The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity.   Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented. My theoretical concepts are Giddens theory regarding socialization and socializa­ tions processes and Jenkins theory regarding identity and identity processes. I have prepared the concepts by breaking them down to their core with the purpose to analyze how the con­ cepts coincide and interact. My means of approach to the area is then accounted for in the method chapter. I have chosen a narrative method and have studies stories of five women , about what their lives in Finland was like, what affected the decision to move to Sweden and what has their lives been like in Sweden. By using a self made process chart for analyze I have charted different themes from the stories I collected in Finnish. These themes have then been connected to my theoretical concepts and earlier studies related to this one. The primary reason for the women to move to Sweden was work. Also search for adventure, the dream of welfare and the duty to follow their husbands is mentioned as reasons. Mostly the life in Sweden is perceived as good and only a few have negative experiences, which usu­ ally is due to the own attitude regarding the move. The women have experiences of socializa­ tion in the areas of work, housing, language and communication and association with others. Changes in the identity of the women, have appeared due to changes in context and values or when they have been positively acknowledged by others and finally in situations when the acknowledgment has defaulted, after which an identity crises occurs, which culminates in a changes identity.

Studiens syfte var att undersöka utländska akademikers upplevelser av mötet med, och inträdet på, den svenska arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar: Vilka hinder kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Vilka faktorer kan främja etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Den teoretiska utgångspunkten för studien är hämtad utifrån socialkonstruktivism samt begreppet etnicitet som social konstruktion. Studien är genomförd med kvalitativ forskningsmetod, vilken utfördes med hjälp av semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Analysmetoden för studien var IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), där gemensamma teman lyftes fram och diskuterades utifrån de teoretiska utgångspunkterna. I resultatavsnittet har studiens frågeställningar besvarats enligt följande: Hinder som kan försvåra etableringen av utländska akademiker på arbetsmarknaden är samhällets föreställningar, sociala kategoriseringar, etnisk diskriminering, strukturella förändringar på arbetsmarknaden samt arbetsgivarnas inflytande. Sammanfattningsvis skildrade studiens resultat hur viktigt det är att belysa att de föreställningar som finns i samhället gällande personer med utländsk bakgrund påverkar synen på individen. Dessa faktorer var de mest centrala elementen och kärnan i det empiriska materialet kopplat till denna frågeställning. De främjande faktorerna till etableringen av utländska akademiker enligt studiens resultat är: Delaktighet, personligt ansvarstagande och betydelsen av utbildning. I enhet med respondenternas upplevelser framgår vikten av att samma anställningskriterier ska gälla för alla oberoende av ens bakgrund eller tillhörighet. Även personligt ansvarstagande visade sig vara betydelsefullt, exempelvis individens egen motivation, styrka och inre resurser. Vidare betonas att det finns tendenser till att samhällets syn på utländska personers resurser är i förändring. Detta på grund av det växande behovet av mångkulturell arbetskraft med flerspråkighet, kulturell kompetens samt akademisk utbildning, med anledning av den stora flyktinginvandring som pågår just nu. Studiens resultat har både gått i linje med tidigare forskning samt gått emot eller visat nya infallsvinklar på tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to investigate foreign academics' experiences of meeting with, and entry to the Swedish labor market. Study questions: What obstacles could hamper the establishment of the labour market for foreign graduates? What factors can promote the formation of the labour market for foreign graduates? The theoretical starting point for the study is taken on the basis of social constructivism and the concept of race as a social construction. The study was conducted with qualitative research, which was conducted using semi-structured interviews, life-world. The analytical method for the study was the IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), where common themes were highlighted and discussed from the theoretical points. In the results section, the study questions were answered as follows: Obstacles that can hinder the establishment of foreign graduates in the labour market is society's beliefs, social categorizations, ethnic discrimination, structural changes in the labour market and employers' influence. In summary, the study's results depicted how important it is to highlight that the perceptions that exist in society concerning people with foreign backgrounds affect the perception of the individual. These factors were the key elements and the core of the empirical material related to this issue. The promotion factors to the establishment of foreign graduates according to the study's results are: Involvement, personal responsibility and the importance of education. The unit with the respondents' experience illustrates the importance of the recruitment criteria should apply to all, regardless of one's background or affiliation. Although personal responsibility proved to be important, such as the individual's own motivation, strength and inner resources. They also stress that there are tendencies that society's view of foreigner's resources is changing. This is because of the growing need for multicultural workforce with multilingualism, cultural competence and academic training, due to the large influx of refugees that is going on right now. The study results have both been in line with previous research, and gone against or demonstrated new angles on previous research.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa, utifrån den sjukskrivnes perspektiv. Studien baseras på Karaseks och Theorells modell som består av krav och kontroll samt en teoriutveckling av socialt stöd i förhållande till krav och kontroll av Jeffery Johnson. Studien baseras även på teorin ”Känsla av sammanhang”, förkortat KASAM, som utvecklats av Aaron Antonovsky. För att få en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa genomfördes samtalsintervjuer med fem personer. Resultatet i studien visar att stöd och kommunikation med arbetsgivare och kollegor är en framgångsfaktor vid återgången till arbetet. Det framkommer även i studien att arbetsträning är en framgångsfaktor men kan hämma återgången om den inte är verklighetsförankrad. Deltagare i studien menar att lägre krav och högre egenkontroll är främjande i återgångsprocessen. Slutligen framkommer det även att återgången underlättas när individen känner tillhörighet till arbetsplatsen och arbetsgruppen. / The aim of the study is to create a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental health, based on the perspective of the sick-listed. The study is based on Karaseks and Theorells model consisting of demand, control and a theory development of social support in relation to demand and control by Jeffery Johnson. The study is also based on the theory ”a Sense of Coherence”, abbreviated KASAM, developed by Aaron Antonovsky. In order to gain a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental ill-health, five interviews were conducted. The results in this study shows that support and communication with employers and colleagues is a success factor when returning to work. It also appears in the study that job training is a success factor but can inhibit the return if it is not reality-based. Participants in this study argues that lower demands and higher self-control are promotions in the return process. Finally, it also emerges that the return is facilitated when the individual feel a sense of coherence to the workplace and the working group.

