Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att utforska svenska gymnasieelevers upplevel­ser av vad som engagerar och motiverar dem i studierna, även benämnt akademisk motivation. Syftet undersöktes genom åtta semi­strukturerade intervjuer vilka analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens deltag­are utgjordes av sex unga kvinnor och två unga män som rekryterades från två olika gym­nasie­skolor i Södra Sverige. Deltagarna gick i årskurs tre på gymnasiet och läste olika teoretiskt inriktade program. Analysen resulterade i fem teman, vilka svarade mot föreliggande studies syfte: Gemenskap, Medvind, Leverera, Motgång och Lärarens påverkan. Deltagarna upplevde att en känsla av till­hör­ighet var viktigt för motivationen, där kompis­stöd, familjestöd och lärarstöd bidrog med ökad lust till lärande. Det var därtill essen­tiellt för den akademiska motivationen att det förelåg ett intresse för det studerade ämnet samt att deltagarna upplevde att deras arbetsinsatser lönade sig, främst i form av bra betyg. Resultatet indikerade även att deltagarna upplevde motivation när de enkelt förstod det undervisningen behandlade, samt när de fick tid att bearbeta de nya kun­skap­­erna. Förväntningar från om­givningen och krav på sig själv var förknippade med känslor av press och stress och för­sämrade upplevelsen av deltagarnas akademiska motivation. I resul­tatet framkom även att deltagarna upplevde lärarens engagemang som viktigt för en positiv in­ställ­ning till studierna. Betyg visade sig vara motivationshöjande men i de fall då de inte mot­svar­ade informanternas förväntningar gav det även upphov till stress. Resultatet som framkom i föreliggande studie stödjs sammantaget av tidigare forskning.

The purpose of the study is to make a netnographic comparison between the groups of Incels and Forever Alone Women in a way that has not been done before. With the study, we want to shine new light on how online interactions take place and how these affect people. The study uses Collins' theory of interaction rituals to highlight how people create bonds and feelings for each other through written language and how these affect them even when the computer is turned off. The study was carried out through a non-participation in the forums Incels.is and Reddit.com, where the focus has been on the use of language and repetitions of the language. The collected material has then been analyzed through a thematic analysis to then carry out a comparison between the groups to demonstrate similarities and differences. The results and analysis demonstrate how the interactions that take place online have a major impact on the participants' self-images and the ways in which conversations take place in the forums. The study has been able to show how the groups discuss similar topics but how the conversations look completely different between the forums. Collins' theory was helpful in creating an understanding of causality, that is, the cause and effect of why the interactions look the way they do in the specific groups. The response participants receive to their posts has proven to be of great importance in understanding why they continue to participate and reproduce what is written in the forums. The closeness that is created in the forums gives rise to an emotional energy and a feeling of similarity to the other participants, which has proven to be of great importance in order to stay in the forums. The conclusion is that two groups that suffer from the same kind of exclusion deal with it in different ways.

Syftet med utvecklingsarbetet var att lyfta fram musik som en naturlig del av fritidshemmets undervisning och att utveckla en samverkan mellan lärarna i fritidshemmet och musikläraren i skolan. Arbetet utgick från aktionsforskning samt Comprehensive Musicianship som metoder och presenterades utifrån följande steg; nulägesanalys, tidigare forskning, teoretiska begrepp, planering och genomförande avaktioner. I nulägesanalysen framkom det att fritidshemmet bedriver väldigt lite musik i verksamheten jämfört med andra estetiska uttrycksformer. Genom genomförda musiska aktioner har eleverna fått ett brett utbud av varierande musiska aktiviteter i strävan efter att aktivt involvera eleverna i musik och att inspirera fritidshemslärare till att bedriva musikundervisning. Tidigare forskning belyste vikten av att uppmärksamma elevernas intressen på fritidshemmet och att musik är en del av elevers sociala tillhörighet. Teoretiska begrepp som arbetet vilar på är musicking, vilket beskriver ett perspektiv av musik och som handlar om själva görandet i musik. Social tillhörighet är det andra begreppet som arbetet tar stöd ifrån vilket tidigare forskning belyser i relation till musik. Genomförandet av aktionerna har visat på elevers intresse för musik och att en social tillhörighet skapas i elevernas populärkultur. Resultatet av genomförda aktioner har visat att elever lättare kan beskriva musiken de hör när de har någon starkare koppling till musiken men att elever överlag har svårt för att beskriva mer djupgående tankar och känslor som framkommer via musik.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet idet svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativstudie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats.Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripandeforskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egnaupplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevdatillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenskahistoriekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende avhärkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen.Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, såställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som ennaturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningenstraditionella innehåll kan utmanas och förändras. Genom att ha ett intersektionelltförhållningssätt, med globalt fokus, ses möjlighet att många av de tomrum eleverupplever i historien kan fyllas igen.

