Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.

Syftet med studien var att lyfta förskolechefers syn på och arbete kring likvärdig undervisning i förskolan. I studien har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod, med en intervjuguide där följdfrågorna baserades på respondenternas svar. I undersökningen har fem förskolechefer intervjuats för att få en bredd på förskolechefens syn på likvärdig undervisning. Analyseringsarbetet har skett genom tematisk analys. Resultatet visar att alla deltagande förskolechefer ansåg att likvärdig undervisning är ett viktigt begrepp för att lyfta fram förskolans kvalitet och betydelse. De lyfte även vikten av att ha kunnig och professionell personal ute på förskolorna, då de ansåg att det hade stor betydelse för hur de som chefer kunde fullfölja sitt uppdrag. Resultatet är kopplat till den ekologiska systemteorin. / The purpose of this study is to raise the point of view and the work around equivalent education in preschool. In the study, qualitative interviews has been used as data collection method according to a guide, but follow up questions have been based on the responders answers. Five different preschool managers has been interviewed to get a wide range of their look on equivalent education. The responder’s answers has been analyzed according to the thematic analysis. The result shows that all the different head of preschools felt that equivalent education is an important matter to raise the quality and the meaning of the preschool. They also felt that it’s important to have knowledgeable and professional staff at the preschools, because it has a big meaning of how the head of preschools can complete their assignments. The result is connectedto the ecological system theory.

The purpose of this study was to investigate unaccompanied refugee children's perception of the integration process in Sweden. The study is based on qualitative interviews with six young adults who came to Sweden as unaccompanied refugee child. The results have been analyzed through the theories empowerment, system theory and role theory. The main results show that the key to integration primarily is the ability to speak the Swedish language. The language was also the main obstacle for successful integration the study shows. Furthermore, the results show that the asylum process is perceived as difficult and residence permits are a prerequisite for integration. A warm reception and a strong support are of great importance when arriving in Sweden. Moreover, adaptation to norms, rules and Swedish culture became a natural part of the integration process. The social networking is important for significant well-being. Their expectations have been met and they have been successful in their integration process. They have established themselves in a favorable life situation in Swedish society and are optimistic about their future. / Syftet med vår studie var att undersöka ensamkommande flyktingbarns uppfattning om integrationsprocessen i Sverige. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Resultatet har analyserats genom teorierna empowerment, systemteori och rollteori. Huvudresultatet visar att nyckeln till integration främst är att kunna det svenska språket. Språket är också det som främst hindrar en lyckad integration. Resultatet visar att asylprocessen upplevs som svår och uppehållstillstånd är en förutsättning för att kunna integreras. Ett varmt mottagande och ett stort stöd är av stor vikt vid ankomsten till Sverige. Anpassning till normer, regler och den svenska kulturen kom att bli en naturlig del i integrationsprocessen. Det sociala nätverket är viktigt för att främja välbefinnandet. Deras förväntningar har uppfyllts och de har lyckats väl med sin integrationsprocess. De har etablerat sig i en gynnsam livssituation i det svenska samhället och ser positivt på sin framtid.

The field of special education includes the adjustment of education for students who do not reach knowledge requirements. During the last few years the PISA study has shown a negative trend amongst Swedish students regarding reading comprehension. To break this negative trend and reach better reading comprehension results mainly, Skolverket launched a program to reach a higher competence level called Läslyftet. The purpose with Läslyftet was to further educate the teachers´knowledge in how to work with language and knowledge development in all subjects. Another important goal with Läslyftet was to improve the knowledge of newly arrived students and students with other first language than Swedish, since students who have Swedish as their second language often lack the sufficient knowledge in reading and writing to be able to understand and pass all subjects in school. The purpose of this essay has been to investigate how a couple of teacher´s describe their work with language and knowledge development in their classes in relation to the school’s general development on this. I have interviewed six teacher´s and analyze policy documents in a Swedish municipality to answer my questions. I have used a systems theory perspective to visualize the effect of how political decisions affect competence developing among teacher´s regarding language and knowledge development working methods. The results show a lack of convergence and principals within the municipality need consensus regarding how and who should participate in the competence development. / Inom det specialpedagogiska fältet ingår det att anpassa undervisningen för de elever som inte uppfyller kunskapskraven. Under de senaste åren har PISAs undersökningar visat på en negativ trend, när det gäller läsförståelse hos svenska skolbarn. För att bryta trenden och få bättre resultat, inom främst läsförståelse tog Skolverket fram ett kompetenshöjande program, Läslyftet. Syftet med Läslyftet var att höja lärares kunskaper om att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen samt att öka läsförståelsen. Ytterligare ett viktigt mål med Läslyftet, var att höja kunskaperna för nyanlända skolbarn och elever med ett annat modersmål än svenska eftersom andraspråkselever ofta saknar tillräckliga kunskaper i läsning och skrivning för att ta till sig skolans alla ämnen. Syftet med mitt arbete blev därför att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i relation till skolans övergripande utvecklingsarbete om detta. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex lärare samt analyserat policydokument i en svensk kommun. Jag har sedan använt mig av ett systemteoretiskt perspektiv för att synliggöra kopplingar från politiskt beslut om kompetensutveckling för lärare gällande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultaten visar att det är en brist på samsyn som rektorerna inom kommunen måste gemensam gällande hur och vilka som ska deltaga i kompetensutvecklingen exempelvis alla lärare i grundskolan.

