Syftet med denna studie är att undersöka arbetsgrupper inom äldreomsorgen och därmed söka kunskapi eventuella faktorer som kan eller inte kan utgöra välfungerande arbetsgrupper. Kan samma gruppinneha fler faktorer? Den tidigare forskningen visar på hälsans aspekter för den välmåendemedarbetaren samt vad som kan skapa hållbar arbetsmiljö. Den lyfter även ledarskapets effekter för enarbetsgrupp samt kopplingar till maktstruktur och hur det ses vara mer lärande i anknytning till ettintersektionellt perspektiv. Tidigare forskning belyser likaså riktiga team och vad pseudo teamkarakteriseras genom olika faktorer inom grupper. Data som analyserats har tagits fram genom trefokusgruppssamtal med tre deltagare inom varje fokusgrupp där alla nio deltagare arbetade inomäldreomsorgen. Fokusgruppsträffarna hade som utgångspunkt deras arbetsvardag för att övergå tillgemensam diskussion gällande upplevelsen av faktorer att utgöra välfungerande arbetsgrupp. Därtilldiskuterades även upplevelsen av faktorer som kan inverka negativt på välfungerande arbetsgrupper.Materialet har analyserats i en tematisk analys samt inom teori i anslutning till teamperspektiv och fyragruppdefinitioner inom team samt med stöd av fyra dimensioner där team ställs emot pseudoteamperspektivet. Resultatet från studien indikerar på faktorer där gemensamma mål, tid för dialog ochkommunikation inom arbetsgrupper kan ses vara relevanta för en välfungerande arbetsgrupp, olikaledarskapsfaktorer ses också ha sin påverkan för en grupp. Studien pekar även på de faktorer som kananses vara avgörande kriterier kopplat till negativ inverkan för den välfungerande arbetsgruppen. / The purpose of this study is to investigate work groups in elderly care and thus seek knowledge ofpossible factors that may or may not constitute well-functioning work groups. Can the same groupcontain more factors? The previous research shows the health aspects of the healthy employee andwhat can create a sustainable work environment. It also highlights the effects of leadership on a workgroup and links to power structure and how it is seen to be more learning in relation to anintersectional perspective. Previous research also highlights real teams and what pseudo teams arecharacterized by different factors within groups. The data was analyzed through three focus groupdiscussions with three participants in each focus group, where all nine participants worked in elderlycare. The focus group meetings had as a starting point their everyday work life to move on to a jointdiscussion regarding the experience of factors to constitute a well-functioning work group. In addition,the experience of factors that can have a negative impact on well-functioning work groups was alsodiscussed. The material has been analyzed in a thematic analysis and in theory in connection with the2team perspective and four group definitions within teams and with the support of four dimensionswhere teams are set against the pseudo-team perspective. The results of the study indicate factorswhere common goals, time for dialog and communication within work groups can be seen to berelevant for a well-functioning work group, various leadership factors are also seen to have an impacton the team. The study also points to the factors that can be considered as decisive criteria linked to thenegative impact on the well-functioning work group.

The background for this study is anchored in the growing problem that is pupils’ lack in motivation in physical education, and how it affects the active participation in class. The aim for the survey was to investigate the motivations (Deci & Ryan, 1971) effectiveness in active participation in terms of experienced autonomy, experienced competence and belonging. The questions at issue were as following: How can pupils´ autonomy be described and what correlation can be seen to students’ active participation? How can pupils’ experienced competence be described and what correlation can be seen to students’ active participation? How pupils´ responded to questions related to experienced belonging in physical education and how it correlated to active participation? The study was based on a quantitative method in which a survey targeted to pupils between the ages fifteen to nineteen was sent out. 33 high- and elementary schools were contacted whereas two chose to participate. From these two schools, 71 pupils answered the survey. The results displayed that the student experienced a low autonomy, competence and belonging. The results indicated that there was no correlation between the above three categories and motivation towards active participation. By looking at the report from an objective point of view there is some parts that in revising would get altered. An excerpt of these can be rephrasing of survey question, in relation to some that ended up being systematic defects.

