Vägledning i vid bemärkelse beskrivs av Skolverket som all verksamhet som ska bidra till elevers utvecklande av kompetenser relaterade till framtida beslut om studie- och yrkesval. För att elever ska kunna utveckla denna valkompetens krävs det samverkan mellan all pedagogisk skolpersonal och det är enligt Skolverket rektorns ansvar att koordinera detta. Tidigare forskning pekar tyvärr på att rektorer och huvudmän brister i styrning av denna samverkan vilket innebär att ansvaret ofta verkar falla på enskilda studie- och yrkesvägledare. Majoriteten av denna forskning är dock utförd på grundskolenivå vilket lämnar en kunskapslucka gällande hur vägledning i vid bemärkelse ser ut på gymnasienivå. Därför har vi i denna studie sökt att bringa klarhet i hur samverkan kring studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse koordineras på gymnasieskolor, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på och upplever sin roll i denna samverkan.Dessa frågeställningar undersöktes genom en kvalitativ metod bestående av ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide och analyserades sedan utifrån två teorier. Den första teorin är Self- determination Theory (SDT) som fokuserar på hur sociala faktorer stödjer eller hindrar folks välmående baserat på tre grundläggande psykiska behov: autonomi, kompetens och tillhörighet. Den andra teorin rör hur Henry Mintzberg beskriver att koordinering av arbetsuppgifter kan ske och hur organisationer tenderar att vara strukturerade.I resultaten visade sig informanterna uppleva sin roll som stödjande till elever och lärare med stort utrymme för dem att utforma sitt eget arbete. Dock så upplevde de att deras kompetenser inte utnyttjas till fullo, delvis då de saknar strukturer och mandat för arbetet med vägledning i vid bemärkelse. Gällande samverkan så beskrivs en situation då lärarnas brist på tid på grund av snäva kursplaner och scheman utgör ett ansenligt hinder, samt att både skolledning och lärare har bristande insyn i vad vägledning innebär.

Målet med denna studie är att lära mer om studie- och yrkesvägledares arbete i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Frågorna som ställs handlar om deras arbete med eleverna och deras föräldrar, eller andra vårdnadshavare, samt andra relaterade ämnen. Bakgrunden till studien är till stor del att många unga vuxna med utbildning i särskolan hamnar utan någon organiserad sysselsättning och därmed i socialt utanförskap, vilket väckte de frågor som behandlas i denna studie. Studien genomfördes genom intervjuer under cirka ett år. På grund av frågornas karaktär ansågs en kvalitativ studiemetod vara mest lämplig. Detta är alltså en kvalitativ studie med en hermeneutisk karaktär och en ambition att öka förståelsen för ämnet. Resultaten som genererats av intervjuerna speglar komplexiteten och glädjen som följer med att arbeta med en grupp som är utsatt på olika sätt och i olika grad. Slutsatserna av studien var att studie- och yrkesvägledare kan behöva arbeta för att stödja empowerment av elever som deltar i specialundervisning i en värld som har orsakat, eller starkt bidragit till, negativa associationer till sådan utbildning och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är ett område där studie- och yrkesvägledare utifrån sin roll och sina arbetsvillkor kan bidra till en positiv förändring / The aim of this study is to learn more about the work of study- and career counselors in compulsory special school or upper secondary special school. The questions asked are about their work with the students and their parents, or other guardians, as well as other related subjects. The background to the study is largely that many young adults with an education in the special school end up without any organised occupation and consequently in social exclusion, which raised the questions addressed in this study. The study was conducted through interviews over a span of approximately one year. Due to the nature of the questions, a qualitative study method was deemed to be most appropriate. Thus, this is a qualitative study with a hermeneutic character and an ambition to increase the understanding of the subject. The results generated by the interviews reflect the complexity and the joys that come with working with a group that is vulnerable in different ways and to different degrees. The conclusions of the study was that study- and career counselors may need to work to support the empowerment of students who partake in special education in a world that has caused, or strongly contributed to, negative associations with such education and/or intellectual disabilities. This is an area where study and career counselors can contribute, based on their role and their working conditions, to a positive change.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra studie- och yrkesvägledares sätt att arbeta i småstadsskolor respektive storstadsskolor. Studien genomfördes i tre högstadieskolor i Stockholm läns förort och respektive tre högstadieskolor och en F-9 skola i liten stad och by Dalarnas län. Forskningsfrågor: Vi vill få svar på våra forskningsfrågor – hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledning i småstad respektive storstad för att säkerhetsställa att verksamheten följer de nationella styrdokumenten som finns och vad är det som skiljer respondenternas arbetssätt. Metod: Som metod har vi valt en kvalitativ skriftlig enkät och innehållsanalys av kommunernas arbetsplaner. Genom att låta fyra studie- och yrkesvägledare besvara en enkät har vi fått en tydligare bild om hur det kan se ut i verkligheten. Resultat: Resultatet visar att det finns mer likheter än olikheter i studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt och indikerade på vikten och behovet av djupare förståelse för vägledningsuppdraget i och för SYV:s roll i att uppnå den eftersträvade kvalité och likvärdighet. Slutsats: Med tanke på studiens storlek drar vi inga generaliserande slutsatser. Utifrån enkätstudien och den empirin vi fick från respondenterna kan vi dra slutsats att det är inte så markant skillnad om studie- och yrkesvägledare arbetar i småstad eller i storstad. Det som egentligen spelar roll är synen på uppdraget i sig och förståelsen från alla involverade parter i både storstads- och småstadsskolor. / Method: As a method, we have chosen a qualitative written questionnaire and content analysis of the municipal work plans. By having four study and career counselors answer a questionnaire, we have got a clearer picture of what it might look like in reality. Results: The results show that there are more similarities than differences in the study and career counselor’s working methods and indicated the importance and need for deeper understanding of the study and career counseling assignment and for their role in achieving the desired quality and equivalence. Conclusion: Given the size of the study, we do not make any generalizing conclusions. Based on the survey study and the empiricism we received from the respondents, we can conclude that it is not so significant difference if study and career counselors work in small towns or in big cities. What really matters is the vision of the mission itself and the understanding of all parties involved in both metropolitan and small-town schools.

