There is a lot of talk about the necessity of creating accessibility within cities, but is it created for everyone? A multitude of different disabilities exists and this study focuses on the accessibility for the visually impaired in Stockholm. Persons with visually impairment have it more difficult to participate in the physical and social environment on the same terms as a person with full vision, and it is therefore important to create an environment where they can participate. The group of visually impaired is highly diverse with many kinds of impairments and their own needs, which makes it difficult to create only one solution. In Sweden there are laws and regulations regarding accessibility. The municipality of Stockholm uses the laws as a foundation for their guidelines and work with accessibility adjustments.  The purpose with this thesis is to give an insight to the problems in the urban environment that the visually impaired experience and how they can be solved, and to raise awareness of the deficiencies in the urban environment. To fulfil the purpose a literature study and a case study have been conducted. The case study is composed of observations of the urban environment and its adjustments in design and interviews with four persons with different kinds of visually impairments. The focus during the interviews has been on the everyday experiences and struggles created by the design and what kind of aids they use. An interview with the Traffic Administration Office (Trafikkontoret) regarding their work with accessibility, have been done to complement the case study. The results are showing that the probing cane, guide dog, an accompanying person, GPS and apps are the most commonly used aid tools. The tools are typically used in combination with each other, but are not sufficient enough to let the visually impaired independently move around in new environments. Digital aid which is not dependent on adjustments in the urban environment are being tested, however adjustments in the physical environment will still remain important. The biggest problems in the city are obstacles blocking the walking path and large open spaces. Open spaces can be improved by distinctive guide paths. Contrasts in colour and structure have been a huge aid to discover obstacles and elements such as crossovers and bus stops in the environment. / Det pratas mycket om vikten av att skapa tillgänglighet i städer, men blir det anpassat för alla? Det finns många olika funktionsnedsättningar och den här studien har valt att undersöka hur tillgängligheten är för synskadade i Region Stockholm. Personer med synskador har svårare att delta i den fysiska och sociala miljön på samma villkor som personer med fullt seende och det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att de ska kunna delta. Gruppen synskadade är en väldigt heterogen grupp med många olika typer av synnedsättningar som har olika behov och det blir därför svårt att skapa en lösning som fungerar bra för alla. Sverige har olika lagar som sätter en grund för hur tillgänglighet ska arbetas med. Stockholms stad följer dessa och har de som grund till sina riktlinjer för tillgänglighetsanpassningar och arbetet kring det.  Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka problem synskadade personer kan uppleva när de rör sig i stadsmiljön och hur de skulle kunna lösas, och med det öka kunskapen om vilka brister det finns. För att kunna uppfylla syftet har en litteraturstudie samt en fallstudie gjorts. Fallstudien består av platsobservationer för att studera hur stadsmiljön är anpassad för synskadade, och intervjuer med fyra individer med olika synskador. Intervjuerna innehåller framförallt deras vardagliga problem och hinder de möter i utformningen av stadsmiljön, vilka hjälpmedel de använder samt deras önskemål om förbättringar. Fallstudien har även kompletterats med en intervju med Trafikkontoret för att få en inblick i hur de jobbar.  Resultatet visar att de hjälpmedel som finns att användas idag huvudsakligen är teknikkäpp, ledarhund, ledsagare, GPS och appar. Dessa kombineras vanligtvis med varandra, men ingen av de är tillräckligt bra för att en synskadad person ska ta sig fram på egen hand i nya miljöer. Digitala hjälpmedel som inte är beroende av fysiska anpassningar testas och är under utveckling, men anpassningar i stadsmiljön kommer fortsatt vara viktigt. De största problemen i stadsmiljön är att ta sig runt hinder som blockerar vägen och stora öppna ytor. Öppna ytor kan förbättras genom tydliga ledstråk. Kontraster i både färg och struktur är till stor hjälp för att upptäcka hinder och andra inslag i stadsmiljön som övergångsställen och busshållplatser.

Klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har väckt en allt större debatt. Höjda havsnivåer och allt högre dagvattenflöden orsakade av de klimatförändringarna skapar problem och skada på samhället vi lever i. Det ställer i sin tur högre och nya krav på hanteringen av dagvatten och planeringen runt det, problematiken ökar även till följd av att städer exploateras och förtätas. Dessa faktorer gör det viktigt att tydliggöra och uppmärksamma hållbar dagvattenhantering samt hållbara dagvattenlösningar i urbana miljöer. Arbetet undersöker hur hållbar dagvattenhantering samt hur öppna dagvattenlösningar kan gestaltas, utformas och integreras i en redan befintlig stadsmiljö. Till hjälp används kvalitativ forskningsstrategi samt metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys för att besvara forskningsfrågorna. I resultatet av studien framgår olika identifierade riktlinjer och principer som lagt grunden för det framtagna gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget syftar till att integrera öppna dagvattenlösningar i befintlig stadsmiljö med fokus på hållbar dagvattenhantering. Detta för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering, minska spridningen av föroreningar samt förebygga risk för översvämningar. För att uppnå det syftet så har mål och tillhörande strategier tagits som grund till gestaltningsförslaget. Kandidatarbetet gestaltar ett område i Karlshamn för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering. De framtagna lösningarna karaktäriseras av öppna dagvattenlösningar som kan integreras i en redan befintlig miljö samt förbättra och öka platsens kvaliteter. I arbetet har ett gestaltningsförslag tagits fram för att uppnå hållbar dagvattenhantering med integrerade öppna dagvattenlösningar för det valda området. Förslaget har utgått ifrån platsens behov och förutsättningar. Utifrån studien framgår det att hållbar dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö kan utformas och gestaltas på flera olika sätt beroende på de behov och förutsättningar som finns lokalt på den valda platsen.

No description available.

Syfte: För att skapa väl fungerade städer som främjar mångfaldigt liv påstår C/O City (2017) att ekosystemtjänster måste implementeras. En ökad befolkning och förtätning har lett till bristande grönstruktur i urbana miljöer. Detta påverkar miljön och social-ekologin negativt. För att skapa hållbara, resilienta och attraktiva städer måste mångfunktionella gröna lösningar skapas och bidra med ekosystemtjänster. Målet med arbetet är därför att tillföra mer kunskap om stadens ekosystemtjänster och hur vertikala växtväggar kan förbättrar stadsmiljön. Metod: Den kvalitativa datan som analyseras i denna undersökning utgörs av intervjuer, enkäter, en dokument- och litteraturstudie. Intervjuerna används för att ge en djupgående förståelse för kommuners och byggherrars arbete med vertikala växtväggar samt ekosystemtjänster. Enkätundersökningen används för att översiktligt kartlägga kommuners arbete med vertikala växtväggar. I dokument- och litteraturstudien studeras verkliga exempel och hur de har utförts. Resultat: Vertikala växtväggar har möjligheten att stärka den urbana miljön i staden. Dessa gröna väggar kan bidra med stödjande-, reglerande-, kulturella- och försörjande ekosystemtjänster. I nuläget kan vertikala växtväggar påverka och förbättra mikroklimatet, besmycka hårda miljöer och till viss del stärka den biologiska mångfalden. För att motivera en storskalig etablering måste priset för levande väggar minskas och först då skulle en förbättring av stadsmiljön kunna ske. Konsekvenser: I många fall överskrider kostnaden incitamentet för etablering av levande väggar. Det presenteras en större vilja att stärka stadens horisontella grönstruktur och befintlig parkmark. I dagsläget ger växtväggarna främst ekosystemtjänster i ett mikroperspektiv.  Det behövs en storskalig etablering för att påverka staden och befolkningen i sin helhet. I framtiden kan arbetsprocessen förbättras genom att öka kommunikationen mellan aktörer, ställa krav på grönytefaktorn samt motivera både byggherrar och individen att prioritera ekosystemtjänster högre. Rapporten ska sprida ljus över problemet och främja förbättring. Med rapporten som underlag kan förbättring av kommuners arbetsprocess ske. Begränsningar: Studien utreder inte hur vertikala växtväggar är konstruerade, tekniken bakom dem, ekonomiska faktorer eller växtväggar konstruerade inomhus. Den insamlade empirin tyder däremot på att ekonomi har en betydelse i frågan. Urvalet för enkätundersökningen har begränsats till Sveriges 50 största kommuner, utifrån invånare. Trots att urvalet begränsats geografiskt anses resultatet vara generellt. Den insamlade empirin tyder på att åsikterna kring ämnet är samstämmiga, och kan därav spegla de generella åsikterna om vertikal växtlighet i Sverige. / Purpose: To create well-functioning cities that promote diversity of life C/O City (2017) claims that ecosystem services must be implemented. An increased population and urbanization have led to a lack of green areas in urban environments. This has a negative effect on the environment and social ecology. To create sustainable, resilient and attractive cities, multifunctional green solutions must be implemented and contribute to ecosystem services. The aim of the thesis is therefore to give more knowledge about the city's ecosystem services and how vertical vegetation can improve the urban environment.  