Immigrant men often appear in discussions about crime and exclusion in the Swedish social debate. The purpose of this study was therefore to illustrate voices from individuals who have experiences of exclusion in relation to immigration to Sweden and establishment in Swedish society. Immigrant men’s experiences of exclusion and in-betweenness have been main issues in this study. The material chosen for this study are five autobiographical works in order to provide us with the authors' own descriptions of their experiences. Thematic analysis has been used as a method to be able to bring out the overall common experiences that appear in the books by presenting them as different themes. Erving Goffman's theories of stigma and self-presentation are used to explain experiences of feeling outside and in-between two countries that are made up of different cultural norms and societal structures. We found that the authors share similar experiences of exclusion and in-betweenness. The authors find themselves in alienation during a period of their lives because they are in a new context and differ in relation to the majority. It is also connected with the in-betweenness that we understand as having one foot in two worlds which is called liminality, a social transition the authors go through when they start to find themselves in a new context. The exclusion takes place on two fronts, in relation to their countrymen and the Swedish where the authors find themselves in an in-between state. / Invandrarmän förekommer ofta i diskussioner om kriminalitet och utanförskap i den svenska samhällsdebatten. Syftet med denna studie var därför att åskådliggöra röster från individer som har erfarenheter av utanförskap i samband med invandring till Sverige och etableringen i det svenska samhället. Invandrarmäns upplevelser av utanförskap och mellanförskap har varit huvudfrågor i denna studie. Empiri som valts för studien är fem självbiografiska verk för att kunna förse oss med författarnas egna beskrivningar av sina upplevelser. Tematisk analys har använts som metod för att kunna få fram de övergripande gemensamma upplevelser som förekommer i böckerna genom att presentera dem som olika teman. Erving Goffmans teorier om stigma och självframställning används för att förklara erfarenheter av att känna sig utanför och mellan två länder som utgörs av olika kulturella normer och samhällsstrukturer. Vi kom fram till att författarna delar liknande upplevelser av utanförskap och mellanförskap. Författarna befinner sig under en period av livet i ett utanförskap eftersom de befinner sig i ett nytt sammanhang och är avvikande i relation till majoriteten. Det hänger även ihop med mellanförskapet som vi förstår som att ha en fot i två världar som benämns som liminalitet, en social övergång författarna genomgår då de börjar att befinna sig i en ny kontext. Utanförskapet sker på två fronter, i relation till sina landsmän och det svenska varvid författarna befinner sig i ett mellanförskap.