The purpose of this study is to investigate how study and career guidance counsellors view their profession in connection with a professional license with the main questions being: 1.     Should a professional licensing card for study and career guidance counsellors be introduced? 2.     How would a professional licensing affect the professionalization of the study and career guidance counsellors’ profession? This study is made from the perspective of professional study and career guidance counsellors and is intended for them, school leaders, employers, and politicians within school-working life, to hopefully develop the professional role, status and competence of study and career guidance counsellors. A quantitative method was used to gather information from working professionals through a survey that was published in different social media forums such as LinkedIn and Facebook. The survey was also sent out to people within the writer’s social network. The NICE handbook by Schiersmann, Ertelt, Katsarov, Mulvey, Reid och Weber (2012) has been used to analyse the results given by the respondents and has been the basis of this study. The main result shows that from a study and career guidance counsellor perspective, a professional licensing would be beneficial for the profession and is sought after. However, the results show that licensing is more sought after within the world of academics. This is due to the varying work and work titles that study and career guidance counsellors outside of the academic world have, thus a professional license might act more restricting rather than being a step towards professionalisation.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.

Även om studie- och yrkesvägledarutbildningen oftast förknippas med skolväsendet visar undersökningar att nästan varannan examinerad studie- och yrkesvägledare arbetar utanför skolväsendet. Syftet med detta arbete är att utforska utbildade studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Syftet är även att undersöka orsakerna till dessa karriärval och dess inverkan på studie- och yrkesvägledares upplevda yrkesidentitet. Studiens frågeställningar är: (1) Hur resonerar våra informanter kring studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet? (2) Vilka faktorer har påverkat deras karriärval utanför skolväsendet efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? (3) Hur ser våra informanter på sin yrkesidentitet som utbildade studie- och yrkesvägledare?. En kvalitativ metod användes och sju intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begrepp som motivationsfaktorer, hygienfaktorer, karriär/yrkesidentitet och kompetens. Studiens resultat visade på olika syn på studie- och yrkesvägledares karriärmöjligheter utanför skolväsendet. Majoriteten ansåg att studie- och yrkesvägledare har goda karriärmöjligheter; andra upplevde arbetsmarknaden utanför skolväsendet vara begränsad. Studien visade också att de viktigaste faktorerna som påverkat informanterna för att arbeta utanför skolväsendet har varit utveckling, meningsfulla arbetsuppgifter, samt ansvar, ledarskap och lön. Studien kom fram till att det fanns stora skillnader i huruvida informanterna identifierade sig som studie- och yrkesvägledare, vilket påverkades av informanternas arbetslivserfarenhet som studie- och yrkesvägledare.

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet? Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i arbetsmarknaden? I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.