This study investigates teaching of fiction from outside of the Western world. The study was conducted via a discourse analysis of five semi structured interviews with upper secondary school teachers in Swedish language and literature. The aim is to describe how the discourse of fiction from outside of the Western world is depicted by the teachers’ dictums about literature in general and their own teaching of literature. This is done by adapting Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s theoretical conception of signs, floating signifier, moment, articulation, chains of equivalence and subject position along with the pedagogical conceptions inclusion, integration and exclusion. The result shows that the signs “cultures” and “knowledges” were central in the discourse. The signs had the character of floating signifiers, due to the difference in the teachers’ statements. The chains of equivalence showed that fiction from outside of the Western world often was associated with negativity while the European and western fiction often where given a more positive approach. A majority of the teachers’ approach was further characterized by exclusion of fiction from outside the Western world, even though an individual teacher’s approach were characterized by inclusion. Based on the results, we also claim that the discourse concerning fiction from outside of the Western world in the Swedish subject is in a state of change, since the discourse in general was characterized by instability.

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

Syftet med den här studien är att undersöka vad svensklärare på gymnasiet har för uppfattning till läsförståelseundervisning, samt hur de arbetar och vad de använder för metoder och strategier för att främja läsmotivation och läsförståelse. Undersökningen genomfördes via kvalitativ metod, där sex svensklärare intervjuades. Resultatet visar att samtliga svensklärare upplever att det är viktigt att arbeta främjande med läsförståelse på gymnasiet. Somliga anser att man bör fokusera på att bibehålla läsmotivation i läsförståelseundervisningen. Det förekommer olika metoder för hur lärarna arbetar med läsförståelse i undervisningen, men samtliga arbetar mycket med textläsning i undervisningen. Flertalet av lärarna anser också att det är viktigt att gå igenom lässtrategier med eleverna innan läsning, för att eleverna ska kunna förstå det lästa. Även efterföljande diskussioner och samtal om böcker och texterna var något som delgavs vid intervjuerna. / The purpose of this study is to investigate Swedish teachers understanding of comprehension education and use of methods and strategies to promote reading motivation and reading comprehension in upper secondary school.  The survey was conducted through qualitative methodology, in which six Swedish teachers were interviewed. The results show mainly that all teachers feel that it is important to work for promoting reading comprehension at upper secondary school. Some argue for focusing on maintaining reading motivation in reading comprehension education. There are different methods regarding reading comprehension in teaching. The informers work a lot with text reading in the classroom. The majority of teachers also consider it important to review reading strategies with the students before reading, so that students better can understand the reading. Even subsequent discussions and conversations about books and texts were something that was announced at the interviews.

Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

Studiens syfte är att få en inblick i hur verksamma svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med värdegrundsarbete och lässtrategier under skönlitterär läsförståelseundervisning. Tidigare forskning beskriver skönlitteratur som ett bra läromedel för värdegrundsarbete samtidigt som den synliggör brister kring värdegrundsarbete i samband med skönlitterär läsning i skolverksamheten.Lässtrategier är ett omdebatterat ämne gällande nyttan av att ha dessa kunskaper. Genom intervjuer med tre verksamma svensklärare har studiens data samlats in för att få en överblick i hur de använder skönlitteraturen som en utgångspunkt för både värdegrundsarbete och lässtrategier. Den insamlade datan har bidragit med deras åsikter om värdegrundsarbete, lässtrategier och utmaningar som finns inom skönlitterär läsförståelse. Utifrån intervjuerna kan slutsatser kring hur de uppfattar undervisning av skönlitteratur kopplat till både värdegrundsarbete och lässtrategier göras, samt vilka utmaningar som utmärker sig. Skönlitteratur är ett bra läromedel för att prata om olika situationer där värdegrund spelar en stor roll. Lärarna ser dessutom en positiv utveckling av elevers läsförståelse med hjälp av att tillämpa olika lässtrategier.Den tidigare forskningen visar problematik kring lässtrategier och bedömning av elevers läsförståelse. Studiens lärare både bekräftar och dementerar forskningens problematik kring områdena men uppmärksammar även andra problem som att det är tidskrävande och att resurser som behövs inte finns tillgängliga.