Onboarding av nyanställda är den process som handlar om att integrera nya medarbetare in i organisationen för att öka organisationens produktivitet. Genom onboarding kan organisationen bland annat lära nyanställda medarbetare om deras nya arbetsuppgifter, organisationens normer och att få medarbetaren att bli en del av arbetsgruppen och organisationen. Användningen av digital onboarding tog fart vid Covid 19-pandemins start år 2019 och kom att påverka hur organisationer hanterade sin onboarding framöver. Då användandet av digital onboarding är ett relativt nytt fenomen som tagit fart sedan pandemins start behövs kunskap om hur digital onboarding kan bidra till att de nyanställda upplever känslan av tillhörighet. Syftet med studien är därför att få en djupare förståelse för hur nyanställda upplever känslan av tillhörighet vid digital onboarding. Studiens valda metod är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med respondenter från den utvalda organisationen. Det empiriska materialet har sedan analyserats med inspiration av fenomenologisk analysmetod och har genomförts i fem steg. Resultatet påvisar att information, feedback, en närvarande chef samt möjlighet till digitalt relationsskapande kan bidra till att nyanställda upplever känslan av tillhörighet vid digital onboarding. Resultatet visar på hur organisationer kan skapa bättre förutsättningar för nyanställda under digital onboarding. / Onboarding of new employees is the process that involves integrating new employees into the organization to increase the organization's productivity. Through onboarding the organization can, among other things, instruct newly hired employees their new tasks, educate them about the organization's norms and values and helping the employees to become part of the working group and the organization. The use of digital onboarding took off at the start of the Covid-19 pandemic in 2019 and came to affect how organizations handled their onboarding in the future. As the use of digital onboarding is relatively a new phenomenon that has gained momentum since the start of the pandemic, knowledge is needed about how digital onboarding can contribute to new employees experiencing the feeling of belonging. The purpose of the study is therefore to gain a deeper understanding on how new employees’ sense of belonging is affected during digital onboarding. The study's chosen method is qualitative method and it has been inspired by a phenomenological approach. Eight semi-structured interviews were held with respondents from the selected organization. The empirical material has been analyzed with inspiration from a phenomenological analysis method and has been carried out in five steps. The result show that information, feedback, a present manager and the opportunity for digital relationship building can contribute to newly hired employees experiencing the feeling of belonging during digital onboarding.The result indicates how organizations can create better conditions for new employees during digital onboarding.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ”den traditionella hemmafrun”. Syftet med vår studie är att få kunskap och att undersöka hur dessa kvinnor uppfattar sig själva och hur samhället uppfattar deras identitet samt i vilket sammanhang deras identitet förändras. Vi har valt att utgå utifrån olika teoretiska utgångspunkter så som integration, identitet, kulturell identitet, dubbla identiteter, fördomar och tillhörighet och utanförskap som kommer att användas i vår analys av intervjuresultatet. Med en kvalitativ metod ville vi besvara forskningsfrågorna: Hur uppfattar kvinnorna själva sin egen identitet? Hur tror de att andra i omgivningen uppfattar deras identitet? Hur förändras identiteten i olika sammanhang? Känner kvinnorna sig integrerade i det svenska samhället eller exkluderade? Vilka fördelar, respektive nackdelar finns det med att ha dubbla identiteter eller en identitet? / Abstract "Welcome home again" – a study of immigrant women’s identity changes in the Swedish society. In our research, we intend to highlight the identity formations and changes of young immigrant women. These young women live under the influence of two cultures where their belonging to their “origin” is often determined by an essentialist approach, which indicates that it is defined by a common origin and a specific cultural belonging. Yet, the women in our study suggest that their identity is shaped according to a constructionist approach, where the cultural identity is not determined by a common belonging; instead, their identity tend to change as it is constantly reconstructed in accordance with their (social) condition. We have made a selection, where we have chosen active women that have worked hard to integrate in the Swedish society, rather than the "traditional housewife". The purpose of our study is to explore, and thus understand, how these women perceive themselves, how the society perceives their identity, and how their identity changes. We have decided to proceed from different theoretical starting-points, such as integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion, that will be applied in our analysis of the interviews. By applying a qualitative method, our intention is to answer the following research questions: How do these women perceive their own identity? How do people in their surroundings perceive their identity, according to the women themselves? How does the identity change in different contexts? Do the women feel integrated in the Swedish society or do they feel excluded? What are the advantages and disadvantages of having dual identities and a single identity? Key words: first-generation immigrants, integration, identity, cultural identity, dual identities, prejudices, inclusion and exclusion.

