Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). En statlig utredning har uppmärksammat att behoven av stöd för att klara utbildningen har ökat de senaste åren för vuxenutbildningens elever. I dagsläget finns inget krav på att vuxenutbildningen ska tillhandahålla elevhälsa såsom för- grund- och gymnasieskolan måste. Vissa kommuner har ändå valt att anställa exempelvis kuratorer. Forskningen om kuratorns roll inom vuxenutbildningen är begränsad, i stort sett icke-existerande. Denna studie syftar därför till att undersöka och analysera hur kuratorer inom vuxenutbildningen upplever SFI-elevers behov av stöd för att klara studierna, samt vilken roll som kuratorerna har i vuxenutbildningen. Vi har genomfört sex semi-strukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar inom vuxenutbildningen och som möter SFI-elever i sitt arbete. Datamaterialet har analyserats med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att kuratorerna har ett brett uppdrag med ett begränsat handlingsutrymme. Enligt kuratorerna finns det stora behov av stöd hos SFI-eleverna, många lider av psykisk ohälsa, har behov av särskilt stöd men är outredda och saknar diagnos, eller blir kvar på utbildningen under lång tid. Kuratorerna beskriver återkommande att eleverna har en ansträngd livssituation, ofta kopplat till krav från myndigheter att göra progression i studierna för att ha rätt till inkomst. Resultatet visar att kuratorerna spelar en stor roll i att stötta eleverna genom utbildningen bland annat genom stödjande samtal men även i elevernas kontakt med övriga samhället. De viktigaste slutsatser vi drar är att kuratorerna, genom hur de tolkar elevernas stödbehov, använder sitt begränsade handlingsutrymme för att kunna fånga upp och stötta elever med en bred problembild och att kuratorerna ofta fyller luckor som andra professioner eller myndigheter egentligen borde fylla. Kuratorerna spelar därför en viktig roll i att stötta elevernas i deras utbildning, och i förlängningen för att minimera de konsekvenser långvarig social utsatthet kan få, både för individ och samhälle. Kommuner och beslutsfattare bör ta med detta i beaktning vid beslut om resurser till vuxenutbildningen.

Inom forskningen har man dragit slutsatsen att ett begripligt och lyssnarvänligt uttal har stor betydelse för hur talaren blir bemött. Det innebär att uttal är något som bör tränas i undervisning i svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur kunskaper om det svenska uttalet representeras i läromedel för SFI, hur dessa kunskaper förmedlas till elever, samt hur de undervisande lärarna resonerar kring uttalsundervisning med hjälp av läromedel för SFI. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar berör i vilken omfattning uttalsområden finns representerade i läromedlen, vilka undervisningsmetoder som förekommer, samt lärarnas syn på dessa läromedel. Materialet består av fyra läromedel för SFI, varav tre tryckta och ett digitalt, samt fyra intervjuer med praktiserande lärare. Som metod användes både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerad intervju. Resultaten indikerar att mellan 7 till 22 procent av materialet ägnas åt uttal i de valda läromedlen. Av dessa har två läromedel en rättvis fördelning mellan prosodi och enskilda fonem medan ett läromedel ägnar en tredjedel till enskilda fonem och resten till prosodi. Det resterande läromedlet har nästan exkluderat prosodi och det är istället enskilda fonem som tränas. Vidare har det framkommit att ett läromedel behandlar väldigt få konsonantfonem och ett annat missgynnar vokaler. Bland undervisningsmetoderna är perceptionsträning och upprepning de vanligaste hos samtliga läromedel och två läromedel har mer varierande utbud av undervisningsmetoder. Lärarnas synpunkter på läromedlen har inkluderat allt ifrån att bilderna är missvisande till att läromedlen inte är kompletta. Slutsatsen är att vissa läromedel behöver ordentliga förbättringar och att dessa bör väljas med stor omsorg då valet av läromedel definitivt kan påverka undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Studiens syfte är att beskriva lärare på sfi och deras uppfattningar om litteracitetsutvecklingen i undervisningen för andraspråkselever. Samt att undersöka hur lärare tar vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter och hur det används i litteracitetsundervisningen. I studien har fyra lärare i ämnet svenska på sfi på två olika skolor intervjuats enskilt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Undersökningen ska bidra till att få mer kunskap om vilka uppfattningar lärare i svenska som andraspråk har om andraspråkselevers litteracitetsutveckling i litteracitetsundervisningen. Den ska även bidra till att få en förståelse för hur lärare i svenska som andraspråk kan arbeta med att använda elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Elevens litteracitetsutveckling främjas av användningen av andraspråkselevens egna erfarenheter i litteracitet, språk och sociala sammanhang i undervisningen. När elevernas egna erfarenheter tillämpas som resurs i litteracitetsundervisningen blir andraspråkseleverna motiverade och engagerade till lärandet. Att även använda elevens första- och andraspråk är ett sätt att främja litteracitetsutvecklingen. Resultatet av studien har visat att lärarna på sfi kontinuerligt använder elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Studien visade också att alla fyra lärare använde sig av både resursmodellen och interdependenshypotesen både uttalat och outtalat i undervisningen. Dock har tidsbrist och material som riktar sig till vuxna varit ett hinder i undervisningen.

Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande– implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålenkan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra.Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande.Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse.Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan.Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter.

Sverige står idag inför en stor digitaliseringsutmaning med avseende på de stora samhällsförändringarna som skett runt om i världen på grund av coronapandemin. Sedan mars 2020 har vuxenutbildningen och SFI organiserats om till distansundervisning. Många tidigare studier har gjorts utifrån ett lärarperspektiv på distansundervisning, men syftet med denna studie är att undersöka SFI:s C-elevers uppfattningar om för- respektive nackdelar med distansundervisningen under coronapandemin och hur de anser att lärarna kan bidra till deras språkutveckling genom lärarrespons. Det är ett forskningsområde som hittills är relativt outforskat, både i Sverige och internationellt. Materialet till denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med informanter från en och samma SFI C-klass på en SFI-skola. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och interaktionens roll för språkinlärning där språk, muntligt som skriftligt, är dialogiskt. Därför anses interaktion som en grundläggande inlärningsstrategi för andraspråksinlärning och utveckling av litteracitet hos SFI C-elever. I resultatet framkommer att SFI C-eleverna upplever att distansundervisningen har fler fördelar än nackdelar och att den kan ge goda resultat i andraspråksinlärningen om muntliga kommunikationsövningar organiseras i form av små gruppsarbeten. Resultatet visar också att framgången med distansundervisningen kan vara beroende av lärarens inställning till distansundervisning och elevernas personliga ansträngningar. Tre av fem informanter är eniga om att lektionsförberedelser spelar en viktig roll för L2-inlärningen på distans. Majoriteten av de tillfrågade SFI C-eleverna anser att muntlig lärarrespons, oavsett responssätt, bidrar bäst till deras språkinlärning. Därför konstateras att distansundervisning kan kombineras med lärarledda lektioner på plats, men bör inte ersätta klassrumsundervisningen just för SFI C-kursen.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

The purpose of this master’s thesis is to give knowledge about the reading habits and library usage of Swedish for Immigrants students. The research questions focus on the students’ reading habits, their motives and obstacles when it comes to reading and the role of the public library regarding the students’ reading. Ten qualitative interviews were carried out with Swedish for Immigrants students at a school in a small town. The results were first thematically analysed and then analysed using Furhammar’s (1997) theory of different categories of benefits from reading.  As expected from such a heterogeneous group of people, the results showed a wide variety of reading habits with the respondents. In common for all of them was, however, their focus on learning Swedish. The study showed that some of the respondents did some extensive reading apart from their language learning, a couple of them mainly in their mother tongue. Some of the respondents seemed to have dropped the habit of reading for pleasure since their arrival to Sweden. Several of the respondents expressed a lack of availability when it came to literature in their mother tongue. The respondents had low expectations on the library to provide them with the literature they needed and none of them seemed to be aware of the possibility for distance loans through the public library. The thesis concludes that the libraries need to reach out with information about the library services and that an expanded cooperation with the Swedish for Immigrants education could be of importance to that end.

