Just like in the rest of the world, the urban population in Sweden is increasing each year, which means that cities are becoming increasingly densified and natural green areas are claimed and used for built environment. As a result, biodiversity in cities is often low and inhabitants risk facing losses of ecosystem services of various kinds. As a counterforce to these challenges linked to urbanization, urban agriculture has become an increasingly popular and growing phenomenon in Sweden in recent years. Researchers have begun to recognize the potential of urban agriculture to address the issues of urban green spaces, food security and social interaction between different cultures in cities.  Despite the growing interest in urban agriculture, there seems to be a lack of empirical studies examining the potential of urban agriculture to contribute ecosystem services to cities. The aim of this thesis is thus to investigate and map ecosystem services from urban agriculture systems and perform a resilience analysis to assess the opportunities and challenges associated with the management and development of ecosystem services from urban agriculture. To do this, a case study was performed on two different types of urban farms located in the Stockholm region. The study was delimited to look at regulating, provisioning, and cultural ecosystem services from urban agriculture for commercial use in Stockholm. Moreover, the study applied a qualitative and semi-quantitative research method where the collection of data material was based on a literature study, semi-structured qualitative interviews, and observations. A resilience analysis of the empirically collected data material was performed using seven principles as a framework. These principles have been presented in previous research and are shown to have important links to the management of ecosystem services.  The results of the study show that commercial urban agriculture in Stockholm has great potential to contribute with ecosystem services to the city as the two investigated cases contribute with regulating, provisioning, and cultural services of various kinds. The studied outdoor farm was shown to contribute with 26 different ecosystem services, while the studied indoor farm in greenhouse was shown to contribute with 9. Furthermore, the study indicates that the two studied cases are, at present, not independent of external systems as they, among other things, require some inputs to maintain respectively cultivation activities. From a resilience perspective, the study indicates that many activities that are currently carried out in the studied urban farms contribute to strengthening the resilience of the produced ecosystem services. Examples of this are that they actively work for knowledge development, participate in research projects, integrate systems and risk thinking and involve a varied range of actors in their businesses. However, the study also suggests that challenges to strengthen resilience exists and look different in the two different urban farms. For the outdoor farm, it is indicated that the biggest challenges are related to financial aspects, as this is an obstacle to launching more ideas related to agriculture activities and thus also an obstacle to increasing the diversity of ecosystem services. For the indoor farm in greenhouse, on the other hand, challenges related to infrastructure and the dependence on a stable electricity supply to strengthen resilience through diversity of ecosystem services are emphasized. Finally, it can be stated that cooperation between actors at different levels is an important factor for the development of urban agriculture and for the resilience of the ecosystem services produced. / Precis som i resten av världen ökar den urbana befolkningen i Sverige varje år, vilket innebär att städerna blir alltmer tätbebyggda och grönområden tas i anspråk för att ge plats åt bebyggd miljö. Till följd av detta är den biologiska mångfalden i städer oftast låg och den urbana människan riskerar att gå miste om ekosystemtjänster av olika slag. Som motkraft till dessa utmaningar kopplade till urbanisering har stadsodling kommit att bli ett alltmer populärt och växande fenomen i Sverige under de senaste åren. Forskare har börjat erkänna potentialen för stadsodling att ta itu med frågorna om urbana grönområden, livsmedelssäkerhet och social interaktion mellan olika kulturer i städerna.  Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens potential att bidra med ekosystemtjänster till städer. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka och kartlägga ekosystemtjänster från stadsodlingssystem samt utföra en resiliensanalys för att bedöma de möjligheter och utmaningar som är förknippade med förvaltning och utveckling av ekosystemtjänster från stadsodling. För att göra detta utfördes en fallstudie på två olika typer av stadsodlingar belägna i Stockholmsregionen. Studien avgränsades till att undersöka reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster från stadsodling för kommersiellt bruk i Stockholm. Vidare tillämpade studien en kvalitativ och semi-kvantitativ forskningsmetod där insamling av datamaterial baserades på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och observationer. En resiliensanalys av det empiriskt insamlade datamaterialet utfördes genom att använda sju principer som ramverk. Dessa principer har presenterats i tidigare forskning och visats ha viktiga kopplingar till förvaltning av ekosystemtjänster.  Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling i Stockholm har stor potential att bidra med ekosystemtjänster till staden då de båda undersökta fallen bidrar med reglerande, försörjande och kulturella tjänster av olika slag. Den studerade utomhusodlingen visades bidra med 26 olika ekosystemtjänster, medan den studerade inomhusodlingen i växthus visades bidra med 9 stycken. Vidare indikerar studien att de båda undersökta fallen i dagsläget ej kan vara oberoende av externa system då de bland annat kräver en del insatsmedel för att upprätthålla respektive odlingsverksamhet. Utifrån ett resiliensperspektiv indikerar studien att många aktiviteter som idag utförs i de undersökta stadsodlingarna bidrar till att stärka resiliensen av de producerade ekosystemtjänsterna. Exempel på detta är arbete för kunskapsutveckling, deltagande i forskningsprojekt, integrerade system- och risktänkanden samt involverande av flertalet aktörer. Däremot antyder studien även att utmaningar för att stärka resiliensen dess mer finns, och ser olika ut i de två olika odlingssystemen. För utomhusodlingen indikeras att de största utmaningarna är relaterade till finansiella aspekter, då detta är ett hinder för att sjösätta fler idéer relaterade till odlingsaktiviteter och därmed även ett hinder för att öka mångfalden av ekosystemtjänster. För inomhusodlingen i växthus, å andra sidan, framhävs utmaningar relaterade till infrastruktur och beroendet av stabil elförsörjning för att stärka resiliensen genom mångfald av ekosystemtjänster. Slutligen kan konstateras att samarbete mellan aktörer på olika nivåer är en viktig faktor för utvecklingen av stadsodling och för resiliens hos de producerade ekosystemtjänsterna.

Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg. / Urbanisation around the world is increasing as more and more people move into cities. This trend is magnified by increasing demands requirements for people living in cities. Sustainable development consists of three dimensions: the economic, the ecological, and the social (WCED, 1987). Social sustainability is about social equity and includes the concepts of social capital and social cohesion. In this thesis, urban gardening is investigated as a tool for increasing social sustainability in cities. The case study focusses on different urban gardening projects that used pallet boxes in Gävle. A combination of different methods was used: interviews, surveys, and observation analysis. The results from all the methods shows that urban gardening is a good way to create new contacts and integrate different people. The results also show however that it is difficult to demonstrate positive environmental effects and if the results of gardening can contribute to an increased sense of pride and sense of place. Another effect of urban gardening is the ecological dimension, a large proportion the partipicants said that their main motivation was to grow poison-free, raw product and to contribute to biodiversity in the urban environment. The results also show that the most common negative aspect of urban cultivation are theft and vandalization. Urban gardening seems to be an effective tool for improving social sustainability in cities.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen. För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie. Detta för att få en bättre inblick i hur hela väggen och systemet bör utformas för en specifik byggnad, i vårt fall ett hus i projektet Haningeterrassen. Målet med projekt har varit att ta fram ett förslag på en byggteknisk lösning på en grön vägg inomhus som kan hantera nederbörd m.h.a. planterade nyttoväxter exempelvis sallad, tomat och basilika. Där följande frågor har besvarats för den utvalda byggnaden i Haningeterrassen: Hur kan en grön vägg bli ett verktyg för människor att använda som en del i den hållbara staden? Hur utformas en grön vägg som bevattnas med nederbörden från byggnadens tak? Nyttoväxterna bidrar till stadens hållbara utveckling genom att minska mattransporter till staden för väggens brukare. Och utnyttjandet av nederbörd bidrar till stadens hållbara utveckling genom att minska belastningen på stadens dagvattensystem. Viktigt att poängtera är att denna vägg enbart är en förslagsskiss och en fortsättning på projektet är önskvärd. / Whilst the climate threat on earth increases, people’s own involvement in the issue increases with it. Several initiatives exist in the cities with the objective to create a better future for the earth than what is predicted today. Problems with overburdened stormwater systems and long transport distances for food are two of these climate threats that can be decreased with local management of stormwater respectively urban farming. Therefore the following report will examine the preferable way to create an interior wall for cultivation that is irrigated with pre-stored precipitation from the roof of a specific building in the project Haningeterrassen. For solving the task, literature studies, study visits and interviews have been the foundation for the work, which also have included a case study. This to get a better insight in how the whole system and a green wall should be designed for a specific building, in our case a house in the project Haningeterrassen. The goal with the project has been to form a proposal of a design solution of a green inner wall that can manage precipitation with planted culturing plants for example lettuce, tomato and basil. The following questions have been answered for the chosen building in Haningeterrassen: How can a green wall become a tool for the average person to use as a part of the sustainable city? How is a green wall best designed for managing the precipitation that lands on its building’s roof by being irrigated with it?  The culturing plants in the wall contribute to the city’s sustainable development by reducing long transport distances for food for the users of the wall. And the usage of precipitation contributes to the city’s sustainable development by reducing the burden on the city’s stormwater systems. It is important to acknowledge that this green wall only is a proposal sketch. A continuation of the project is desirable.