Motivation is vital to student learning. Previous research suggests that interactive digital textbooks may enhance students’ motivation in mathematics education. Nevertheless, this claim is not based on motivation theory. According to self-determination theory, the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness must be fulfilled to achieve intrinsic motivation. The present investigation utilizes a 17-item questionnaire to assess high school students’ sense of basic psychological needs when using interactive digital textbooks in mathematics. Moreover, the study investigates the relationship between these needs and emotional engagement, which reflects enjoyment and interest. Among the 74 students invited to participate, 63 returned the questionnaire. The results indicate that students’ senses of autonomy and relatedness were relatively high when using the e-book, whereas the sense of competence was low to moderate. Most notably, the e-book’s reward system only provided a moderate sense of progress. Emotional engagement correlated with autonomy (r=0.71, p<0.001), relatedness (r=0.63, p<0.001) and weakly to competence (r=0.39, p=0.003). The e-book’s reward system did not contribute to the weak association between competence to emotional engagement. The study provides new insights on interactive digital textbooks and motivation, that are based on motivation theory. However, the present sample is small, limiting the result’s generalizability. Larger studies are therefore encouraged to validate and further expand on the results.

Hem och hemkänsla är i följande uppsats definierat som ett läge eller tillstånd snarare än begrepp. I uppsatsen analyseras unga vuxnas definition av hem i syfte att kartlägga specifika mönster och aspekter som kan anses viktiga i meningsskapandet av hem och hemkänsla. I studien presenteras tidigare forskning på hem och hemmiljö och kompletteras med utsagor från unga vuxna i Malmö genom intervjuer utförda i deras privata hem. Genom inspiration från Henri Lefebvres rumsteori där rummet kan förstås utifrån tre aspekter i symbios med varandra, utforskar studien på vad sätt rumsliga praktiker har del i unga vuxnas etablering av hemkänsla. Ytterligare diskuteras människans vardagliga praktiker, rutter, och nätverk som inverkande faktorer i hur unga vuxna tillskriver platser betydelsen av hem. Genom en teoretisk förståelse av begreppet platskänsla (Easthope, 2004) undersöks vidare kopplingar mellan identitet och tidigare erfarenheter och upplevelser av hem och hemmiljö i relation till ett samtida hemskapande bland unga vuxna.  Genom att lyfta medvetna såväl som omedvetna delar av hemskapande, ämnar studien tillskansa ny förståelse kring definitionen av hem och hemkänsla med fokus på unga vuxna i åldrarna 20-35 år. Sammanfattningsvis manifesteras i denna studie att rum och platser fungerar som gränsöverskridande strukturer i vilka människan skapar mening genom upplevelser och föreställningar om hem. / The following thesis defines home and the feeling of home as more of a state of mind than a concept. Young adults’ perception of home is analyzed in this thesis through mapping out aspects and patterns which may shed insight into how home and the feeling of home is perceived and created. This thesis furthers research undertaken in previous studies on home and domesticity, as well as shed light on how young adults in Malmö perceive home through interviews in their private homes. Through taking inspiration from Henri Lefbvres theory of production of space, in which space can be perceived through three interrelated aspects, this study aims to explore how spacial practices contribute to young adults’ formation of a sense of home. Everyday practices, routines, and networks are all factors that have the potential to influence how young adults ascribe the meaning of home to places. Through a theoretical framework and understanding of the concept sense of place (Easthope, 2004) the study further examines the potential connections between identity and previous experiences of home and home environments in relation to contemporary home making among young adults.  By highlighting both conscious and unconscious elements of homemaking, the study looks to provide an alternative understanding of the definition of home and sense of home, focusing on young adults aged 20-35. To conclude, this paper demonstrates that spaces and places function as cross border structures in which people create meaning through experiences and perceptions of home.

