Denna uppsats syfte är en tematisk jämförelse mellan Johanna Nilssons Rebell med frusna fötter och Helen Fieldings Bridget Jones’s Diary beträffande huvudkaraktärerna för att komma fram till hur felplacerad Stella Björk skulle vara i en chick lit-berättelse. Jag använder Bridget som representativ för en typisk huvudkaraktär i chick lit då det är vid publiceringen av Bridget Jones’s Diary forskarna anser att chick lit föddes. Vid en tematisk jämförelse mellan Stella och Bridget där miljö- och karaktärsbeskrivning och även karaktärsutveckling avhandlas blir resultatet att dessa två fiktiva kvinnor är lika på många sätt men det finns skillnader. Karaktärernas komplexitet är en stor skillnad, då Stella är en mer komplex karaktär än Bridget. De funderar mycket båda två men över olika ämnen. En sista stor skillnad är att Bridget tänker på hur hennes egen kropp ser ut medan Stella funderar mer över hur hemska andra människors kroppsliga ideal är.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett komplext berättarverktyg som drömsekvenserkan användas för att förstärka och förtydliga en films tema. Filmerna som analyseras är La LaLand (2016) och The Shape of Water (2017). Från detta perspektiv undersöks funktionen hoskaraktärernas samt mise-én-scénes attribut och hur de bidrar till gestaltningen avexempeltemat självförverkligande. Drömsekvenserna i filmerna tolkas i sammanhanget somalternativa och intertextuella världar som samlar tematiska element från hela filmen ochåterrepresenterar dem i ett koncentrerat format. Uppsatsen argumenterar att drömsekvensernaförstärker behandlingen av tematiken också genom att de fungerar som utrymmen förkaraktärerna att fullborda sina inre mål och utveckling eller tillåtas en inblick i vad som hadekrävts av dem för att lyckas.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den didaktiska potential som finns i romanen Molnfri Bombnatt i syfte att arbeta med skolans värdegrund i svenskämnet på gymnasiet. I studien har en tematisk och narratologisk analys gjorts, vilket visat att det finns flera didaktiska infallsvinklar att använda sig av i sin undervisning för att motverka antisemitism och för att arbeta med värdegrundsfrågor. Romanen innehåller en komplex narrativ struktur och behandlar flertalet motiv som kan kopplas till temat antisemitism. Som elev finns flertalet möjligheter för igenkänning i romanen, vilket kan skapa en inkörsport till en förståelse för andra människor. Romanen har stor didaktisk potential för värdegrundsarbetet i svenskämnet i gymnasieskolan.

Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid. Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen. Det är främst i analysen av dikterna med en tydlig dödstematik som den biografiska aspekten är viktig men paralleller till författarens eget liv dras även vid diskussionen av övriga teman. Undersökningen är en tematisk studie men även motiven undersöks då de varierar i förhållande till tematiken. Definitioner för motiv och tema härleds till Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Döden är det vanligaste motivet respektive temat men andra motiv och teman är viktiga att belysa för en djupare förståelse för Ferlins lyrik. Exempelvis finns en tydlig koppling mellan den religiösa kontexten och dödstematiken. / This paper examines how the themes in Nils Ferlin's poetry are portrayed in all poetry collections based on some selected themes. First the thematics of death is examined, and as a result of its extent it is divided into two chapters; one where death is seen as a savior from anxiety and one where death is portrayed as frightening. Furthermore the religious context associated with the thematics of death is examined. Thenceforth love motive and its thematics are treated. Lastly the poems where Ferlin depicture his vision on man and his contemporaries are examined. The survey uses a biographical material to enrich the analysis. It is primarily the analysis of the poems with a clear death thematic where the biographical aspect is important, but the parallels to the author's own life is used in the discussion of the other themes. The study is a thematic study but also the motives are examined as they vary in proportion to the thematic. Definitions of motive and theme are derived from Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Death is the most common motive respectively theme however the other motives and themes are important to highlight for a deeper understanding of Ferlin's poetry.

Modern populärkultur verkar under de senaste åren ha framfört en trend i att gestalta sina antagonister som flerdimensionella. Men är komplexitet det enda sättet att göra en antagonist intressant på? I denna fallstudie undersöks antagonisterna i BioShock och Heathers: The Musical, för att förstå den tematiska funktionen av en komplex och en enkel antagonist. Det sker med ett scenurval som identifierar berättelsernas tematik och förtydligar antagonisternas karaktärsdrag. Scenerna förtydligar om antagonisterna är runda eller platta, hur de bedöms inom moral och makt samt framför vad de har för funktion i berättelsernas tematiska mål. Resultatet visar att den enkla antagonisten förespråkar en ytlig ideologi som den sprider och ger komplexitet till andra karaktärer, medan den komplexa antagonisten ger tillfälle till reflektion inom moralen av sin egen ideologi. Slutsatsen av studien blir att de två antagonisttyperna fyller användbara funktioner beroende på hur djupgående en berättelse är villig att utforska ett problem eller ideologi.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

In popular culture, religious motifs often manifest through metaphors and symbols intertwined with religious terms and figures. Notably, the realm of hip hop music exhibits a profound resonance with religious themes, a resonance seen throughout history. How artists present these metaphors and symbols vary markedly, based on religious comprehensions and artistic expression. This study undertakes a textual analysis of religious references within the context of hip hop music. The material is based on songs by the artist Kendrick Lamar, a preeminent figure in the hip hop music industry. The primary objective of this essay is to examine Lamar's use of religious references in his music by addressing the following questions: what metaphors does he use, and what functions do they serve in his songs. To examine this, Robert Tinajero's hip hop thematization provides the theoretical framework for this essay. Lamar shows in his lyrics many similarities with Tinajeros themes, for instance his faith in God and mistrust in organized religion. The analysis also revealed new themes such as self-reflection and conflict between sin and forgiveness