Dichotomy in change – a study of how the relationship in terms of power between politicians and civil servants in local government is affected by the transition to a system without branch committees

No description available.

Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna.   För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller.   Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet. / Lack of workers and a shrinking welfare state have increased the focus on individuals who are excluded from the labor market as well as social enterprises. In this hermeneutic study, based on interviews with officials working towards these groups, we investigate how officials perceive their discretion and role towards clients. To be able to do their job they need discretion which is in line with Michael Lipsky's theory on street-level bureaucrats (Lipsky 2010).   Social enterprises are described as needed to solve shortcomings in the labor market, but also problematic, as the social entrepreneurs could be lacking skills, as both clients and social entrepreneurs have a background of failed schooling due to disabilities and socio-economic causes. Bourdieu’s concept of doxa is applied to understand how failed schooling lead to shortcomings in navigating society and how officials compensate for this by taking on different roles.   The paradox of the social enterprises is analyzed with a theory on pre-paradigmatic fields and isomorphism which brings a pressure for organizations to conform to gain legitimacy and access to resources. More knowledge on the role the officials can play to prevent exclusion from the labor market could enable resources to be more effectively distributed within the welfare system.

Studien undersöker hur kommunala tjänstemän, som arbetar med tillsyn av fristående förskolor, genomför tillsynen och om lojalitetskonflikter uppstår i deras arbete relaterat till demokrati-, rättssäkerhets-, effektivitets- och professionsvärden. Syftet med studien är att, genom intervjuer med totalt 17 tjänstemän, öka den empiriska kunskapen om två relativt outforskade delar av den kommunalaförvaltningen: tjänstemäns uppfattningar om lojalitetskonflikter och kommuners tillsyn av fristående förskolor. Resultaten visar att sättet tillsynen genomförs i stort följer samma process i alla intervjuade kommuner och att tillsynsstilen kännetecknas av föranmälda besök, med fokus på rådgivning och dialog snarare än formella sanktioner. Dock finns skillnader i kommunernas bedömningar, vilket väcker frågor om huruvida förskolorna behandlas lika i tillsynen. Vidare betonar de intervjuade tjänstemännen värdet lydnad inför lag och menar att de generellt inte upplever lojalitetskonflikter. Däremot ser många av dem principiella problem och potentiella konfliktområden kopplat till sitt arbete. De lojalitetskonflikter som främst har identifierats rör värdena lydnad inför lag och lojalitet till överordnad respektive hänsyn till samhällsmedlemmar. Avsaknaden av lojalitetskonflikter kan förklaras av den tillsynsstil som används, som fokuserar på dialog, och det faktum att förskolorna generellt anses ha hög kvalitet enligt de intervjuade tjänstemännen. Båda dessa faktorer kan göra det mindre sannolikt att lojalitetskonflikter uppstår, men andra faktorer diskuteras också i uppsatsen. / This thesis investigates how municipal civil servants, working with inspection of private preschools, conduct their work and whether loyalty conflicts arise relating to values of democracy, rule of law, efficiency, and professionalism. Through interviews with 17 civil servants, the aim of the study is to increase the empirical knowledge about two relatively unchartered parts of municipal administration: civil servants’ perception of loyalty conflicts and municipalities’ inspection of private preschools. The study finds that how the inspection is conducted largely follows the same process in all the interviewed municipalities and that the inspection style is characterized by scheduled visits, focusing on counseling and dialogue rather than formal sanctions. However, there are differences between the municipalities regarding their assessments, which raises questions about whether different preschools are treated equally. Furthermore, the interviewees emphasize the value obedience to the law and say that they do not generally experience conflicts of loyalty. However, many find that there are fundamental or theoretical issues and possible conflicts relating to their work. The loyalty conflicts that are found in the study are mainly identified as conflicts between the values obedience to the law, loyalty to superiors and consideration of community members. The lack of experienced conflict may be explained by the style of inspection being used, which focuses on dialogue and finding consensus, and the fact that the preschools generally are of high quality according to the interviewed civil servants. Both factors make it less likely that conflicts regarding the aforementioned values arise, but other factors are also discussed.

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>

Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.

The purpose of this study is to examine the implementation of the Convention on the elimination of all forms of discrimination against women, CEDAW, in Uppsala local council and county council. The aim is to examine how the respondents, in their daily work, understand and implement the convention as well as how they consider the prerequisites for a successful implementation. The study was conducted using qualitative interviews with three civil servants and four politicians. The theoretical approach was implementation theory whose concepts willingness, comprehension and capability were used as tools for the analysis. The results portray CEDAW as a well-known treaty amongst the respondents but at the same time absent in local politics and everyday work. The convention is perceived as an abstract and ideological document which reveals the respondents’ insufficient knowledge about CEDAW as a human rights treaty and the state´s obligation to eliminate discrimination against women. The results also indicate that unclear instructions and responsibility distribution as well as lack of resources, such as time and knowledge, obstruct successful implementation of CEDAW. In conclusion, gender equality is neither a prioritised issue in Uppsala local council and county council and nor seen as a human right.