Dagens svenska samhälle har förändrats från att ha varit av kollektivistiskt karaktär till att bli mer individualistiskt där fokus numera ligger på individen och hans/hennes fria val. Frågan är hur detta individualistiska tänkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rätt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka är program som i grundskolan används för att främja socialt och emotionellt lärande hos elever för att i förlängningen motverka våld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilken värdegrund programmen förmedlar och hur de förhåller sig till den svenska kontemporära utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara två liknande program har under analysen visat sig vila på, till viss del, olika värdegrunder. Gemensamt för programmen är att båda ser familjen vara viktigast för barnets socialisation men att även skolan har betydelse för hur välanpassat barnet blir, särskilt i de fall den primära socialisationen varit bristfällig. Det som skiljer programmen åt är synen på individen respektive kollektivet. Medan SET- programmet, likväl som läroplanen, förespråkar ett individuellt perspektiv så grundar sig Steg Vis-programmet på ett merkollektivistiskt perspektiv. Under uppsatsens gång har det framkommit vissa paradoxer mellan å ena sidan synen på den fria individen och å andra sidan alla elevers rätt till lika behandling. Men också mellan likformighetstänkande och strukturella orättvisor. Det blir svårt att arbeta för alla människors lika behandling när olika förutsättningar exempelvis i form av kön, klass eller etnicitet inte explicit behandlas i skolans styrdokument eller i de båda programmen. Det räcker inte att formulera en likabehandlingsplan utan ett arbete med den måste ske i realiteten. När detta inte görs så tenderar skillnader mellan olika gruppers förutsättningar till lika behandling att negligeras.

Projektet syftar till att skapa en teknisk riktlinje för jordning av vindkraftsanläggningar i bergig och varierande terräng. Som ska kunna användas vid nybyggnation för att ge person- och maskinsäkra samt kostnadseffektiva jordningssystem. Riktlinjen ger förslag på hur jordningssystem kan modelleras för att beräkna approximativa värden av resistiviteten mot sann jord, kallad jordtagsvärde. Modeller för stationsjordtag, längsgående jordlina och jordspett. En litteraturstudie har genomförts där webbpublicerade artiklar och litteratur sammanställts. Utifrån litteraturstudien har modellerna framtagits och verifierats med mätningar på befintligt jordningssystem vid Mörttjärnbergets vindkraftpark. Modellerna för längsgående jordlinenät ger olika resultat per modell och formler. Modellen för stationsjord ger följande resultat: 1,77 - 3,94 Ω för Bräcke kopplingsstation och 20,53 - 34,12 Ω före komplettering med extra jordtag och 1,09 Ω – 2,47 Ω efter för Mörttjärnbergets transformatorstation. Mätning av Bräcke kopplingsstation gav 2,8 Ω och för Mörttjärnbergets transformatorstation 31 Ω före komplettering och 1,3 Ω efter. Litteraturstudien visar att en godkänd anläggning skall vara jordad att inga farliga spänningar uppstår, 600 V. Detta uppnås med ett visst högsta jordtagsvärde. Intervallet i resultatet av modellerna, kommer till största del från variansen i uppskattning av markresistiviteten och bör utredas vidare. Om ett förhållande mellan markresistiviteten i bottenlagret där jordlinor placeras och markresistiviteten i ytlagret identifieras, får modellerna en mindre spridning och kan användas för beräkning av approximativa jordtagsvärden. Vidare bör modellerna verifieras mot mindre parker än 37 verk med exempelvis en park med 5-10 verk.

Uppsatsen belyser hur pedagogisk kartläggning utförd med Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3 har påverkat skolans organisation samt pedagogernas erfarenheter och reflektioner kring kartläggning steg 3. I studien intervjuas fyra pedagoger som har arbetat med kartläggning steg 3 inom ämnena biologi, kemi, fysik och teknik i tre skånska kommuner. Informanterna ansåg att steg 3 var en förbättring jämfört med tidigare lokalt producerade material eftersom detta nu utgör ett enhetligt kartläggningsmaterial för alla nyanlända elever i Sverige. De framhöll att kartläggning steg 3 var positiv både för elever och lärare, men det framkom också att kartläggning steg 3 inte hade genomförts på skolorna. Olika orsaker som angavs till att steg 3 inte genomförts var frivillighet, brist på tid och erfarenhet. Det framkom också att det fanns en vilja i kommunerna att påbörja arbetet med kartläggning steg 3 men att det ännu inte var organisatoriskt genomarbetat hur steg 3 ska genomföras och vem som ansvarar för detta.