This study examines how four teachers of Swedish perceive the knowledge requirement that says that a student should mainly be able to follow the rules concerning standard written language, how often they teach standard language and to what extent students’ written language affect assessment. The results show that the teachers of Swedish agree that the most important aspect of a text is how it is perceived in its entirety, as well as its flow and how well a reader can understand the text. Some nonstandard expressions are allowed by the teachers, while others are not. The study also shows that the teaching of standard language depends on which school the teachers belong to. In a public school the standard language is taught in isolated situations, while the teachers in a private school do it continuously. However, all informants agree that they do it continuously to some extent when it comes to feedback on student essays. Student perception was also examined and the result shows that there is an inconsistency in how students perceive that standard language is taught. / Den här studien undersöker hur fyra svensklärare uppfattar kunskapskravet som säger att en elev i huvudsak ska kunna följa skriftspråkets normer för språkriktighet, hur ofta de arbetar med språkriktighet och i vilken mån elevers skriftspråk påverkar bedömning. Sammanfattningsvis är informanterna eniga om att det handlar om helhetsbilden, flytet och förståelsen. Vissa normbrott godkänns i elevtexter medan andra är oacceptabla. Resultatet visar att informanternas skoltillhörighet påverkar arbetet med språkriktighet. Medan de kommunalt anställda lärarna undervisar om språkriktighet vid isolerade tillfällen, sker det mer kontinuerligt av de privat anställda lärarna. Däremot finns det viss kontinuitet i språkriktighetsarbetet vad beträffar återkoppling på elevtexter. Även elevåsikter har undersökts och resultatet visar att informanterna är oeniga om hur ofta de undervisas om språkriktighet.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur maskulina representationer i utvalda skönlitterära böcker framställdes och att studera svensklärares utsagor kring arbetet med dessa manliga representationer på gymnasiet samt hur svensklärares arbete med de maskulina representationerna kunde verka meningsskapande i klassrummet.      Våldet ökar bland unga män och det är färre pojkar än flickor som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. Genom studier framträder skolan som en starkt normgivande arena där det existerar få möjligheter för unga människor att bryta mot etablerade stereotypa normer. Unga män blir offer för en maskulin stereotyp som förväntas hålla tillbaka känslor och bruka våld. I skönlitteraturen beskrivs människor och representationer som läsaren själv kan känna igen sig i eller som läsaren kanske önskar att hen själv var. Med denna studie ville jag öka medvetenheten kring vilka maskulina representationer svensklärare introducerade till sina elever via skönlitteratur.      En kvalitativ metod valdes. Fyra kvinnliga legitimerade och verksamma svensklärare på gymnasiet intervjuades om deras arbete med maskulin representation i fyra olika skönlitterära böcker som de arbetade med under våren 2020. Lärarnas utsagor förväntades ge svar på vilket potentiellt meningsskapande eleverna erbjöds i behandlandet av skönlitteraturen. De fyra skönlitterära böckerna analyserades utifrån maskulinitetsteori och feministisk teori i syfte att identifiera dess maskulina representationer.      Resultatet visade att de fyra skönlitterära böckerna innehöll en mångfald av maskulina representationer. Männen var unga och gamla, heterosexuella och homosexuella, omtänksamma och dominanta, svaga och starka och så vidare. Den mångfald som presenterades i böckerna ger läsaren möjligheten att bredda sin syn på vad maskulinitet kan vara. Lärarna uppgav att de behandlade framträdande maskulina representationer och deras specifika drag i böckerna vilket innebär att eleverna potentiellt sett fick chans att skapa mening ur det lästa och med olika representationer i fokus. / The overall aim of the study was to contribute with knowledge about how representation of masculinity was composed in fiction and to study L1 teachers´ statements about their work with these representations of masculinity in upper secondary school and how L1 teachers´ work with the representations of masculinity could become meaningful in the classroom.       Violence increases among young men and less boys than girls are reaching knowledge requirements in all subjects in grade nine. Through studies school appear to be a normative arena where few opportunities are given for young people to trespass established norms and stereotypes. Young men become victims of a masculine stereotype which is supposed to maintain his feelings and be violent. Fiction describes people and representations that readers can recognize themselves in, or that the reader may wish to be. With this study I wanted to increase the awareness of which representations of masculinity L1 teachers introduced through fiction to their students.      A qualitative method was chosen for this study. Four female L1 teachers, active and legitimate at upper secondary school, were interviewed about their work with representation of masculinity in four different fiction books which they worked with during spring 2020. Teachers´ statements were expected to give answers to what potential meaning making the pupils were given when working with the fiction. The four fiction books were analyzed through masculine theory and feminist theory with the purpose to identify their representations of masculinity.      The result revealed that the four fiction books contained a diversity of masculine representation. The men were young and old, heterosexual and homosexual, thoughtful and dominant, weak and strong and so forth. The diversity presented in the books gives the reader an opportunity to increase their image of what masculinity can be. L1 teachers´ statements showed that they treated prominent representations of masculinity and their specific traits in the books which entails that students were given the opportunity to create meaning out of the text and with different representations in focus.

Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till.