The purpose of this study is to investigate how different preschools work with signs such as AAC also known as TAKK. The study examined preschool teacher's previous experience and their view of TAKK for language development. The method for this study is interviews at four different preschools who works with signs such as AAC. An interview with a teacher who works with special needs was also included in this study. The purpose was to see how preschools interact with special education in language development. The study shows that the interviewed teachers felt that TAKK could be used to improve children's ability to communicate. The teacher's previous experience of TAKK was for use with children in special education. The interviews showed that preschool teachers are willing to use TAKK as a tool for all children to support their speech and communication. / Studiens syfte är att undersöka hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation förkortat TAKK. Studien bygger på pedagogernas skilda erfarenheter och syn på TAKK. Metoden som tillämpats för studien är semistrukturerade intervjuer på fyra olika förskolor som arbetar med TAKK. Intervju med specialpedagog genomfördes för att ta del av sambandet mellan förskolorna och elevhälsoteamet i det språkutvecklande arbetet. Resultatet visar att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med TAKK i relation till andra metoder och material. Utifrån intervjuerna framkommer det att pedagogerna är positiva till TAKK som en språkutvecklande metod. De arbetar med att tillämpa TAKK till hela barngrupperna för att inte utesluta någon.

Denna kvalitativa empiriska studie undersöker TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som arbetssätt i en flerspråkig verksamhet. Forskningsfrågorna handlade om vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har samt vilka möjligheter och svårigheter som framträder i användningen av TAKK. Studien använde sig av triangulering där intervjuer med förskollärare och observation i verksamheten kombinerades i datainsamlingen. Studien bygger på tre intervjuer samt observationer i verksamheten från fyra olika tillfällen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet har hanterats utifrån ledorden; sortera, reducera och argumentera. Resultatet visar att TAKK är ett redskap för barn, pedagoger och vårdnadshavare att göra sig förstådd med. I resultatet framträder positiva förskollärare som ser TAKK som ett redskap till ett gemensamt språk och för kommunikation men som samtidigt önskar bättre förutsättningar för det arbete de vill kunna genomföra. Med medvetna pedagoger som får rätt förutsättningar med stöd och utbildningar från ledningsnivå så har TAKK stora möjligheter för barns kommunikation och språkutveckling. / This qualitative empiric study examines TAKK (Signs as an Alternative and Augmentative Communication) as a work method in a multilingual preschool. The purpose of the study is to examine what experience and perceptions preschool teachers have with TAKK and what possibilities and obstacles there might be when using TAKK. This study uses triangulation where interviews with preschool teacher has been combined with observations in the preschools. This study is based on three interviews and from preschool observations from four different occasions. The study is based on a sociocultural perspective and the empiric material handled from the watchwords; to sort, to reduce and to argue. The conclusion is that TAKK is a method to make yourself understood by children, teachers and parents. The results of this study show positive preschool teachers that sees TAKK as a method for making a mutual language and a tool for communication, but at the same time wishing for better pre-conditions for the work they want to do. With fully aware teachers that is offered the right conditions and education from the management of the preschools then TAKK has major possibilities for children’s communication- and language development.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur TAKK kan användas som en metod för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder förskolepedagogerna sig av TAKK i verksamheten? På vilket sätt kan TAKK användas som metod i kommunikationen mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? Hur är TAKK synligt i verksamheten? Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några centrala begrepp används för att analysera och förstå resultatet. I studien genomfördes deltagande observationer på två olika förskolor, på vilka fem förskolepedagoger deltog. Under observationerna spelades samtalen in, fältanteckningar skrevs och de tecken som fanns uppsatta på väggarna blev fotograferade. Resultatet av studie visar att TAKK används i förskolan, framförallt tillsammans med barnen och att det är mest vid samlingar och matsituationer. Något annat som framkom var att trots tecken-bilder som stöd användes inte TAKK ännu i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Tecken-bilderna skulle kunna användas som ett stöd för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Förskolepedagogerna skulle kunna använda tecken-bilderna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska som ett stöd när de kanske inte kommer på tecknet men det kan även bli mer tydligt för vårdnadshavarna om de samtidigt får se tecknet på bild. Slutsatserna som kan dras av detta är att det var tydligt att förskolepedagogerna hade viljan att använda sig av TAKK i kommunikationen och att de kunde se att det kunde vara en hjälp om både förskolepedagogerna och vårdnadshavarna förstod de olika tecknen. Men det krävs en del arbete från förskolepedagogerna om TAKK ska bli en naturlig metod att använda i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