De storskaliga globala livsmedelssystemen står inför ett antal utmaningar inom hållbar utveckling. Livsmedelssystemens nuvarande utformning resulterar i hållbarhetsproblem som förlust av biologisk mångfald och utarmning av jordar, långa livsmedelskedjor och stora avstånd mellan konsument och producent. Klimatförändringarnas effekter och den ökande urbaniseringen bidrar ytterligare till problematiken. Behovet av en omställning till hållbara livsmedelssystem är därför stort och kräver innovativa lösningar såväl som en omfördelning av naturresurser. Ett exempel på en systeminnovation är stadsodling, som uppvisat potential till högre resurseffektivitet såväl som till ökad social hållbarhet i urbana och stadsnära områden. Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens nuvarande status, sammansättning och olika faktorer för utveckling. Syftet med detta examensarbete är således att identifiera faktorer och förutsättningar som påverkar utvecklingen av stadsodling som en del av omställningen mot en hållbarare livsmedelsproduktion, i den specifika kontexten i Stockholm. Studien tillämpade en flexibel, kvalitativ forskningsdesign och inbegriper en systematisk kartläggning och en kvalitativ fallstudie av kommersiell stadsodling i Stockholm. Det empiriska datamaterialet baseras på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och insamling av sekundärdata. En innehållsanalys av det empiriska datamaterialet utfördes med vägledning av ett teoretiskt ramverk baserat på omställningsteori ur ett flernivåperspektiv. Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling är ett mångfacetterat såväl som växande fenomen, men att många verksamheter befinner sig i en tidig fas. Den form av kommersiell stadsodling som växt fram mest i Stockholm är klimatkontrollerade inomhusodlingar. Nio av 14 identifierade verksamheter är inomhusodlingar, två är etablerade växthus och tre är utomhusodlingar. Kartläggningen indikerar att kommersiell stadsodling i dagsläget bidrar med omkring 0.5-4% av direktkonsumtionen av örter och sallat i Storstockholm. Det finns dock potential för produktion av större volymer och en större mångfald av grödor i de olika stadsodlingssystemen. Studien identifierade ett flertal faktorer och förutsättningar som påverkar möjligheterna till en utveckling av lokal livsmedelsproduktion genom stadsodling. Byråkratiska, regulatoriska, ekonomiska och kulturella faktorer visade sig utgöra hinder för utvecklingen av stadsodling. Detta indikerar att det krävs politiskt stöd i form av främjande ramverk och policy för markanvändning, som möjliggör och underlättar upplåtelse av mark för kommersiell odling. Andra möjliggörande åtgärder kan vara policyverktyg för att i framtiden kunna underlätta offentlig upphandling av lokal mat. Vidare efterfrågas ett större engagemang och ansvar från näringslivet, i form av ökande investeringar i lokal och hållbar mat samt externa samarbeten mellan aktörer. De indikationer som framkom om att konsumenter i högre utsträckning går runt de dominerande alternativen i livsmedelssystemen och efterfrågar kortare värdekedjor identifierades också som en möjliggörande faktor för den fortsatta utvecklingen av stadsodling. / The globalised food systems are facing extensive challenges concerning sustainable development and are furthermore characterized by long supply chains with numerous food miles, industrial production and large-scale retailers. Dominant agricultural practices result in deforestation, loss of biodiversity and depletion of soil and natural resources. In addition, external factors such as climate change and urbanisation trends increases the complexity of these sustainability issues. Thus, transitions from the dominant food systems to more sustainable alternatives has been suggested in scientific literature. Transitions towards sustainability requires social and technical innovations as well as fundamental changes in the governance of food and agriculture. In light of this, a range of different urban farming practices have increasingly been considered to tackle some of these issues. Despite the growing interest in urban agriculture, there is a lack of extensive empirical studies exploring the current state of various urban farming practices and their role in the existing food systems. This study aims to explore the role of enabling factors that influence the development of commercial urban farming as part of a food sustainability transition, in the Stockholm area. The methodological approach of the project includes a qualitative case study and a mapping of productive urban food systems in Stockholm. The research design is flexible and the empirical data material builds on literature review, semi-structured interviews and secondary data collection. Content analysis is conducted and guided by the conceptual framework consisting of transition theory and the multi-level perspective framework.   