Method: The qualitative data analyzed in this thesis consists of interviews, survey, a document- and literature study. The interviews are used to provide an in-depth understanding of municipalities and developers work with vertical vegetation as well ecosystem services. The survey is used to map municipalities work with vertical vegetation. The document- and literature study analyzes real examples and how they have been executed. Findings: Vertical vegetation have the potential to strengthen the urban environment in the city. These green walls can provide supporting, regulatory, cultural and provisoning ecosystem services. At present, vertical vegetation can influence and improve the microclimate, embellish harsh environments and to some extent strengthen biodiversity. To justify a large-scale establishment, the price of living walls must be reduced and only then could an improvement of the urban environment take place. Implications: In many cases, the cost exceeds the incentive for establishing living walls. A greater willingness is presented to strengthen the city's horizontal green structure and existing parks. At present, vertical vegetation mainly provide ecosystem services in a micro perspective. A large-scale establishment is needed to influence the city and the population as a whole. In the future, the work process can be improved by increasing communication between actors, establish requirements for the green space factor and motivating both developers and the individual to give higher priority to ecosystem services. The thesis should shed light on the problem and promote improvement. With the thesis as a basis, the municipalities work process can be improved. Limitations: The thesis doesn’t investigate how vertical vegetation are constructed, the technology, economic factors or vertical vegetation constructed indoors. The collected empirical evidence, on the other hand, indicates that economics has a significance in the matter. The sample for the survey has been limited to Sweden's 50 largest municipalities, based on inhabitants. Although the selection is limited geographically, the result is considered to be general. The collected empirical evidence indicates that the views on the subject are consistent and may therefore reflect the general views on vertical vegetation in Sweden.

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor. Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation. Kan arkitekturen förstärka dessa genom att verka som en tydlig gräns och länk?

Syfte: I många städer finns områden som ligger lägre än omgivande terräng (lågstråk). I dessa lågstråk finns det stor risk att dagvatten ansamlas vid skyfall och medför över-svämningar och skador på byggnader och anläggningar. I denna studie har det genom-förts en undersökning av olika teorier, metoder och tillämpningar som kan ligga till grund för en teknisk lösning för att lösa problematiken med översvämningsrisken i en urban miljö (dvs stadsmiljö) med lågstråk. Metod: Först genomfördes en litteraturstudie i syfte att bland annat fördjupa kunskapen om ämnet. Därefter gjordes fyra intervjuer där målet var att tillgodogöra den kunskap som sakkunniga har om bland annat vilka tekniska lösningar som är lämpliga i urban miljö och vilka kostnader som olika dagvattenanläggningar har. Det sista steget var att utföra en fallstudie i Växjö stad där en utvald lösning studerades med målet att under-söka lämpligheten i att anlägga just den lösningen. Resultat: Av intervjuerna framgick det att det är många parametrar att ta hänsyn till när man ska projektera och bygga dagvattenanläggningar som är effektiva vid skyfall. Öppna lösningar såsom översvämningsytor och diken/kanaler föredrogs då de dels var mer effektiva, dels att de oftast var billigare att konstruera. Även litteraturstudien gav liknande resultat men det var större variation på vilka lösningar som var lämpliga. Fall-studien visade att den föreslagna lösningen kunde svälja upp till 60% av nederbörden vid ett 30-årsregn men endast i värsta fall 16% av ett 100-årsregn. Konsekvenser: Av resultatet att döma var den föreslagna lösningen inte tillräcklig för att lösa översvämningsproblematiken vid ett 100-årsregn, vilket var den återkomsttid som Växjö kommun har störst problem vid. För att hantera den stora nederbördsmäng-den måste det till mycket stora magasinsvolymer eller många små lösningar för att en accepterad nivå kan uppnås, vilket den lösning som testades inte klarade av. I intervju-erna framgick detta också att det ofta var detta som var problemet vilket i grunden beror på för liten tillgänglig yta och för mycket hårdgjord yta. Rekommendationen blir att komplettera med flera andra lösningar alternativt anlägga så kallade kassetter under gatan för att öka magasineringskapaciteten. Begränsningar: Resultatet begränsas av att det är platsspecifikt och därmed svårare att applicera på andra platser. Eftersom det har genomförts intervjuer på flera olika kom-muner så har dock denna aspekt minskat något eftersom många olika åsikter har note-rats och presenterats. De beräkningar som utfördes var inte genom en datamodellering vilket möjligtvis kan påverka tillförlitligheten något även om det enligt litteraturen an-sågs hålla en tillräcklig nivå för att kunna användas på mindre arealer. / Purpose: In many cities there are areas that are lower than the surrounding terrain (low-lying areas). In