Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever.Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.

Sammanfattning /Abstrakt Andersson, Jenny och Mattsson Josefine (2023) Språket som nyckel: en studie i hur fyra mellanstadielärare undervisar om ämnesord i sina respektive ämnen, med fokus på språkstörning och språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidrag   Vi hoppas att vår studie kan bidra med kunskap om hur några lärare tänker om språkutvecklande undervisning och hur explicit undervisning av ord och begrepp kan stötta elever i deras kunskaps- och ordförrådsutveckling. Vår förhoppning är att väcka medvetenhet om detta viktiga, men komplexa område, samt få fler pedagoger att reflektera över i vilken mån de själva arbetar språkutvecklande. Vi hoppas även skapa en dialog bland pedagoger runt detta, så att man kan hämta inspiration och lära av varandra i ett kollegialt samarbete. Att tänka tillsammans runt vilka språkliga krav undervisningen ställer och vilka utmaningar detta skapar, både för språkligt sårbara elever och för deras lärare är viktiga diskussioner som behöver lyftas till ytan på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur fyra mellanstadielärare  beskriver att de arbetar med ämnesspecifika begrepp utifrån hur deras undervisningspraktiker ser ut. Vi vill även bidra med kunskap om deras erfarenheter av språkutvecklande arbete, med fokus både på elever med diagnosen språkstörning, men även på elever som av annan anledning befinner sig i språklig sårbarhet.    Frågeställningarna vi utgår från är: Hur säger lärarna att de arbetar språkutvecklande för att stötta språkligt sårbara elever? Vilket stöd upplever lärarna att de får i det arbetet?  Vad ser de för vinster och utmaningar i det språkutvecklande arbetet? Teori Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori (1935/2010). Utöver denna teori belyser vi även vårt resultat utifrån flera specialpedagogiska perspektiv, som det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Detta för att skapa en så komplett bild som möjligt av hur lärarna tänker i sitt språkutvecklande arbete och i vad de grundar sina beslut. Metod Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018). Dessa planerades och strukturerades utifrån observationer, vilka genomfördes hos samtliga utvalda lärare. Observationerna användes enbart som ett arbetsmaterial som stöd för att kunna planera och genomföra intervjuerna. Valet av semistrukturerade intervjuer gjordes för att i intervjusituationerna förse oss med en flexibilitet som möjliggjorde användandet av följdfrågor då respondenternas svar gav information vi önskade fördjupa oss i.  Resultat Studien visade att samtliga respondenter såg vinster med att arbeta språkutvecklande och att de använde sig av olika stödstrukturer för att kunna arbeta på detta sätt. De förefaller däremot luta sig mot olika specialpedagogiska perspektiv, vilket bland annat påverkade deras sätt att se på kunskapsuppdraget, lektionsupplägg, eleverna och synen på vem som skulle genomföra arbetet med elever i språklig sårbarhet. Två av lärarna förefaller ha ett relationellt synsätt och två ett mer kategoriskt. Perspektiven gick inte att relatera till kön, arbetslivserfarenhet eller de respektive skolas kunskapssyn, då båda perspektiven representerades oavsett detta.  Specialpedagogiska implikationer Specialläraren har en betydande roll i hur skolorna arbetar språkutvecklande. Vi behöver stötta läraren i det språkutvecklande arbetet och tillgodose eleverna med ett varierat och tydligt arbete med språket i fokus. Lärarna behöver få handledning och fortbildning hur de kan arbeta med elever i språklig sårbarhet för att elevernas kunskapsutveckling ska bli så optimal som möjligt. Som speciallärare känns det också viktigt att belysa de olika specialpedagogiska perspektiven för lärarna. Detta för att skapa en medvetenhet om ur vilka olika perspektiv man kan se på och använda sig av specialpedagogiken, samt vilka olika effekter de olika perspektiven kan få på verksamheten.

Utifrån de sjunkande resultaten i nationella provens läsförståelsedel, syftar denna undersökning till att öka kunskapen om lärares språkutvecklande arbetssätt genom skönlitteratur. Skönlitterära texter anses inneha ett ordförråd som skiljer sig från andra texter. Den sociokulturella teorin ligger till grund för undersökningen som har genomförts med en kvalitativ forskningsansats, där empirin samlats in genom intervjuer. Resultatet för undersökningen visar att lärare har goda kunskaper om hur, och med vad, skönlitteraturen kan bidra med för att utveckla ordförrådet. De har också kunskaper om hur skönlitteraturen kan användas som medierande redskap och de undervisar eleverna i olika strategier som kan bygga ordförråd. I undervisningen stöttar lärarna eleverna genom olika insatser. Resultatet visar även på att lärarna inte undervisar med skönlitteratur för att utveckla ordförrådets djup och bredd i någon större utsträckning, trots sina kunskaper inom ämnet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

The purpose of this study was to identify the language-supporting methods and tools employed by primary and middle school teachers to facilitate the language and knowledge development of their students. The research utilized a qualitative design, with semi-structured interviews conducted within four focus groups composed of two participants each. Selective coding was employed for data analysis, employing preselected categories. The findings indicated that a majority of the teachers sought assistance from special needs or special education teachers and requested support from native language instructors. Not all teachers exhibited confidence or familiarity with translanguaging as a method for reinforcing language skills.    Furthermore, none of the teachers demonstrated awareness regarding the potential benefits of inference training in enhancing reading comprehension among students diagnosed with autism spectrum disorder (ASD). Teachers who had received training in language development, had experience in teaching Swedish as a second language, or had personal experience with acquiring Swedish as a second language reported a greater inclination towards adopting a multimodal teaching strategy. Notably, teachers specifically working with ASD students reported limited utilization of visual aids and demonstrated a reduced tendency to minimize classroom distractions compared to their counterparts.