Research has shown that technical information is often not read by its target group. This can mean that users are unaware of crucial information included in a handbook or manual. Lack of information can cause, for example, inappropriate usage of products. Research has presented several source preference criteria that individuals define when they choose a preferred information source. My goal is to design technical information that derives from these criteria. The question to answer is: How can information for a computer-based rendering software be designed to derive from the situation and information needs of the target group, and from the criteria individuals define when they elect an information source? This study is a collaboration with Company X in Västerås. The aim is to design an artifact that supports the employees of the company during a work procedure in the rendering software Lattice 3D Studio. Based on empirical data and a theoretical framework, I have designed information that derives from the situation and information needs of the target group, as well as from the criteria individuals define when they elect an information source. I have designed an instruction for a rendering software, with step-by-step instructions based on work procedures shown in empirical studies. From this work I conclude that good knowledge of the target group can give a better understanding of what information the target group needs and wants. By designing a sequence of steps based on work procedures documented during empirical methods, the target group can be assisted in their work procedure. By implementing information design principles, user friendly information is created. Based on the theoretical framework and methods, the instruction is designed to meet the criteria individuals have when they elect an information source. / Studier visar att teknikinformation ofta inte blir läst av användarna. Detta kan innebära att viktig information i exempelvis manualer inte når fram till användarna, vilket i sin tur kan orsaka felaktig användning av produkt. Forskning har redovisat ett antal kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. I denna studie avser jag att utforma teknikinformation som tar hänsyn till dessa kriterier. Frågan som jag ställer mig är: Hur kan man utforma ett informationsmaterial för ett datorbaserat bildrenderingsprogram som tar hänsyn till målgruppens förutsättningar och informationsbehov, samt de kriterier som individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald? Studien är utförd som ett samarbete med Företaget X i Västerås. Syftet är att jag ska utforma ett gestaltningsförslag som stödjer företagets medarbetare under en arbetsprocess i bildrenderingsprogrammet Lattice 3D Studio. Utifrån empiriska studier och ett teoretiskt ramverk har jag gestaltat ett informationsmaterial som utgår från målgruppens perspektiv: målgruppens förutsättningar, informationsbehov samt de kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. Jag har utformat en instruktion för bildrenderingsprogrammet, med steg-för-steg-instruktioner baserat på de arbetsmoment som framkommit genom empiriska studier. Slutsatser från arbetet är att en god kunskap om målgruppen kan leda till en bättre förståelse för vad målgruppen behöver och vill ha för information. Genom att utforma sekventiella steg baserade på dokumenterade arbetsmoment, erbjuds målgruppen stöd i deras vardagliga arbetsprocess. Med hjälp av informationsdesignsprinciper blir informationen användbar. Utifrån insamlad teori och empiri är instruktionen utformad för att uppfylla de kriterier individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald.

This study analyses the effects of a reading intervention using part of “Läsinlärning i 7 steg” and the computer game “Lukimat Spel Ett-Läsning” for phonemic and decoding training. Its focus was to investigate the effects on phonological awareness, letter-sound connection and decoding. Ten children in grade 2 with limited decoding ability were selected based on screening test results and were divided into two comparable groups. The intervention group received daily one-to-one-tutorial phonemic and decoding training, 20-30 minutes each time for 20 occasions.  The control group received their usual classroom-based training. Pre- and post-test examined whether the intervention had affected the intervention students' decoding compared to the control students’. The results showed that both groups increased their letter-sound connection and decoding performance. The intervention group performed better at decoding and in reading speed and accuracy, compared to the control group.  In student interviews, it was explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that students experienced the activities mostly as meaningful and fun and that they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. The result shows that an intervention of this type with phonemic training increases decoding ability, and can be important for reading development.