Title:  Will you cope, without your family? – The importance of support for youths who are subject to honour related violence.   The aim of this study has been to examine which support has been given to the youths who have been subjected to honour related violence and their experiences about the support. The data were collected through four semi-structured, qualitative interviews with youths who had separated from their families. The result showed that according to an intersectional perspective the individual needs should dictate the support offered and that honour related violence is a complex problem. System theory, shows us that it is important to belong to a family system, whether it is biological or not – is of less importance. The social services and the foster homes are important for the youths in their efforts to cope without their families Based on the results, our conclusion is that many need a lot of therapy in order to return to a “normal life”. / Orkar du, utan din familj? – Betydelsen av stödinsatser till ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens syfte var att undersöka vilket stöd, ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), fått samt deras upplevelse av detta. Data samlades in genom fyra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med ungdomar som har haft ett uppbrott från sin biologiska familj. Resultatet visade att enligt intersektionellt perspektiv bör individuella behov styra det erbjudna stödet och att HRV är ett komplext problem. Systemteorin ger oss förståelse för familjens betydelse och vikten av att tillhöra ett familjesystem, biologiskt eller inte är av mindre betydelse. Både socialtjänsten och familjehemmen är viktiga för ungdomarna i deras strävan att orka utan sina familjer. Utifrån resultatet är vår slutsats att det för många krävs mycket samtalsstöd för att återgå till ett ”normalt liv”.

The purpose of this study has been to explore and provide the social work field with testimonies about experienced factors of success using interviews with people who previously were not in education, employment or training (NEET). NEETs were classified into five categories to identify themes in their experienced factors of success. This process was made through thematic analysis. The experienced factors of success were thematized into major themes. The expressed themes followed the person to whom it belonged into their respective NEET-category. Categories and themes were analyzed with Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Through this analysis we found indications that different NEET-categories have different needs. This could be an indication that categorization can shed some clarity in the NEET phenomena. Viewing NEET as categories with specific needs provides homogeneity which could accelerate the social services process of identifying and providing appropriate help. Though specific needs of individual NEET-categories need further investigation to become effective. / VI-projektet

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

No description available.

The purpose of this report is to, with systems theory, explore how a mentor’s possible leaderships-style affected the perceived occupational safety and health, and learning experience of sea captain students during their internship. The internship is an obligatory course where the students get the opportunity to practically apply theoretical knowledge.  The only prior reports in this field focused on the perspective of the mentor and not the student. Two types of systems-theoretical leadership-styles are examined through the experience of the students, and which effect those leadership-styles have in a closed system. The methodology in the gathering of data used in this report was led interview with a set form of questions. Ten students from a maritime academy were interviewed, with the subject based in systems theory and workplace environment. The results of the interview were analysed with the help of system theory. The result of the study concluded that one of the leadership styles could partly be connected to a positive experience of their mentor and learning experience, but neither of the leadership styles could be connected to discomfort or insecurity during the time on-board. Also, other factors, such as the mentor’s experience and background, and chemistry between the parties, affected the students experience. / Arbetets syfte var att med systemteori undersöka hur handledares eventuella ledarskapsstilar påverkade sjökaptensstudenters upplevda arbetsmiljö och lärande under den fartygsförlagda utbildningen. Den fartygsförlagda utbildningen är ett obligatoriskt moment där studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa teoretisk kunskap. Den enda rapport som fanns inom detta fält fokuserade på handledarens, och inte studentens, perspektiv. Två systemteoretiska ledarskapsstilar granskas mot studenternas upplevelse och vilken gränsöverskridande effekt de kan ha i ett slutet system. Datainsamlingsmetoden i denna rapport var en planerad intervju efter ett intervjuformulär. Intervjuerna genomfördes med tio studenter från en sjöfartshögskola med basis i systemteori och arbetsmiljö. Intervjuernas resultat granskades med hjälp av systemteori. Resultatet av studien visade att en av ledarstilarna kunde delvis kopplas med en positiv handledarupplevelse och gott lärande, men en ingen av ledarstilarna kunde heller kopplas till vantrivsel eller osäkerhet under tiden ombord. Även andra faktorer, såsom handledarens erfarenhet och bakgrund, samt personkemi påverkade studentens upplevelse.

Småstaten är ett omtvistat begrepp som definieras olika i olika epistemologiska traditioner. Ofta baseras definitionen på statiska hierarkier i det internationella systemets helhet utifrån jämförelser av enskilda faktorer – t.ex. makt, påverkanskraft eller strävan efter oberoende. Staters strategiska delmängder – mål, medel och metod – determineras med utgångspunkt i denna statiska indelning. Genom att etablera en systemteoretisk modell ur cybernetisk systemteori utmanar och utvecklar detta arbete småstatsbegreppet. I system-av-systemperspektivet motbevisas materiellt baserad determinism och staters dynamiska möjligheter att adaptivt påverka rådande situation erkänns. Ställningstagandet underbygger detta arbete genom en kvalitativ hermeneutisk analys som deduktivt undersöker om teorins premisser kan observeras i faktiska händelseförlopp. Resultatet styrker teorins relevans och möjlighet att erbjuda förståelse för staters olika agerande i olika relationer.   Detta arbete visar att statiska faktorer inte kan ligga till grund för indelning av stater i olika hierarkier och att maktmedel kan användas för att förändra det faktiska och upplevda systemtillståndet. Därmed erbjuder arbetet ett annat, bredare perspektiv för utformning av staters strategi och användandet av tillgängliga medel – däribland även det militära.