The aim of this study is to explore if pre-school teachers view ACC as a component of the children’s literacy development. The questions of issue is what assumption the pre-school teachers does about the usage of ACC and how ACC can be used as a aid of communication. To answer my questions of issue I used semistructured interviews as my method, which means I had questions that I prepared in advantage with the chance to follow up on the answers I’d received. The results show that pre-school teachers finds that ACC is a good tool to use in pre- school, especially towards the younger children, the age of 1 to 3. Respondents don’t see or finds few disadvantages with ACC and uses ACC as a amplification to the verbal language. / Syftet med studien är att undersöka om pedagoger ser Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) som en del av barns litteracitetsutveckling med frågeställningarna vilket ställningstagande pedagogerna gör kring användningen av TAKK och på vilket sätt TAKK används som kommunikativt hjälpmedel. För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av semistrukturerade intervjuer som metod, vilket betyder att jag har utgått från en intervjuguide med chans att ställa följdfrågor till respondenterna. I resultatet framgår att pedagogerna anser att TAKK är ett bra hjälpmedel att använda i förskolan, speciellt mot de yngre barnen, 1–3 år. Respondenterna ser få eller inga nackdelar med TAKK och använder sig av TAKK som en förstärkning till det verbala språket.

Syftet med mitt arbete är att belysa på vilket sätt pedagoger i förskolan initierar tecken som alternativ och kompletterande kommunikation även kallad TAKK, i den dagliga verksamheten. Arbetet fokuserar på pedagogers upplevelse av TAKK som kommunikationsmetod och vilka verktyg, exempelvis vilka appar och böcker de använder. Materialinsamlingen skedde med observationer och intervjuer vilket sedan sammanställdes och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Sammanfattningsvis anses TAKK vara ett bra fungerande kommunikativt verktyg för alla barn på förskolan. Artefakterna som används är relativt lika på förskolornas avdelningar och används av pedagoger med eller utan barn, av barn med eller utan pedagog och av barn med eller utan andra barn. Det finns ingen manual eller mall att följa vid initieringen men överlag anses att kunskap om TAKK och teckenkunnande är nödvändigt för att TAKK ska kunna användas i förskolan. / The purpose of this work is to illustrate educators approach to initiate augamentative and alternative communication, also known as ACC. This work focuses on educators experiences when inititating ACC as a communicative method  in preschool and which tools, such as the apps and the books they use. The material gathering was conducted with observations and interviews, which were compiled and analyzed based on the socio-cultural perspective. In summary, ACC is considered a good working communicative tool for all children in preschool activities. The artifacts used are relative similar between departments and are used by educators with or without children, by children with or without other children. There is no manual or template to follow regarding the initiative but overall, it is considered that knowledge is necessary in order for ACC to be used in preschool activities.

Sammanfattning Studien som presenteras bygger på intervjuer där data samlas in för att se hur verksamma förskollärare uppfattar kommunikationsmetoden TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), samt hur det kan skapa inkludering i barngruppen på förskolan. TAKK kommer ursprungligen från teckenspråket och AKK var det första hjälpmedlet som kom och utvecklades sedan till TAKK där fokus ligger på tecken som är en understrykning av de viktigaste orden i meningar. Studiens syfte är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning om TAKK och om denna kommunikationsmetoden kan påverka möjligheterna till inkludering i barngrupperna på förskolorna. Metoden som används i arbetet är intervjuer som är en del i kvalitativ metod där vi har blivit inspirerade av fenomenografisk ansats som beskriver vad förskollärarna har för uppfattningar om TAKK. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kodas av. Där vi använde oss av fenomenologisk analys och innehållsanalys för att få ut så mycket som möjligt från intervjuerna. När intervjuerna genomfördes tillämpades de fyra forskningsetiska kraven som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Urvalet för studien var totalt åtta förskollärare från tre olika kommuner. Vi har kommit fram till att förskollärarna har olika uppfattningar kring TAKK och hur de anammar det i verksamheten. Både positiva och negativa uppfattningar har framkommit genom studien. Det kan handla om dåliga fortbildningar, de har dåligt med kunskaper och erfarenheter med sig. Förskollärare har olika syfte med varför de använder TAKK i förskolan. Deras syften beror på om förskollärarna skapat barngruppens kommunikationsmetod bara för att det finns barn som är i behov av särskilt stöd eller bara har det förebyggande i hela barngruppen.