Studiens syfte är att undersöka om läsgrupper är en vanlig arbetsmetod i F–3 och vilka fördelar samt nackdelar som finns med metoden. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Genomförandet av studien sker via enkätundersökning riktad till lärare som arbetar på lågstadiet. Resultatet visar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att läsgrupperna bidrar till bättre läsförståelse, ökat ordförråd och bättre gemenskap i klassen. Några av utmaningarna som respondenterna tar upp är personalbrist, stora elevgrupper och tidsbrist. Slutsatsen påvisar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att det finns många fördelar med metoden, som bättre självkänsla och ökat självförtroenden hos eleverna.

I dagens skola präglas klassrummet av en stor mångfald med elever från olika delar av världen. Det innebär att lärarna möter och undervisar elever med olika språkliga förutsättningar. Språket har en stor betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling,  därför att det viktigt att lärarna utformar sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan, särskilt inom ämnet i samhällskunskap som ställer höga språkliga krav på eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur lärarna arbetar med språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever inom ämnet samhällskunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka undervisningsmetoder eller strategier använder lärare för att utveckla en språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap? Hur lärarna arbetar för att undervisningen ska bygga på aktuell språkforskning och beprövad erfarenhet?  Utifrån studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i form av forskningsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Resultatet i studien tyder på att lärarna är medvetna och arbetar med språkutvecklande undervisning. Några metoder och strategier som förekommer är visuellt stöd, klassrumsinteraktion och elevernas tidigare erfarenhet. De fyra lärarna uppger att ämnet samhällskunskap innehåller många abstrakta begrepp och att begrepp är det centrala och grundläggande för undervisning.   Vidare pekar resultaten på att lärarna integrerar både vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet i sin undervisning , men de förlitar sig främst på den beprövade erfarenhet. Detta eftersom den är ofta mer anpassad till deras egna elever och skolmiljö.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.

This study aims to investigate how four teachers work with fiction in science lessons and the teachers' views on whether fiction promotes the students' language- and knowledge development within the nature-oriented subjects. The study's two questions are: ·      How do the teachers in the study implement fiction in teaching within the nature-oriented subjects? ·      In what/in what ways do the teachers in the study believe that fiction can influence students' knowledge development in the nature-oriented subjects?  The study is based on Cummins four field model and the sociocultural perspective with a main focus on the connection between language and learning and the concept scaffolding. The material that has been used in this study has been collected through qualitative teacher interviews as well as qualitative classroom observations of the participating teachers. When analyzing the study's material, thematic analysis constituted the method. The results of the study show that the participating teachers advocate a varied working method and use several working methods when working with fiction during science lessons, for example reading aloud, silent reading and classroom discussions. The results also show that the teachers believe that fiction in science class can promote students' language and knowledge development, for example by developing the students' subject-specific language in parallel with everyday language and by making natural science phenomena concrete. The results of the study also show that the teachers have experienced difficulties while working with fiction during science lessons, but the possibilities that fiction brings means that the teachers' attitude to working with fiction in science class is positive.

Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

Syftet med studien är att belysa pedagogers erfarenheter kring språkutvecklande arbetssätt i förskolorinom Haparanda kommun samt att bidra med kunskap om detta arbetssätt. Genomtänkta strategierför undervisningen behövs för att stödja och utveckla språkutvecklingen hos alla barn genom enspråkplan som Haparanda kommun har. Studien utgår från följande forskingfrågor: Vilka erfarenheterlyfts av pedagogerna av att arbeta med den gemensamma språkplanen? Vilka arbetssätt använderpedagoger för att stimulera språkutveckling? Utgångspunkten för studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och utveckling. Vygotskijs sociokulturella perspektiv fokuserar på socialtsamspel för lärande och utveckling och ser detta som en ständigt pågående process. Studien utgårifrån en kvalitativ forskningsansats med en intervju som datainsamlingsmetod. Kunskap omspråkutvecklande arbetssätt kommer till nytta för blivande pedagoger men även för redan verksammapedagoger inom förskolan. Resultat visar på en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring hur deanvänder språket i det dagliga arbetet. Det handlar om det verbala språket likväl som andrakommunikationsmöjligheter. Resultatet visar även betydelsen av kollegialt lärande. Slutligenuppmärksammas förskolans viktiga roll när det gäller barns språkutveckling. Alla intervjuadepedagoger lyfter det sociala samspelet som viktigt för barnens språkutveckling.