Syfte: Syftet med denna studie är att med en explorativ ansats få en djupare förståelse för hur nyanställda skapar mening av sin nya arbetsroll vid NWW, när den sociala interaktionen inte är lika framträdande. Utifrån ett processperspektiv på organisering kommer den intervjubaserade fallstudien att tolka nyanställdas upplevelser av sin nya roll och tillhörighet vid NWW. Som ett resultat besvaras studien syfte och frågeställningar med målet att bidra med nya insikter om hur organisationer kan förbättra nyanställdas socialiseringsprocess i en NWW organisation. Metod: Kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats, intervjuer, tematisk analys Slutsats: Nyanställda engagerade sig i fem olika meningsskapande iscensättningar som influerade mening av deras nya arbetsroll. De fem iscensättningar nyanställda engagerade sig i var; erkänner fördelarna, osäkerhet, förvirring, frustration och förståelse för situationen, detta ger en djupare förståelse för nyanställdas meningsskapandeprocess samtidigt som det belyser att flera olika iscensättningar kan samexistera. Relationer, organisatorisk-, social- och främst personlig identitet påverkade nyanställdas upplevda tillhörighet vid NWW. / Purpose: The purpose of this study is through an exploratory approach, gain a deeper understanding of how newcomers make sense of their new job-role during NWW, when social interactions are limited. Based on a process perspective on organizations, the interview-based case study will interpret newcomers experiences of their new role and sense of belonging during NWW. As a result, the purpose and research questions will be answered with the aim of contributing with new insights on how organizations can improve newcomer socialization in an NWW organization.  Method: Qualitative abductive case study, interviews, thematic analysis Conclusion: Newcomers engaged in five different sensemaking enactments that influenced their meaning of their new job role. These enactments were; acknowledging the benefits, uncertainty, confusion, frustration and understanding of the situation. Relations, organizational-, social-, and most prominently personal identity affected newcomers’ sense of belonging during NWW.

Whitin motorsport, women and men compete on equal terms with the same physical prerequisites. Despite this, the research in this field is deficient regarding female drivers’ experience of being active in a male-dominated sport (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). The aim of the study was to examine how female drivers withinmotorsport in Sweden experience their well-being in relation to autonomy, competence, and relatedness from a self-determining perspective. The study was based on the Self-determination theory on how the satisfaction of the three psychological needs autonomy, competence, and relatedness contribute to perceived well-being and increased intrinsic motivation. The definition of well-being was adopted based on Giles et al. (2020) where the concept was divided into physical-, mental-, and social well-being. Nine female drivers within motorsport in Sweden participated in the study, the participants were between 19-29 years of age (M=23.44; SD=3.56). Every participant competed at either national or international championship level in at least one discipline within motorsport. The result showed that the participants’ experience of well-being within motorsport could be linked to the satisfaction of autonomy, competence, and relatedness. It emerged that the main motivating factor for the participants came from the joyfulness they experienced from practicing motorsport, which indicated that they were driven by intrinsic motivation. The conclusion drawn was that the satisfaction of all needs was important for the participants’ perceived well-being, where relatedness seemed to be the most vital factor. / Inom motorsporten tävlar kvinnor och män på lika villkor med samma fysiska förutsättningar. Trots detta är forskningen inom området bristfällig gällande kvinnliga förares upplevelser av att vara aktiv i en mansdominerad idrott (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige upplever sitt välbefinnande i relation till autonomi, kompetens och tillhörighet utifrån ett självbestämmande perspektiv. Studien baserades på självbestämmandeteorin om hur tillfredsställelsen av de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet bidrar till upplevt välbefinnande samt ökad inre motivation. Definitionen av välbefinnande antogs med grund i Giles et al. (2020) där begreppet delades in i fysiskt-, mentalt-, och socialt välbefinnande. Nio kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige deltog i studien, åldern på deltagarna var mellan 19–29 år gamla (M=23.44; SD=3.56). Samtliga deltagare tävlade på antingen nationell eller internationell mästerskapsnivå i minst en disciplin inom motorsporten. Resultatet visade att deltagarnas upplevelse av välbefinnande inom motorsport kunde kopplas ihop med tillfredsställelsen av autonomi, kompetens och tillhörighet. Det framkom att deltagarnas främsta motivationsfaktor komfrån glädjen de upplevde från att utöva motorsport vilket indikerade på att de drevs av inre motivation. Slutsatsen som drogs var att tillfredsställelsen av samtliga behov var viktigt för deltagarnas upplevelse av välbefinnande där tillhörighet visade sig vara den viktigaste faktorn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.