these low-lying areas, there is a great risk that stormwater will accumu-late in the event of heavy rainfall and cause floods and damage to buildings and facili-ties. In this study, a review has been carried out of various theories, methods and appli-cations that can form the basis for a technical solution to solve the problem of flood risk in an urban environment with low-lying areas. Method: First, a literature study was conducted to, among other things, deepen the knowledge of the subject. Subsequently, four interviews were conducted where the goal was to utilize the knowledge that experts have about which technical solutions are suit-able in an urban environment and what costs different stormwater facilities have. The last step was to carry out a case study where a selected solution was studied with the aim of investigating the suitability of constructing that solution. Findings: The interviews showed that there are many parameters to take into account when designing and building stormwater facilities that are effective in the event of a downpour. Open solutions such as flood surfaces and ditches / canals were preferred as they were partly more efficient and partly because they were often cheaper to construct. The literature study also gave similar results, but there was greater variation in which solutions were suitable. The case study showed that the proposed solution could swal-low up to 60% of the precipitation in a 30-year rain but in the worst case only 16% of a 100-year rain. Implications: Judging by the results, the proposed solution was not sufficient to solve the flood problem in the event of a 100-year rain, which was the return time that Växjö municipality has the biggest problem with. To handle the large amount of precipitation, very large magazine volumes or many small solutions are needed in order for an ac-cepted level to be achieved, which the solution that was tested could not achieve. In the interviews, it also emerged that this was often the problem, which is basically due to too little available space and too much hardened surface. The recommendation will be to supplement with several other solutions or to install so-called cassettes under the street to increase storage capacity. Limitations: The result is limited by the fact that it is site-specific and thus more diffi-cult to apply in other locations. Since interviews have been conducted in several differ-ent municipalities, however, this aspect has diminished somewhat as many different opinions have been noted and presented. The calculations performed were not through a data modelling, which could possibly affect the reliability somewhat, even though according to the literature it was considered to maintain a sufficient level to be able to be used on smaller areas.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

This thesis focuses on health among children in the medieval town Old Lödöse (1100-1500 AD) in western Sweden. Through the study of health indicators (enamel hypoplasia, growth retardation and porotic hyperostosis) on adults (45 crania), children (31 complete individuals) and the commingled remains of children from severeal contexts. The results showed 66,7% (N= 30 of 45) of the adults and 67,7% (N= 21 of 31) of the children had presence of stress indicators. Although 61,5% (N=8 of 13) of the children and 37,5% (N=15 of 40) of the adults had presence of cribra orbitalia it manifested mildly on several of the individuals. Enamel hypoplasia was present on 53,8% (N= 7 of 13) of the children and 36,8% (N= 15 av 38) of the adults. The enamel disturbances occurred by the ages of two to five. Growth retardation was minimal and was within the standard deviation for each method. The population suffered from ill health due to varying degrees as a result of the urban environment, parasites and infections. Several of the individuals have experienced periods of stress during childhood. The population sample was compared to material from Skara (1100-1500 AD) and New Lödöse (1473-1624 AD). The comparison showed that there was similar health parameters in all three cities during the Middle Ages. / Syftet med denna studie var att undersöka hälsa respektive ohälsa hos barn i medeltida Gamla Lödöse (1100-1500 e.Kr.) genom att studera frekvensen av stressmarkörer. Materialet bestod av 45 kranier från vuxna individer (både män och kvinnor), 31 individer under 20 år samt  209 enskilda element från omrörda kontexter (barn). MNI för barnen i studien blev totalt 56. De stressmarkörer som studerades var emaljhypoplasier, porotic hyperostosis (cribra orbitalia, cribra cranii, cribra humeralis och cribra femoralis) och tillväxtstörningar. Hos vuxna individer studerades endast cribra orbitalia, cribra cranii och emaljhypoplaiser. Resultatet visade att 66,7% (N= 30 av 45) av de vuxna individerna uppvisade spår av stressmarkörer medan 67,7% (N=21 av 31) av barnen (endast de kompletta individerna) uppvisade spår av stressmarkörer. Cribra orbitalia uppvisades hos 61,5% (N= 8 av 13) av barnen medan hos de vuxna individerna var frekvensen endast 37,5% (N= 15 av 40). Nästintill alla individer hade mild grad av cribra orbitalia, likaså för cribra cranii. Emaljhypoplasier fanns hos 53,8% (N= 7 av 13) av barnen medan hos de vuxna var frekvensen 36,8% (N= 14 av 38). Emaljhypoplasierna uppstod i åldern två till tre hos barnen och åldern tre till fem år för de vuxna individerna. Tillväxtstörningarna hos barnen var minimala och inom standardavvikelserna för respektive metod. Slutsatsen var att den undersökta population led av ohälsa i varierande grad från ung ålder och att flera har upplevt episoder av stress orsakade av bland annat miljömässiga faktorer som ökade risken för infektionssjukdomar och parasiter. I jämförelser med material från Skara (1100-1500 e.Kr.) och Nya Lödöse (1473-1624 e.Kr.) framkom det att frekvensen av stressmarkörer är högre, men att antalet undersökta individer är mindre i Gamla Lödöse. Förutom det tros städerna ha varit lika gällande hälsoparametrar hos barn.