The results show that commercial urban farming is a diverse phenomenon gaining momentum in Stockholm. Commercial urban farming in Stockholm mainly consists of controlled environment farming; nine out of 14 establishments are indoor farms, two are well established greenhouses and three are outdoor cultivations. However, commercial urban farming seems to be more characterized by the local aspect and closeness to a dense population, rather than a certain applied technology. The mapping indicates that commercial urban farming in Stockholm is currently meeting 0.5-4 % of the direct consumption of herbs and lettuce in Stockholm, but that the potential production capacity is higher. Furthermore, the study found several enabling factors and barriers that affect the development of local food production through urban farming in Stockholm. Through the lens of the multi-level perspective, the main barriers identified are regulations and politics, economic funding and organizational and cultural structures in the food regime. This indicates that further development of urban farming in Stockholm requires support through frameworks and policy, for example regulations regarding land use, to enable disposal of land and estate for urban agriculture use. Measures to facilitate public procurement of locally produced food could also enable the development of urban farming initiatives. Moreover, interaction and co-operation between various stakeholders is crucial for niche development. Large businesses in the food sector could enable the development of urban farming through investments and partnerships. Finally, consumers could enable the development of urban farming by increasingly choosing the alternative pathways offered by some of the urban farming initiatives.

The purpose of this paper is to investigate, based on a comparative study in Sweden, how vertical hydroponic farms can be implemented in urban environments and to identify the challenges with the implementation. The study examines various companies that work with hydroponic farms in Sweden and how the government can help the companies with the implementation of the innovation. Urban hydroponic farms can be a significant solution for solving the growing global population demand for locally grown fresh food, which includes good quality and nutrients. Previous studies, from a sustainability perspective, show that Sweden would benefit in several different ways if more hydroponic farms were implemented in the urban cities. The theory that the report is based on is the implementation theory. With this in mind, the empirics were analyzed from three different found themes; economy, political priorities & local involvement. Empirical data was collected from previous studies as well as from a qualitative methodological approach. This empirical study was based on multiple interviews with companies in the hydroponic farms industry located in Sweden and observations, to be able to analyze the findings based on our chosen theme. In this study we found that the result indicates that there are both advantages and obstacles to the implementation of hydroponic farms in urban areas. On the other hand, the benefits are predominantly from a sustainable development perspective with new innovative solutions, such as solar systems and upgraded district heating and district cooling systems.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

Stadsodling har allt oftare börjat påtalas i städers styrdokument, till exempel Stockholms stad, som en strategi för att främja social och ekologisk stadsutveckling. Familjebostäder, ett av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag har vidare fått som verksamhetsdirektiv att arbeta med stadsodling i sin verksamhet. Genom en kvalitativ studie av tre av Familjebostäders bostadsgårdar, där en stadsodling har startats på en av gårdarna, undersöks boendes möjligheter att odla. Detta konkretiseras i hur stadsodling på innergårdar kan skapa sociala mervärden för brukarna och bidra till ekologiska värden på/i gården, som en del av stadens övergripande grönstruktur. Studien undersöker även åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter för Familjebostäders arbete med planering och förvaltning av sina innegårdar framöver. Underlaget till studien utgörs av en litteraturstudie, fallstudie och intervjuer som en del av fallstudien. Totalt har 33 semistrukturerade intervjuer genomförts med två särskilt sakkunniga inom stadsodling, fyra tjänstepersoner från Familjebostäder och 27 boende, varav fem stycken är brukare av stadsodlingen. Studien visar att hyresgäster kan involveras i odling på sin gård genom att initiativet till odling kommer antingen centralt, organiserat av förvaltaren, eller att initiativet kommer från de boende själva, vilket förutsätter att förvaltaren kan bemöta sådana initiativ. De ekosystemtjänster som odling kan skapa på gårdar, är främst kulturella - men även till viss del stödjande och reglerande ekosystemtjänster. Organisatoriskt sett kan Familjebostäder i sin verksamhet systematisk arbeta med att inkludera boende i frågor som handlar om deras utemiljö i allmänhet och stadsodling