Studien handlar om identitet och tillhörighet. Dess syfte är att studera hur personer som migrerat i unga år och som har bott i det ´nya´ landet i flera årtionden identifierar sig, var de känner sig vara tillhöriga och vilka slags band de utvecklar genom åren dels till den gamla hemorten och dels till den nya hemorten. I fokus för studien finns personer som var unga då de på 1950-, 1960 och 1970-talen flyttade från Finland till Sverige. De är från Haapajärvi i Österbotten. De är sedan länge bosatta i Eskilstuna. Studien är baserad på både intervjuer och deltagande observationer. Informanterna identifierar sig än idag efter den gamla hemorten. Studien visar hur de fortsätter att upprätthålla sociala relationer där. Med tiden har dock dessa tunnats ut. Den gamla hemorten har delvis förlorat i betydelse. Mycket känns bekant på den. Men mycket är också förändrat vilket inger informanterna känslan av att åtminstone till viss del vara utanför och annorlunda i relation till människor som bor kvar. Av studien framgår hur Eskiltuna har blivit en hemort för informanterna. Det vore dock fel att säga att de har bytt hemort under sitt livslopp. Snarare har de skapat en hemort till, utöver den gamla. Med tiden har det utvecklats långvariga relationer till Eskilstuna. Det är där de känner sig tillhöriga och har sitt hem. Den nya hemorten har liksom den gamla blivit förknippad med minnen och känslor. Informanterna identifierar sig som eskilstunabor. I skildringar av Eskilstuna finns inte känslor av att vara utanför eller känna sig annorlunda i relation till människorna där. Studien visar att informanterna var delar av en kedjemigration. Närverket av släktingar och tidigare grannar var verksamt i Sverige då man år 1970 beslutade bilda en egen hemortsförening, vars syfte är att värna om kultur och traditioner från den gamla hemorten, upprätthålla kontakter med den och skapa en mötesplats för människor med anknytning till den gamla hemorten. / This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new. The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years. The study is based on a combination of interviews and participant observations. The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there. The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there. The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

<p>Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala. </p><p>Genom att studera detta är det möjligt att synliggöra olika former av sociala konsekvenser som kan tydliggöra varför normalitet som konstituerande diskurs ständigt återskapas och bekräftas som avgörande för hur det är relevant att organisera ett samhälle socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt. Något som får konsekvenser för oss som individer, medborgare och medmänniskor i hur vi tolkar och ger betydelse av vår egen vardag och tillhörighet i en för oss gemensam omvärld, vare sig det handlar om olika former av kön och sexualitet eller inte. Den sociala konstruktionen av ett begrepp som normalitet fungerar begränsande och maktutövande för samtliga sociala uttryck som den enskilda individen väljer att gestalta. Så ett ofarliggörande av det som ifrågasätter det som hävdar sin egen normalitet genom uteslutningen av någonting annat eller någon annan innebär en maktutövning med sociala konsekvenser. Särskilt som det sker i ett av flera offentliga samtal tillgängligt i ett vardagligt sammanhang, så som t ex i dagspressen. Jag menar därmed att genom att studera vad som konstrueras och definieras som normalt öppnas det upp för en möjlighet till förändring av de samhälleliga mekanismer som exkluderar den enskilda individens möjligheter till olika former av uttryck och inkludering socialt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt.</p>

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.