Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis. Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen. / This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking. The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture. Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.

Some Turkish Jewish women have been serving the elderly staying in the geriatric unit of the Jewish Or-Ahayim Hospital in Istanbul. Their group is recognized as &lsquo / the Pink Angels.&rsquo / The volunteer women at the Jewish hospital founded a group in 1974, and Nuket Antebi named this group &lsquo / the Pink Angels.&rsquo / Today this group of women is divided into three subgroups: (1) those who offer chat and art therapies, after having been trained, (2) those who distribute foods and beverages, deal with donations, are involved in the preparation process of jam jars, and offer memorial services, and (3) those who assume both duties. The Pink Angels who serve as therapists contribute to the attainment of world peace locally in Istanbul by chatting and reading various texts belonging to various world cultures in the chat therapies and making the patients create works of art and sing songs related to different cultural occasions in the art therapies by promoting global moral values. Sometimes they promote the moral values of other religious and cultural groups by celebrating different feasts and narrating stories belonging to these diverse groups by underscoring the concept unity in diversity and imposing upon the patients that they constitute a family in the hospital. Moreover, not only the foods and beverages the Pink Angels distribute, but also the jam jars and gift baskets they prepare carry Turkish Jewish symbols. This thesis based on fieldwork tests the hypotheses that the Pink Angels employ positive symbols in the therapies and activities they conduct, avoid talking about negative issues, such as sadness and death, not only the therapies, but also all the other activities that the Pink Angels conduct evoke happiness and joy in the patients as long as the Turkish Jewish culture is reproduced, since the patients feel as if they were at home, and several intercultural peace building techniques are employed in the therapies together with symbols and metaphorical imagery emphasizing the importance of peace between different religious and ethnic groups by mentioning the commonalities between them, and the rules obeyed by the Pink Angels provide the patients with comfort, since they conceive that they are in a serious and secure place. Furthermore, the foods cooked everyday in the hospital and the music the patients listen to during the therapies reflect the transcultural identities of the Turkish Jews whose ancestors had lived in different countries and interacted with various cultural groups. Symbolic interactionism is employed in analyzing all of these.

The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors träning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att träna på kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie använt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta då teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer på två unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors tränande tycktes begränsas i båda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rådande samhälleliga ideal. Detta visade sig tydligast på kvinnogymmet samtidigt som det är viktigt att notera att denna institution tycks utgöra en motreaktion på problem i unisexgyms manliga kultur. Vår slutsats är att unisexgymmen inrymmer begränsningar för kvinnors tränande men att en könsseparation i detta fall tycks avgränsa kvinnors möjlighet till idealbrytande och istället reproducera problematiken. / The aim of this study was to examine how women’s exercising is formed in different types of gym settings due to the increasing popularity of women only gyms. The study used symbolic interactionism as theoretic reference since it problematizes the taken for granted, a common view when it comes to gender differences. Participating observation was used to gather data at two unisex gyms and one women only gym. The result showed that women’s exercising was restrained in both settings due to their framing which appeared to reflect social ideals. This was most obvious at the women only gym though it is important to note that this institution seems to represent a counter reaction against the male culture at unisex gyms. The conclusion is that unisex gyms pose obstacles for women’s exercising, however, an alternative that provides gender segregation in this case seems to delimit women’s opportunity to diverge ideals and thus seems to reproduce the problem.