i synnerhet, både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Slutligen bidrar studien till en slutsats och diskussion om hur brukarmedverkan i boendes närmiljö och odling kan bidra till social aktivitet och som en målpunkt på gården. Gårdar som är interaktiva upplevs som trivsamma av sina hyresgäster, leder till möten mellan grannar och främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet. Av de tre studerade gårdarna har gårdens struktur visat på vissa skillnader i de boendes intresse för att odla. / Urban agriculture has begun to be mentioned much more frequently in city policies as a strategy for striving towards socially and ecologically sustainable cities, with the city of Stockholm being one example. Familjebostäder, one of Stockholm’s municipal housing agencies, have furthered this by starting a directive which will implement urban agriculture into their organisation. This study has been conducted through a qualitative assessment of three of Familjebostäder’s innergardens, one of which has already had urban agriculture recently started. The focus of the study is to assess how urban agriculture on such innergardens can spur social values for users and contribute to ecological values for the yard/ shared space as part of the city’s green infrastructure. The study will also explore how Familjebostäder can be more proactive with their implementation of urban agriculture in the organisation, and integrate it with the execution and maintenance of their yards. The execution of the study consists of a literary review and case studies comprising of interviews. In total, there were 33 semi-structured interviews conducted, two of which were carried out with interviewees who have expansive knowledge surrounding urban agriculture, four representatives from Familjebostäder and 27 tenants, five of whom are currently using the garden. What the study shows is that tenants can be involved in urban gardening in their yard, whether the initiative comes from the housing organisation or whether the tenants themselves take their own initiative. The latter requires that the housing organisation can meet and enable initiatives of that kind. Ecosystem services that can be generated, in this context, are mainly cultural ecosystem services but also to some extent supporting and regulating ecosystem services. Seen from an organisational perspective, Familjebostäder can systematically improve how tenants can get involved and engaged with their courtyard and urban agriculture both in the short and long term. To conclude, the outcome of the study forms a discussion about how co-creation of the local outdoor space management and gardening can become a point of interest and a central social activity between neighbours. An interactive outdoor environment creates a space perceived as pleasant by their tenants and of which support ecosystem services and biodiversity in general. The typology of the housing and the three respective courtyards has shown that there is some variance in tenant interest of starting agricultural activities.

The world is facing many challenges to be able to ensure food security, such as anincreased food demand coming from an expanding world population andurbanisation, worsened agricultural opportunities from increased land deteriorationand significant environmental impacts coming from the food sector. Thus, there is aneed for new agricultural solutions to meet our needs whilst decreasing impactssimultaneously. A part of these solutions could be found in urban farming andhydroponic vertical farming systems (VFS). VFS uses artificial intelligence toregulate heat, lighting and irrigation to cultivate crops indoors. By placing thesesystems inside a grocery store, new opportunities for these crops are presented,such as water-and-nutrient recirculation, reductions in transports, usage ofpesticides and agricultural land, as well as opportunities for industrial symbiosis inheating and converting carbon dioxide to oxygen. Thus, the aim of this report is toassess the environmental hotspots and areas of improvement of an hydroponic VFSplaced in the grocery store using life cycle assessment (LCA). The study isconducted in partnership with Swegreen, which are the creators behind the studiedVFS model called SAGA, designed to be operated in medium sized grocery storesin Sweden. Results from the study show that energy consumption is a hotspot in most impactcategories, followed by impacts from infrastructure, fertilisers, packaging andconsumer waste management. However, for the climate change impact category,the sensitivity analysis indicates that the impact from the energy consumption ishighly dependent on what type of electricity mix that is being used, since thedifference in impact on climate change between the Swedish electricity mix, andNordic electricity mix ranged from 0.340 to 0.385 kg CO2 eq (carbon dioxideequivalents) per kg produced edible lettuce. Moreover, synergising effects fromintegrating the system into a grocery store, such as