I denna kvalitativa studie är syftet att undersöka förskollärares argument och erfarenheter till varför de använder TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation till det yngsta barnet i förskolan, 1–3 åringar. Syftet besvarades genoms frågorna: vilka skäl har förskollärare för att använda TAKK? Vad har förskollärare för erfarenheter av användandet med TAKK? TAKK är ett verktyg som utförs med händerna och förstärker det viktigaste ordet i en mening samtidigt som personen talar och tecknar det förstärkande ordet. TAKK används av barnet och den vuxna för att hitta ett gemensamt språk som alla på förskolan kan förstå.   För att få fram resultatet till studien användes semistrukturerade intervjuer. De genomfördes med åtta förskollärare i fyra kommuner, deras tankar ställs mot det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till användandet och menar att det är barnets rättighet att kunna få en ”röst” för att kunna påverka sin livssituation. Genom att ge barnet kommunikationsmöjligheter via TAKK ökar delaktigheten, inflytandet, självständigheten och det bidrar positivt till språkutvecklingen för barnet. Det framkom att det vardagliga användandet av TAKK i förskolan kan ses som en utmaning. TAKK ska ses som en naturlig del under hela dagen på förskolan. Engagerade förskollärare kan genom TAKK skapa stora möjligheter för barnets kommunikation, självkänsla och frihet.

Studiens syfte är att ur förskollärares perspektiv synliggöra konkreta skillnader i språkutvecklingen hos ettåringar med hjälp av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Det är en jämförande, kvalitativ enkätstudie som utfördes på två skilda förskoleavdelningar i samma kommun. Det var tre förskollärare på varje avdelning och de använde TAKK av varierad grad i utbildningen. De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv och fenomenografi. Det sociokulturella perspektivet fokuseras eftersom kommunikation, samspel och interaktion är studiens centrala aspekter. Den fenomenografiska ansatsen beror på att studien baseras på förskollärares uttalanden om barns språkutveckling och kommunikationsvägar. Trots den kvalitativa studien valdes en kvantitativ metod för datainsamling: enkäter, med varierade öppna och slutna frågor, för att tydligt kunna ställa svaren mot varandra. Resultatet av studien visade inte på några större skillnader i ettåringars språkutveckling. Förskollärarna uttryckte sig liknande om barnens sätt att kommunicera samt om deras metoder för kommunikation med och mellan barnen. TAKK belystes endast som ett fördelaktigt hjälpmedel och ett kommunikationssätt för alla. Detta följs av en diskussion där vi bland annat diskuterar möjligheterna med TAKK för barn som inte är i behov av särskilt stöd. En slutsats utifrån vårt resultat är att vi ser TAKK som en möjlighet för barn att få uttrycka sig och på så sätt få inflytande över utbildningen. TAKK blir en inkluderande kommunikationsform som bidrar till allas möjlighet till kommunikation, oavsett verbal förmåga.

Inledning: Kommunikation är central del i vårt samhälle och behövligt för att fungera. Alla kan inte prata men alla kan kommunicera. När inte det verbala språket finns eller inte är tillräckligt behövs det alternativa metoder för att göra sig förstådd på. En aktuell metod som används i förskolans verksamhet är TAKK. Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolans verksamhet arbetar praktiskt med “tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”(TAKK) för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är genom TAKK undersöka hur tecken som alternativt kompletterande kommunikation används praktiskt under samlingen och den fria leken för att gynna barns språkutveckling. Frågeställningar som vi hade i studien. Vilket sätt kan man se kommunikations samspel mellan pedagog och barn med hjälp av TAKK i samlingssituationer? Hur använder barn TAKK i sin kommunikation under den fria leken? På vilket sätt är pedagogerna på de olika avdelningarna närvarande under barnens fria lek? Hur använder pedagogerna sig av TAKK? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där öppna observationer använts för att samla in data. En yngre barns avdelning och äldre barns avdelning medverkade. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Resultat: Resultat av studien visar att både pedagoger och barn använder sig av tecken i samspel under samlingen, belyser utvalda ord och förstärkningar. Pedagogerna på för de äldre barnen var inte närvarande under den fria leken. Pedagoger för de yngre barnen var närvarande använder tecken i interaktion med barnen och förstärker ord i sammanhanget. Barnen använde sig av TAKK i samspel med varandra. Resultatet visade även att pedagogerna på de olika avdelningarna använde i vissa fall sig av TAKK i form av uppmaning till barnen.

Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.