The aim of this study is to understand and lighten the interviewees’ descriptions and their experiences of being unaccompanied youths in Sweden. In order to research this, we have analyzed the barriers, opportunities and the strategies they use to become a part of the society but also to strengthen their position in the society. The method we have used is the qualitative method and the data has been gathered by semi structured interviews with six unaccompanied youths. In order to analyze our results we have used symbolic interactionism and Antonovsky’s theory about sense of coherence. The results of the study have shown that most of the interviewees experienced having a difficult first period in Sweden considering the fact that they left their family and their home country to start a new life in Sweden, young and alone. With the use of different strategies, this became better over time as they developed their Swedish language skills, started to study, entered the labor market and expanded their social contact network. At the same time they have faced multiple opportunities to become a part of the society in different ways. They have also faced several barriers which has prevented them of becoming a part of the society and also weakened their position in the society. Therefore they have developed and used different strategies to get through these barriers. The main conclusion is that there are more positive aspects and possibilities than barriers for the unaccompanied youths to feel that they are a part of the society.

<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>

<p>Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.</p>

<p>This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.</p><p>Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.</p><p>In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce.</p> / <p>Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån.</p><p>Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.</p><p>I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.</p>

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside. Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories. In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce. / Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån. Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier. I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education’s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study’s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket’s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study. More precisely, this study examined how the aspects ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation (Skolverket used the same aspects in their study) are presented in a textbook for the Swedish subject in order to find out whether or not discrimination occurs. In the analysis I have used a combination of intersectionality and discourse analysis in order to understand and explain findings from the textbook.This study shows that the initial thought that discrimination occurs in more school subjects’ textbooks than the ones involved in Skolverket’s study, was valid. Many examples of differentiation between the norm “We” and the diverged “Them” were found. Moreover, people in the book were seldom presented as foster more than one of the investigated aspects (ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation) leaving thebook one-dimensional and focused on normalcy.