cleaning the air from carbondioxide and reusing residual heat from the system, showed the opportunities forgrocery stores to reduce impacts in climate change by up to 43% of the total climatechange impacts from the VFS. However, using these synergising effects effectivelywould require additional investments to build up the necessary infrastructure toachieve these avoided impacts. / Världen står inför många utmaningar för att kunna säkerhetsställalivsmedelsförsörjningen, såsom en ökad efterfrågan på livsmedel till följd av enväxande världsbefolkning och urbanisering, försämrade odlingsmöjligheter till följdav utarmad odlingsmark och växande miljöpåverkan från livsmedelssektorn. Detfinns därför ett behov av nya lösningar för att tillgodose våra behov och samtidigtminska påverkan inom jordbrukssektorn. En del av dessa lösningar kan hittas istadsodling och hydroponiska vertikala odlingssystem (VFS). VFS använderartificiell intelligens för att reglera värme, belysning och bevattning för att odla grödorinomhus. Genom att placera dessa system i en livsmedelsbutik skapas nyamöjligheter för dessa grödor, såsom recirkulation av vatten och näringsämnen,minskade transporter, användning av bekämpningsmedel och jordbruksmark, samtmöjligheter till industriell symbios vid uppvärmning och omvandling av koldioxid tillsyre. Syftet med denna rapport är att bedöma miljömässiga hotspots ochförbättringsområden för en hydroponisk VFS som placeras i livsmedelsbutiker medhjälp av livscykelanalys (LCA). Studien genomförs i samarbete med Swegreen, somär producenten av den studerade VFS-modellen kallad SAGA som är designad föratt drivas i medelstora livsmedelsbutiker i Sverige. Resultaten från studien visar att energiförbrukningen är en hotspot i de flestapåverkanskategorier, följt av påverkan från infrastruktur, gödningsmedel,förpackningar och konsumentens avfallshantering. För klimatpåverkan visarkänslighetsanalysen att påverkan från energiförbrukningen är starkt beroende avvilken typ av el som används, eftersom total klimatpåverkan för den Svenska elmixenoch den Nordiska elmixen var 0.340 respektive 0.385 kg CO2 -ekv(koldioxidekvivalenter) per kg producerad ätbar sallad. När systemet integreras i enlivsmedelsbutik bidrar det till synergieffekter från koldioxidavskiljning ochåteranvändning av spillvärme från systemet. Detta öppnar upp för möjligheter förmataffären att minska klimatpåverkan för upp till 43% av systemets totalaklimatpåverkan. Däremot skulle det krävas ytterligare investeringar för att bygga uppnödvändig infrastruktur för att uppnå dessa synergieffekter.

Global food production has been recognized as the single largest driver of environmental degradation and transgression of planetary boundaries. Providing healthy food sustainably to a growing, mostly urban population will require radical changes to the food system. Indoor urban agriculture has been proposed as a promising alternative that reduces the distance between farm and fork, provides fresh quality food shortly after harvest, efficiently uses space by vertical expansion, and enables year-round cultivation protected by weather variations and climate deregulation. The development of indoor urban agriculture has traditionally manifested as verti- cal hydroponic systems cultivating leafy greens, but the interest in urban mushroom farming has lately been rising, both in Sweden and internationally. However, a knowledge gap on the environmental impacts of these systems hampers the possi- bility to develop them sustainably. This study aims to fill this gap by conducting an attributional cradle-to-market life cycle assessment of a theoretical urban under- ground oyster mushroom farm in Stockholm. Per kg packaged and delivered grey oyster mushrooms (Pleurotus ostreatus), the potential environmental impacts were estimated as the following - climate change: 2.45 kg CO2-eq, freshwater eutrophication: 6.76E-04 kg P-eq, fossils: 80 MJ, dissipated water: 3.29 m3 water-eq, and land use: 149 points. For the investigated impact categories the findings suggest that the three main environmental hotspots, in descending order, in general, are the farm’s electricity requirement, especially for fossils and dissipated water, the substrate materials, which is largely contributing to the land use impact, and the PET packaging of the final product, particularly for climate change and freshwater eutrophication. The results indicate that the cooling load for fruiting represents the majority of the farm’s electricity consumption. The spawn and wheat straw are the main contributors to the substrate mixture’s impact, and regarding climate iii change, the transportation by truck of the spawn and wheat straw pellets are im- portant factors. The life cycle of the PET packaging boxes and the PE growing bags have an especially important climate change contribution due to their production, transportation, and waste incineration.  