever i språklig sårbarhet?   Studien tar avstamp både i ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1978) och ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån språklig sårbarhet (Bruce, 2018). Det sociokulturella perspektivet har tydligt präglat språkundervisningen och har som utgångspunkt hur lärande sker. Genom ett specialpedagogiskt perspektiv framhålls betydelsen av att utforma skolans undervisning för att lyckas möta alla elever. Metoden som används till den här studien är en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 matematiklärare i årskurs 4–6 på två skolor. Resultatet visar att lärarna har en snäv uppfattning om språklig sårbarhet och att det saknas tillräcklig kunskap om hur undervisningen behöver utformas för att lyckas nå elever inom hela spektrat vad gäller språklig sårbarhet. Det framkommer även brister vad gäller ett språkutvecklande arbetssätt då lärarna uppger att eleverna i stor utsträckning förväntas arbeta under tystnad i läroboken. Resultatet visar även att lärarna i alltför stor utsträckning för ett kategoriskt resonemang vad gäller eleverna i förhållande till sin undervisning. Som speciallärare i matematikutveckling är det viktigt att undersöka vilka förkunskaper matematiklärare har vad gäller de specialpedagogiska begrepp som specialläraren använder sig av utifrån aktuell forskning. Detta för att lyckas möta lärarna på ett sätt så att det uppstår samförstånd och samsyn samt för att leda till kollegialt lärande. Genom ett främjande och förebyggande synsätt kan enligt Bruce m. fl. (2021) detta kollegiala lärande ge elever i språklig sårbarhet förutsättningar att utvecklas och lära.

En studie om framgångsrika arbetssätt inom andraspråkselevers språkutveckling är vi inte ensamma om att ha gjort. Vi har dock varit nyfikna på hur transspråkande kan stärka och utveckla elevers språkliga repertoar och när vi började leta i forskningen upptäckte vi att begreppet translanguaging, eller transspråkande som vi har valt som översättning, hittills inte i så stor utsträckning har resulterat i svenska studier. Ett transspråkande arbetssätt handlar om att vara öppen och positiv till att elever använder alla sina språk för att kommunicera, att ge alla språk samma status i klassrummet och att förändra organisationen i skolan så att samplanering och nära samarbete med de pedagoger som eleverna möter kan utvecklas. Transspråkande som teori innebär att se till elevens hela språkliga repertoar, och synen på att lärande sker tillsammans med andra delar transspråkande med det sociokulturella perspektivet som denna studie har utgått ifrån. Med transspråkande som utgångspunkt blir det också tydligt att elevers behov av stöd bör ses ur ett relationellt perspektiv, att elevers svårigheter är yttre faktorer som går att lösa med rätt anpassningar. Syftet med studien var att få se hur svenska som andraspråkslärare arbetar med att utveckla elevernas språkliga förmågor, samt vilka erfarenheter och uppfattningar om transspråkande som dessa lärare har. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och observationer samlades empirin in. Studien har en kvalitativ och abduktiv ansats och har använt tematisk analys för att bearbeta empirin. Resultatet visade att begreppsförståelse och pedagogiska modeller, interaktion och samarbete samt höga förväntningar på eleverna är viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för andraspråkselevers språkutveckling. Både tidigare forskning och lärarna som har medverkat lyfte dessa aspekter. Resultatet visade också att arbete med transspråkande som metod kräver mer än bara en positiv attityd till att använda elevernas alla språk i undervisningen. Det krävs en organisation som möjliggör samplanering och samarbete och enspråkighetsnormen som ofta finns på svenska skolor behöver brytas så att alla språk ges samma status.  Vår slutsats är att transspråkande är en metod som gynnar andraspråkselevers språkliga utveckling och som kan användas oavsett ålder på eleverna.

Elever som har svenska som sitt andraspråk står i matematikundervisningen inför den dubbla utmaningen att parallellt tillägna sig det svenska språket och ämnesinnehållet. Utifrån det framstår det som viktigt att arbeta språkutvecklande i matematik eftersom då är både språket och ämneskunskaperna i fokus. Syftet med den föreliggande fallstudien är att få kunskap om hur språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan bedrivas. Detta görs med hjälp av klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare och två av hennes elever. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till befintliga teorier och tidigare forskning om andraspråksperspektiv på lärande, språket i matematikämnet och språkutvecklande ämnesundervisning. Resultatet visar att läraren ser elevernas språkutveckling som sitt ansvar och hjälper dem att tillägna sig ämnesinnehållet parallellt med andraspråket. En slutsats är att språket behöver ha en framträdande funktion i undervisningen för att den ska vara språkutvecklande. Ytterligare slutsatser är att språkutvecklande matematikundervisning på gymnasienivå kan genomföras om läraren undervisar genom kontextrika sammanhang, främjar aktiv språkanvändning och erbjuder språklig stöttning. Därutöver ska undervisningen gå från det konkreta till det abstrakta i lärandesituationen, vara explicit så att eleverna vet vad som förväntas av dem och ligga på en hög kognitiv nivå så att alla elever utmanas.

Elever med språkstörning kan ha utmaningar inom olika aspekter av språket och riskerar därmed att möta svårigheter i skolan. Enligt Afasiförbundet (2019) finns det i genomsnitt två elever med språkstörning i varje klass vilket innebär att de flesta lärare står inför dessa utmaningar i sina klassrum. Därmed är det av yttersta vikt att skolan har kunskap om hur man kan förebygga och kompensera för dessa svårigheter. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vilka metoder inom undervisningen som främjar språkutvecklingen hos elever med språkstörning i grundskolan. Studiens övergripande frågeställning är: Vilka språkutvecklande undervisningsmetoder anses vara gynnsamma för elever med språkstörning i grundskolan? Genom att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området identifierar studien språkutvecklande undervisningsmetoder som gynnar denna elevgrupp. Studien baseras på femton empiriska forskningsartiklar. En tematisk analys har genomförts på dessa artiklar och tre övergripande teman har framträtt: Explicit undervisning, metakognitiva- och metalingvistiska aktiviteter och multimodalitet. Resultaten visar att elever med språkstörning gynnas av en explicit strukturerad undervisning inom språkets olika delar. Genom att använda sig av olika multimodala verktyg som exempelvis visuellt stöd, tillsammans med metakognitiva och metalingvistiska aktiviteter där eleverna får reflektera över olika språk- och inlärningsstrategier, kan elevernas språkfärdigheter utvecklas. Avslutningsvis belyser studien den komplexitet som omringar arbetet med elever med språkstörning och betonar vikten av tidiga insatser och att anpassa dessa utifrån varje elevs behov. Genom att lyssna till och förstå den enskilda elevens situation kan lärare skräddarsy undervisningen som främjar elevens språkutveckling på bästa möjliga sätt.

Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.