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur vi ska belysa vår bebyggda utomhusmiljö, genom att ta reda på vilken ljusfördelningsprincip utav av vertikal-, horisontal- eller målpunktsbelysning som är den mest effektiva för att leda människor. För att uppfylla studiens syfte utfördes ett fullskaligt experiment i verklig utomhusmiljö där de tre ljusfördelningprinciperna ställdes mot varandra i tre scenarion. De 29 deltagarna utvärderade sina känslomässiga upplevelser genom The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) efterföljt av vägval och semistrukturerade intervjuer. De olika datainsamlingsmetoderna gav oss möjlighet att undersöka ljusfördelningsprinciperna i förhållande till varandra genom triangulering. Studiens hypotes om att människor väljer att gå mot den ljusfördelningsprincip som inger mest positiva känslor bekräftas, bland annat av resultatets signifikanta skillnader. Av vilka det även framgår att människan blir olika känslomässigt påverkad av olika ljusfördelningsprinciper, samt att målpunktsbelysning är den ljusfördelningsprincip som människor helst vill gå mot. Det visade sig även att det är viktigt att kunna avläsa omgivningen, rummets gränser och att ha en siktlinje, vilket kan påverka den känslomässiga upplevelsen och den upplevda tryggheten. Samt att resultatet tyder på att den känslomässiga reaktionen är mer relaterad till upplevelsen av ljuset än platsens utseende. Med denna kunskap skapas större förståelse för hur belysning kan planeras i bebyggd utomhusmiljö. Vår moderna livsstils skapar ett behov av att kunna vistas fritt i stadsrummet även under dygnets mörka timmar, därigenom har utformningen av belysningsanläggningarna blivit viktiga då dessa belysningsanläggningar måste tillfredsställa människans behov av att känna trygghet. Eftersom dessa belysningsanläggningar påverkar den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten finns det ett behov av att ta reda på hur man effektivt kan leda människor med ljus. Studiens resultat visar på goda möjligheter att kunna leda människor till vissa vägar genom att använda sig av målpunktsbelysning. Detta kan i förlängningen ge möjlighet att reducera klimatpåverkan via minskad energikonsumtion då man kan minska den totala belysningen genom att leda människor via vägar där man koncentrerat belysningen på valda objekt. / The purpose of this study is to find out how to illuminate our built outdoor environment, by finding out which light distribution principle of vertical, horizontal or visual objective lighting is the most effective for guiding people. To fulfill the purpose of the study, a full-scale experiment was conducted in a real outdoor environment where the three light distribution principles were set against each other in three scenarios. The 29 participants evaluated their emotional experiences through The Discrete Emotions Questionnaire (DEQ) followed by choice of paths and semi-structured interviews. The different data collection methods allowed us to investigate the light distribution principles in relation to each other through triangulation. The study's hypothesis that people choose to go against the light distribution principle that gives rise to the most positive emotions is confirmed, among other things, by the significant differences in the results. From which it is also evident that people is variously emotionally influenced by different light distribution principles, and that visual objective lighting is the light distribution principle that people prefer to go against. It was also found that it is important to be able to read the surroundings, the boundaries of the room and to have a line of sight, which can affect the emotional experience and the perceived security. The result suggests that the emotional reaction is more related to the experience of the light than the appearance of the place. This knowledge creates a greater understanding of how lighting can be planned in a built outdoor environment. Our modern lifestyle creates a need to be able to reside freely in the urban space even during the dark hours, which is why lighting design has become a crucial aspect of satisfying peoples need to feel secure. As these lighting systems affect social, economic and ecological sustainability, there is a need to find out how to effectively manage people with light. The study's results show good opportunities to be able to lead people to certain paths by using visual objective lighting. This can, in the long run, give the opportunity to reduce the climate impact through reduced energy consumption, since it is possible to reduce the total illumination by directing people through selected roads where the lighting is concentrated on selected objects.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland & Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.