I en organisation bör man arbeta med ständiga förbättringar. För att implementera olika verktyg i arbetet kräver det att man kommunicerar och samarbetar på ett rätt sätt för ett bra resultat. Då kommunikation är en viktig hörnsten som påverkar och styr den dagliga verksamheten skapar det i sin tur en organisationskultur som är vad vi gör varje dag. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kommunikation och förbättringsarbete påverkar organisationskulturen för att därefter kunna komma fram till ett effektivare arbetssätt. Målet med studien är att komma fram till ett bättrearbetssätt gällande fallföretagets nuvarande förbättringsarbete och kommunikationsflöde så att man formar en ny organisationskultur. För att nå upp till syfte och mål utgår skribenterna bland annat från intervjuer, observationer, tidigare studier samt relevant litteratur inom forskningsområdet. En lösning som skribenterna har kommit fram till är att införa ett till led i verksamheten, ett till pulsmöte och att använda sig av förbättringskatans 4 steg för att lyckas göra framtida genombrott.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

This study deals with the new curriculum GY11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at “Swedish Gymnasium”. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin’s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie about Swedish and Swedish as a second language in the curriculum before (Lpo94) this new one serves as a frame of my study. I use her concepts of the old curriculum in order to find out whether these are present in the new one or not. To do so I use a qualitative, thematic and textanalytic method. Since there is not much research done on Swedish as a second language as a subject in school I use some of the most common theories about second language acqustion to make my study scientifically relevant and to link my discussion with the readers preunderstanding of it. This study was initiated by my hypothesis, the new Gymnasium as a part of right-wing politician ideas of different education for different purposeses and its reflections in the new curriculums of the subject Swedish. My results show that Swedish as a second language first and foremost is about basic skills in Swedish and not so much about interculture and bringing the students experiences forward for discussions in the classroom when dealing with literature. Or to use Eva Hultins concepts; the formerly known ideal of Swedish as a second language as a democratic and life skills-developing subject has been replacded by a skillorientated concept more to be compared to what students at practical programmes at Swedish Gymnasium traditionally do whereas Swedish still is about cultivation and making students prepared for democratic skills in life outside school. The study of the new curriculums in Swedish compared to Eva Hultins analysis of the older ones also leads to the conclusion that the new gymnasium to greater extent than before means two separated ways of handling literatur teaching Swedish as a second language and Swedish.

Bakgrund  Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett protokoll som speglar barns typiska språkutveckling och används för att utföra grammatiska bedömningar av barns spontantal. Rosenberg och Mellenius gjorde en svensk anpassning 2016, Swe-LARSP. Protokollet används inte i klinisk verksamhet idag då en grundlig utvärdering i större skala för svenskspråkiga barn saknas. Steg II-VI har utvärderats genom tidigare examensarbeten. Syfte  Studiens syfte var att kvalitativt utvärdera steg I i Swe-LARSP samt hur det fungerar att samla in och undersöka spontantal hos barn i åldrarna 0;9–1;6 år (år;månad) med inspelningar utförda av vårdnadshavare i hemmiljö. Metod  Studien inkluderade åtta barn inom åldersspannet för steg I, 0;9–1;6 år. Materialet bestod av 15 minuter långa inspelningar av en leksituation utförda av vårdnadshavare. Inspelningarna transkriberades ortografiskt och analyserades enligt Swe-LARSP. Resultat  Resultatet visade att två av tre satstyper på steg I i Swe-LARSP förekom hos de inspelade barnen, varav en i låg frekvens. För den mer högfrekventa satstypen förekom ett element som inte finns med i protokollet hos majoriteten av studiens barn. En satstyp förekom inte hos någon av deltagarna. Slutsatser  Resultatet visade att flera satstyper på steg I förekom i varierande utsträckning hos deltagarna. Adverb och interjektioner förekom hos majoriteten av barnen och kan förslagsvis läggas till på steg I. Att vårdnadshavare haft det ensamma ansvaret att spela in sina barn fungerar som insamlingsmetod, även om den valda inspelningstiden på 15 minuter gav liten mängd analysbar data.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.