By indicating which processes, energy, and material flows most contribute to urban underground oyster mushroom farming’s environmental impact, this study gives insights on improvement priorities and help steer the sector towards ecologically sustainable development. To guide ecodesign, future studies should explore and assess the environmental implications of different options, such as substrate materials, substrate preparation methods, packaging materials, and the reuse of different urban residues. / Global livsmedelsproduktion har erkänts som den enskilt största drivkraften bakommiljöförstöring och  överskridandet av planetens gränser. Att hållbart tillgodosehälsosam mat till en växande, mestadels urban befolkning kommer att kräva radikalaförändringar av livsmedelsystemet. Urban inomhusodling föreslås som ett lovande alternativ som året om, skyddat mot vädervariationer och klimatförändringar förser färska livsmedel kort efter skörd, minskar avståndet mellan produktion och konsumption och effektivt utnyttjar yta genom vertikal expansion. Utvecklingen av urban inomhusodling har traditionellt manifesterats som vertikala hydroponiskaodlingssystem av bladgrönsaker och örter, men på senare tid har intresset för stadsodling av svamp ökat, både i Sverige och internationellt. En kunskapslucka om dessa systems miljöpåverkan hämmar dock möjligheten att utveckla dessa på ett hållbart vis. Den här studien syftar till att fylla denna lucka genom att genomföra en bokföringsbaserad livscykelanalys från vagga-till-marknad av en teoretisk underjordisk stadsodling av ostronskivling i Stockholm. Per kg förpackad och leverera dostronskivling (Pleurotus ostreatus ), uppskattas den potentiella miljöpåverkan som följande klimatavtryck: 2,45 kg CO2-eq, sötvattensövergödning: 6,76E-04 kg P-eq, fossila resurser: 80 MJ, vattenanvändning: 3,29 m3 vatten-eq, och markanvändning: 149 poäng. För de fem undersökta miljökategorierna tyder resultatet på att de tre största bidragsfaktorerna, generellt och i fallande ordning är stadsodlingens elbehov, i synnerhet för fossila resurser och vattenanvändning, substratmixen,framförallt rörande markanvändning, och PET-förpackningen för slutprodukten, speciellt gällandes klimatpåverkan och sötvattensövergödning. Resultatet indikerar att kylbehovet under fruktifikationen står för huvuddelen av odlingsystemets elförbrukning. Myceliet och vetehalmen är de främsta bidragarna till substratmixens miljöpåverkan, och gällande klimatavtryck är transporten via lastbil av mycelieti och vetehalmpelletsen viktiga faktorer. Livscykeln för PET-förpackningen och PE-odlingspåsarna har ett särskilt viktigt bidrag till produktens klimatpåverkan på grund av deras produktion, transport och avfallsförbränning. Sammanfattningsvis kan denna studie, genom att indikera vilka processer, energi-och materialflöden som mest bidrar till miljöpåverkan av underjordisk stadsodling av ostronskivling, belysa prioriteringsomr ̊aden och därmed styra sektorn mot enekologiskt hållbar utveckling. F ̈or att vägleda ekodesign bör framtida studier belysa miljökonsekvenserna av olika alternativ så som substratmaterial, substratberedningsme-toder och förpackningsmaterial samt återanvändning av olika urbana avfallsflöden.

The objective of this project is to produce a prototype hydroponic farming solution with improved robustness from external fault factors. This means that the plants will not be grown in soil, but instead in water with a majority of its parameters being monitored and regulated. This with the aim of producing a more efficient and automatic system than traditional farming principles. Using less water and other harmful pesticides. The particular type of hydroponic system will be a NFT system (Nutrient Film Technique) which traditionally operates with a pump constantly feeding water to the plants. The main objective then is to find a way to reduce the reliance on this pump and make the system more robust. The result was a prototype hydroponic system that successfully could monitor and maintain predetermined growth parameters. It was also operate with a constant water flow without the need for constant pump usage. / Målet med detta projekt är att framställa en prototyp av ett hydroponiskt odlingssystem med förbättrad robusthet mot externa faktorer. Det innebär att växterna inte planteras i jord utan i vatten, där en majoritet av relevanta parametrar kan övervakas och kontrolleras. Detta med syftet att skapa ett mer effektivt och automatiserat system, jämfört mot traditionella jorbruksmetoder. Där mindre vatten används och helt utan bekämpningsmedel under växt processen. Det specifika hydroponiska odlingssystemet som kommer användas är ett NFT system (eng. Nutrient Film Technique) vilket traditionellt fungerar genom att konstant låta en pump bevattna växterna. Det primära målet är därför att minska beroendet på pumpen och göra systemet mer robust. Resultatet blev en prototyp av ett hydroponiskt system som kan mäta och styra faktorer som identifierats som viktiga för plantornas växtprocess. Systemet lyckades även med att hålla ett stabilt vattenflöde, utan användandet av en pump.