This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg’s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool’s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis. The results show that pre-school managers' understanding and description of child poverty differ. Child poverty is not a topic discussed very much in early childhood education and insight into families' financial situation is very small. Preschool managers testify that families rarely talk about their financial situation and poverty seem to be seen as something private that the school should not put themselves in, poverty also seems to be associated with shame. Preschool heads out that preschool has responsibility for all children within the business and is responsible for getting views on child abuse but preschool's role in relation to economically disadvantaged children seems to be unclear and there are no general guidelines on how to act if a child is struggling financially. / Denna uppsats ingår som en delstudie i ett kartläggningsprojekt om barnfattigdom som Sociologiska Institutionen vid Uppsala Universitet, Barnombudsmannen och Gillbergska Stiftelsen fått i uppdrag från Uppsala kommun att genomföra. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre förskolechefer inom den kommunala förskoleverksamheten i Uppsala beskriver barnfattigdom, hur de ser på förskolans sociala ansvar samt hur man arbetar med och hanterar barnfattigdom inom verksamheten i praktiken. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och informanternas svar har analyserats utifrån meningskoncentrerad innehållsanalys kopplat till tidigare forskning och begrepp från symbolisk interaktionism, uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visar att förskolechefernas förståelse och beskrivning av barnfattigdom skiljer sig åt. Barnfattigdom är inget ämne som diskuteras speciellt mycket inom förskoleverksamheten och insynen i familjernas ekonomiska situation är mycket liten. Resultaten visar att det finns en välvilja hos personalen att hjälpa utsatta barn men att det är svårt att tala om fattigdom med föräldrarna eftersom det är förknippat med skam. Fattigdom tycks ses som något privat och något som förskolan inte ska lägga sig i ifall inte familjerna själva väljer att öppna sig, vilket familjer tycks göra i mycket liten utsträckning. Förskole-cheferna påpekar att förskolan har ansvar för alla barn inom verksamheten och är ansvarig för att få syn på barn som far illa men förskolans roll i förhållande till ekonomiskt utsatta barn tycks vara oklar och det saknas generella riktlinjer för hur man ska agera om ett barn har det svårt ekonomiskt.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism. Likabehandlingsplanerna har analyseratsmed kvalitativ textanalys inspirerad av diskursanalytiska perspektiv samt med inspiration avkvantitativ innehållsanalys. Fokus ligger på grammatik och ordval som är frekventförekommande i planerna. Resultatet visar att skolorna använder sig av ord somlikabehandlingsplan, diskriminering, känna, mål, åtgärd och ansvar för att konstrueralikabehandling. Det finns också tecken på att vissa av dessa ord ska inneha samma innebördför samtliga deltagare i processen. Skolorna presenterar en verklighetsyn där det krävshandling för att uppnå likabehandling dock är skolorna till stor del inte överens om vilkahandlingar det gäller. Det finns tydliga tecken på att skolorna definierar situationen kringlikabehandling på olika sätt vilket kan komma att påverka hur det praktiskalikabehandlingsarbetet ser ut. / The purpose of the study was to study how the concept of equality of treatment is constructedthrough the use of language in equality of treatment plans drawn up in a western Swedishmunicipality during the school year of 2012/2013. Questions were formulated in relation withthe aim of the study. How is the concept of equality of treatment constructed by the languageuse in equality of treatment plans, what similarities or differences can be seen in how theconcept of equality of treatment is constructed through language use in the different equalityof treatment plans? The study is based on the sections of the discrimination law thatprescribes that an equality of treatment plan should be established in every educationalsystem, as well as in previous research of equality of treatment in relation to concepts such asjustice, discrimination and values. The study is also based on socialconstructionism andsymbolic interactionism. The equality of treatment plans were analyzed using qualitative textanalysis inspired by discourse analysis perspectives and quantitative content analysis focusedon grammar and vocabulary that are frequent in the plans. The result shows that the schoolsuse the words equality of treatment plan, discrimination, feel, goals, action, and responsibilityto construct equality of treatment. There are also signs that some of these words shall holdthe same meaning for all participants in the process. The schools present a reality whereaction is needed to achieve equality of treatment but the schools do not agree on type ofactions. There are clear signs that the schools define the situation regarding equality oftreatment in different ways, which may have effect on the practical work of equality of treatment.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande. Vändpunkterna har dock varierat i uttryck och har kunnat bestå av såväl en händelse eller ett möte. Vidare konstaterar författarna att självbilden har haft stor inverkan på ungdomarnas möjlighet att både hantera vändpunktssituationer samt på motivation till studier och att relationer med faktorerna vägledning och respektfullt bemötande varit avgörande för steget vidare mot sysselsättning. / This study aimed to investigate how school drop-outs describe their way back to any type of occupation. The authors carried out a qualitative study with interviews based on an interview guide to be able to answer the studies questions at issue, with the intention to capture knowledge about the young adults’ opinion concerning turning-points and the meaning of self-image and relations in the surroundings. In a total, four interviews were carried out with young adults in the ages of 17-20 years, whom had dropped-out of high-school but were, at the time of the interviews, back in some kind of occupation. The authors used previously published science articles, along with the theoretical perspective of symbolic interactionism and KASAM to analyze the data. The result of this study showed that all of the young adults had experienced some kind of turning-point during their way back to an occupation, which they found to be substantial. There were some variations in how these turning-points occurred; they turned out to be an event as well as a meeting. Further on, the authors has found that self-image have had a great effect on the young adults´ possibilities to handle turning-point situations, as well as their motivation for studies, and that relations with factors of guidance and a respectful treatment has been crucial for the step towards an occupation.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår. Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet. Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet. Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande. De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt. / The purpose of this study is to create an understanding of how women in female dominated workplaces are experiencing criticism. The study will be a field study which is examining women who are active in preschool, when previous research has demonstrated a clear majority of women in this profession. The intention of this study is not to create any objective truth of reality, however, relate this study to interpret and describe any phenomena related to the topic, and create an understanding of the individual's perception of the concept. The informants were chosen strategically, further characterized the informants' participation of self-selection. It will not take into account, variables other than gender in terms of selection. Theories that the study rests on is the symbolic interactionism, which, among other things, its view of rationality is treated. Furthermore the theory of Johan Asplund, social responsivity, is taken into consideration and, finally, Erving Goffman's theory of identity formation. The conclusions to be drawn, in and of this study is that the relations between individuals in a group seems to have a major impact on how people perceive criticism. To avoid misunderstandings about the chosen topic appears public opinion, advise that the "definition of the situation" is something you should take into consideration, so where the spontaneous reaction of criticism is negative.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling " Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation. De slutsatser jag kan dra utifrån det empiriska materialet är att kvinnorna i regel är underordnade männen ifråga om att det är kvinnorna som tar på sig det största ansvaret för hemmet sysslor och befriar männen från att ta ansvar. Männen är de som valt bort vissa sysslor hemma och kan då göra de saker de själva tycker är roligast. Jag kan inte se något tydlig över- och underordning i mina informanters sätt att agera under intervjuerna.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild. Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna. Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse. Det blev också tydligt vilka personer de ansåg ha störst betydelse för skapandet av deras självbilder. Killarna betonade kompisarna medan tjejerna betonade kompisarna och lärarna. Eleverna beskrev vad de ansåg vara typiska tjej- och killämnen. Eleverna klassade Engelska, Matematik och Svenska som tjejämnen och Idrott och Träslöjd som killämnen. Vi har dessutom kunnat se att eleverna utifrån situationen de är i intar olika identiteter.