Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan med hjälp av TAKK utvecklar barns kommunikationsförmåga. Data samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna arbetade i fyra olika förskolor belägna på olika orter i södra Sverige. Det utfördes både en målstyrd och ett snöbollsurval för att få fram relevanta intervjupersoner med lång yrkeserfarenhet av arbetet med TAKK i förskolan. Empirin som framkom i intervjuerna kategoriserades systematiskt utifrån studiens olika frågeställningar. Resultatet analyserades därefter utifrån, dels professionslitteratur, dels vetenskpaliga studier, som är av relevans för studiens syfte och forskningsfrågor samt ett sociokulturellt perspektiv för att hitta mönster, likheter och skillnader i förskollärarnas svar. I resultatet framkom det att förskollärarna anser att TAKK utvecklar kommunikationsförmågan hos barn, däremot approprieras metoden på varierande sätt. Vidare framkom att tillämpningen av bildstöd i samband med TAKK tydliggjorde kommunikationen ytterligare. Däremot visar resultaten att det är situationsbundet i vilken utsträckning förskollärarna approprierar TAKK

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare använder TAKK i förskolan. Vi ville undersöka hur och om alla barn får ta del av TAKK, och också om de är i behov av alternativ kommunikation eller inte. Studien baseras på en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i förskolan. Vi har spelat in intervjuer och transkriberat dem. Materialet är analyserat med hjälp av en tematisk analys och utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visar på en enighet bland respondenter om att TAKK används i förskolan för alla barn, främst i samlingssituationer och sångstunder. Förskollärarna önskar dock ett ytterligare arbete med TAKK, samtidigt som de beskriver hur tidsbristen förblir ett hinder i arbetet med TAKK. För att kunna erbjuda varje barn alternativa kommunikationsmetoder, anser förskollärarna i denna studie att rektorn bör ta ett verksamhetsbeslut som inför TAKK som en kontinuerlig arbetsmetod.

Syftet med studien var att undersöka vad förskollärares har för erfarenheter av arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det som undersöktes i studien var vilka alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder förskollärarna använde och i vilken utsträckning. Studien berörde även förskollärarnas utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). För att söka svar på studiens syfte, valde vi att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och vi har med hjälp av det sociokulturella perspektivet analyserat studiens resultat. Förskollärarna som deltagit i studien arbetar både med yngre och äldre barn i åldrarna 1–5 år i två olika kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att de kontinuerligt arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) där alla barn inkluderas, med eller utan behov av särskilt stöd. Studien visar att förskollärarna framför allt arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Studiens slutsats är att det finns ett stort intresse hos förskollärarna och att AKK används dagligen i förskolan, däremot visar resultatet tecken på att få förskollärare erbjuds utbildning inom AKK, vilket kan påverka kvaliteten.

Musiken kan användas på många olika sätt i förskolan, den kan bidra till glädje hos barnen men kan också bidra till barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver hur musiken kan användas som verktyg till barns språkutveckling inom förskolan. Våra frågeställningar berör hur förskollärare använder musik i förskolan, samt hur förskollärare beskriver musikens betydelse för barns språkliga utveckling. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att förskolan är en social gemenskap. En kvalitativ metod har använts där fyra förskollärare har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet synliggör förskollärares tankar kring att musiken kan ha en stor påverkan på barns språkutveckling. Genom musik och sång går det att utveckla barns ordförråd, likaså att öva på stavelser samt ljuda olika bokstäver. Det framkommer även i studien att hjälpmedlet TAKK är ett bra komplement till musiken, då barn som ännu inte har det verbala språket får möjligheten att utveckla sitt ordförråd och kan vara med i den sociala gemenskapen.

Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.

Syftet med studien var att öka kunskap om hur förskollärare använder alternativ och kompletterande kommunikation i förskolans undervisning för att stödja alla barns utveckling. Utifrån studiens syfte formades tre frågeställningar för att undersöka hur förskollärare använder alternativ och kompletterande kommunikation i undervisningen, vilka former av alternativ och kompletterande kommunikation de använder och hur de används, samt vilken kompetens de besitter och hur de har skaffat sig den kompetensen. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att kompetensen inom alternativ och kompletterande kommunikation varierar hos förskollärare, samt att alla informanter i studien mer eller mindre använder olika former avalternativ och kompletterande kommunikation i sin undervisning. Våra slutsatser visar att samtliga förskollärare i studien anser att alternativ och kompletterande kommunikation är en viktig metod som stödjer alla barns språkutveckling samt att det fungerar som ett hjälpande redskap i den ömsesidiga kommunikationen mellan barn och vuxna. Trots de fördelar som finns med AKK visar våra slutsatser att förskollärarna upplever en brist på kompetens inom området och att en vidare kompetensutveckling försvåras på grund avekonomiska faktorer och tidsbrist.