This thesis investigates through qualitiative interviews whether six adult female learners of Swedish as a second language, with a short study background from their home countries, have developed pleasure reading habits in Swedish during their studies at SFI (Swedish For Immigrants). Another aspect that is explored is the school’s, and school library’s work with the promotion of literature and pleasure reading. Six students and two librarians were interviewed. The interviewed students have limited experience of pleasure reading in their native languages. As pleasure reading is known to promote literacy in a second language, reading in Swedish could become a factor in finishing SFI faster. The findings show that the students do engage in free voluntary reading or pleasure reading in Swedish, at school or at home. Some of the school’s activities seem to have a stronger connection with this outcome than others, for instance classroom time set aside for sustained reading, a choice between printed and digital materials, and assistance in finding literature that is sufficiently challenging. The teachers and the librarians both play important roles in reading promotion. The students’ own awareness of the effect of pleasure reading on their language skills also seems to be a motivating factor.

Enligt Skolverket ska nyanlända ha tillgång till studie- och yrkesvägledare i kommunen man bor i eller skolan man går på. Vägledare bör ge information både om utbildningar och den svenska arbetsmarknaden. Däremot flertal statiska rapporter visar på att många nyanlända har svårt att övergå från svenska för invandrare (SFI) till övriga studier eller arbete. Detta pekar på att det finns utmaningar när det gäller övergången. Syftet med studien är att undersöka och belysa vilka strategier och resurser använder studie- och yrkesvägledare för att stödja nyanlända i deras övergång från SFI till andra studier eller arbete. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där sex olika studie- och yrkesvägledare som jobbar med nyanlända på vuxenutbildning intervjuades. Den insamlade empirin analyserades utifrån Careership-teori och begreppet handlingshorisont. I studien resultat framkommer det att studie- och yrkesvägledare använder sig av olika resurser och strategier för att stödja nyanlända. Vägledarna samarbetar med både interna och externa aktörer och de använder sig av olika metoder för att underlätta kommunikationen. De tar hänsyn till olika utmaningar som nyanlända står inför såsom ekonomiska förutsättningar, familjeförhållande, språkliga hinder och kulturella skillnader. Vägledarna vidgar nyanländas handlingshorisont genom bland annat integrera information om studier och arbete både i undervisning och samtal samt få möjligheten att gå på praktik.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt. Det har i min undersökning visat sig, att det vanligaste sättet att använda en bild på är att eleverna får beskriva bilden som läraren visar. Eleverna tas idag inte tillvara som den resurs de borde vara i skolan. Då eleverna tar med sig egna bilder till skolan används dessa i ringa utsträckning. Förbarnsligande material ska inte användas till vuxna elever men resultatet visar ändå att alla elever inte tycker att materialet är förbarnsligande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör vi ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i dessa kan lärare och elever tillsammans arbeta med att utveckla elevernas bildtolkningsförmågor och möjligheter att diskutera bilder. / In this study I have examined how teachers of Swedish for Immigrants (sfi) work with their students using pictures and communication. The purpose of the study has been to contribute to the knowledge of sfi-teachers' selection of pictures in order to initiate verbal communication in Study path 1. I have completed a survey on the internet which included 105 active teachers. The results of the study show that more than half of the teachers use pictures every day. The picture material that the teachers use are recognizable color photographs of different incidents. The teachers use many different types of pictures and the material is often designed in a varied way. My study has shown that the most common way to use a picture is to let the students describe the picture the teacher displays. In today´s school the students are not utilized as the resources they should be. When they bring their own pictures to school this is seldom used. Juvenile material should not be used with adult students but the result shows that not all the students think that material for children is juvenile. From a special education teachers' point of view we should put the students' own skills and life experiences into use. Using these as our starting point teachers and students can work together to develop the students' abilities in image interpretation and create opportunities to discuss pictures.