Syftet med den här uppsasen är att undersöka hur bibliotek arbetar med läsfrämjande och litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar. Frågeställningarna jag använder mig av för att undersöka det här är: Hur arbetar bibliotek med läsfrämjande för grupper med särskilda funktionsnedsättningar? och Hur kan bibliotekarier bidra till att lyfta fram litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar. Den litteraur jag har valt att fokusera på är TAKK-böcker och de särskilda funktionsnedsättningarna är till exempel förseningar i talutveckling. För att undersöka det här valde jag att intervjua tre stycken bibliotekarier som arbetar på barnavdelningen på ett bibliotek. Dessa bibliotekarier valdes ut eftersom det är på barnavdelningen som TAKK-böckerna är placerade. Utifrån det material jag fick fram från intervjuerna kunde jag plocka ut olika teman att analysera utirån mina frågeställningar. Temana blev det demokratiska uppdraget, att erbjuda litteratur, kompetens, tid, och rummet. Det jag fick fram ut min analys är att bibliotek arbetar med läsfrämjande och litteratur för grupper med särskilda funktionsnedsättningar men att det finns svårigheter med det. Bland annat att det inte ges ut några mängder av litteratur som är anpassade för funktionsnedsättningarna eller att bibliotekarierna har den rätta kompetensen eller ens den tid som behövs för att arbeta med litteraturen. Allt det här även emot det demokratiska uppdraget. För att det ska bli en skillnad är det viktigt att fortsätta lyfta upp och forska i ämnet. Det går bland annat att göra genom att undersöka läsfrämjande verksamheter som bibliotek har och undersöka hur tillgängliga de är för grupper med särskilda funktionsnedsättningar.

Abstract Communication is important for children’s verbal development. The speaking language is our main communication, but we also use our body language when talking to other people. For some people our body language is the most important language and that’s why we need certain tools to make it easier for everyone to communicate with each other. In Sweden we have Swedish Sign Language and a communication tool called TAKK translated to English as Sign as Option and Complimentary Communication and are often used as a tool in preschools for children with delayed language development. This study is a qualitative research study based on an observation in a preschool. The focus on the study is to find out how teachers in the preschool use TAKK, what main difficulties they may have, working with it and also who’s it’s used for.   I used Observation as a method for this study. I visited the preschool for a week, one hour a day and during different situations of the day to be able to see every aspect and different situations. Both planned and unplanned.  The result of this study was that I could see that TAKK was used in many different situations of the day and with all children. Teachers used it in planned gatherings and in spontaneous situations. They were new to the approach and that was clear in the way they used the communication tools, but they were also firm and consistent in their work and therefore developed their knowledge quicker.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur och i vilka situationerförskolepedagoger arbetar med TAKK, samt ser på betyelsen av TAKK för ett barns språk och kommunikationsförmåga. Studien genomförs med enkäter och resultatet redovisas med hjälp av diagram. Studiens teoretiska inriktning har sitt avstamp i Vygotskijs Sociokulturella teori, även ett relations och kategoriskt perspektiv beskrivs, samt inkluderande aspekter. I denna undersökning har jag använt mig av en kvantiativ metod där jag har gjort en enkät med bådeslutna och öppma frågor till respondenterna. Enkäterna besvarades av totalt 32stycken förskolepedagoger. Jag valde att genomföra emkätundersökningen i en kommun som är indelad i tre kommundelar. Studien innefattar 5st förskolor totalt. Jag har även läst och bearbetat litteratur som har varit av betydelse för min studie. Detta har jag sedan växt samman i stuidens slut diskussionen. Enkätundersökningens resultat tyder på att samtliga av förskolepedagogerna har en positiv inställning till TAKK, och dess inverkan både på barnet och barngruppen o förskoleverksamheten. Majoriteten av de använder sig av TAKK i den dagliga verksamhetens alla aktiviteter, så som samlingen, ute vistelsen och vid matsituationerna.

AbstractDenna studie handlar om TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), en metod som används i den svenska förskolan för att stimulera barns kommunikation och språkutveckling. Ambitionen med studien är att undersöka TAKK-metoden som komplement till det verbala språket vid kommunikation och språkinlärning. Mer specifikt är syftet med studien att undersöka hur pedagoger använder, motiverar och värderar TAKK i arbete och utbildning.Examensarbete startade med en fördjupning i Vygotskijs teorier i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien baseras på data insamlad via semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem pedagoger från två olika förskolor, från en mellanstor stad i västra Sverige. Resultaten visar att båda förskolorna använde sig av TAKK som redskap för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. De intervjuade pedagogerna var positivt inställda till användningen av TAKK-metoden och ansåg att TAKK kunde skapa en inkluderande miljö, där barn blir delaktiga i kommunikationen och lär sig tillsammans i samspel med pedagogerna och med varandra. Resultaten visar att pedagogernas användning av TAKK påverkas av utbildning och stöd, att det behövs både tid att lära sig tecken och att alla i arbetslaget är med för att pedagogerna skulle använda sig av TAKK aktivt i sitt arbete. Slutligen framkom det att TAKK används för hela barngrupper och i kommunikationen med alla barn på förskolorna, oavsett ålder eller kulturell bakgrund.