Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

HBT-personer rapporterar lika stor, eller större utsatthet för våld i nära relationer jämfört med heterosexuella personer. Tröskeln att söka hjälp vid våldsutsatthet är hög. Ett sätt att förbättra omhändertagandet är att bidra med mer kunskap inom området. En metaanalys är en vetenskaplig metod som sammanfattar resultat från flera studier men har knappt använts inom området våld i nära relationer bland HBT-personer. Våra resultat visar att homosexuella män har 80 procent ökad risk att utsättas för våld jämfört med heterosexuella män, och homosexuella kvinnor har 15 procent ökad risk jämfört med heterosexuella kvinnor. Bisexuella män var inte mer utsatta för våld i jämförelse med homosexuella män, men bisexuella kvinnor hade 36 procent ökad risk jämfört med homosexuella kvinnor. Transpersoner hade 75 procent ökad risk jämfört med cispersoner, men sambandet kunde inte säkerställas. Dessa resultat kan öka förståelsen, förbättra omhändertagandet och minska barriären för utsatta HBT-personer att söka hjälp. / LGBT individuals report similar or greater risk of intimate partner violence (IPV) in comparison with heterosexuals. However, the barrier to seek help is high when exposed to IPV, and one way to improve the care of LGBT individuals is presenting firm knowledge. Meta-analysis is a scientific method which summarizes results from many studies but has rarely been used in this area. Our results showed that homosexual men had 80 percent greater risk of being exposed to IPV in comparison with heterosexual men. Homosexual women had 15 percent greater risk in comparison with heterosexual women. Bisexual men were not more exposed than homosexual men, however bisexual women had 36 percent greater risk of being exposed than homosexual women. Transgender individuals had 75 percent greater risk of being exposed in comparison with cisgender, although not significant. These results enhance our understanding of IPV and could improve support of those exposed to IPV.

Diskriminering mot transpersoner är ett omfattande problem på arbetsmarknaden. Samtliga forskningsresultat påvisar att transpersoner utsätts för olika diskriminerande handlingar på deras arbetsplatser. Den brist som framträder i den svenska forskningen om arbetsmarknadsdiskriminering är att den inte utforskar hur arbetsplatsens kontext formar diskrimineringen. Studiens syfte blir därför att generera kunskap om hur arbetsplatsen påverkar transpersonernas erfarenheter av diskriminering, samt vilka konsekvenser som genereras kopplat till formen av diskriminering. Den teori som används i studien för att förklara arbetsplatsens betydelse för hur diskrimineringen utformas är Anthony Giddens struktureringsteori. Giddens struktureringsteori är en teori som används för att förklara hur kontexten påverkar utformningen av dess sociala system. Den datainsamlingsmetod som tillämpas för att undersöka studiens syfte är nio semistrukturerade intervjuer och dataanalysmetoden utgår ifrån en modell inspirerad av Grounded Theory. Studiens empiri påvisar att intervjupersonerna har erfarenheter av direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier på sina arbetsplatser. De konsekvenser diskrimineringen medför är framförallt psykiskt lidande, emotionella svårigheter, bristande tillgång till arbetsmarknaden och sämre ekonomi. Slutsatsen härleder diskrimineringen till arbetsplatskontexter karaktäriserade av (1) manligt kodade normer, (2) mindre storlek, (3) mer homogen arbetsgrupp och (4) låg utbildningsnivå hos personalen. En arbetsplatskontext karaktäriserade av dessa fyra koder är således mindre transvänliga. / Discrimination against transgender people is a widespread problem in the labour market. All research results shows that transgender people are exposed to various discriminatory acts in their workplaces. The shortcoming that emerges in Swedish research regarding discrimination in the labour is that it does not explore how the context of the workplace shapes the acts of discrimination. The purpose of this study is therefore to generate knowledge about how the context of the workplace affects the trans people's experiences of discrimination, and what consequences that are generated because of the discrimination. The theory used in this study are Anthony Giddens Theory of structures. Gidden's structuring theory is a theory used to explain the context's influence on the constructions of social systems. The method used to investigate the purpose of this study is nine individual semi-structured interviews and the method for analysis is based on a model inspired by Grounded Theory. The study's empirical evidence shows that transgender people have experiences of direct discrimination, indirect discrimination, and harassment in the workplace. The consequences of being exposed to discrimination are mental and emotional fatigue, as well as financial vulnerability. The conclusion derives the discrimination is constructed the context of the workplace characterized by (1) male-coded norms, (2) smaller size, (3) small diversity and (4) low level of education. A workplace context characterized by these four codes is thus less trans-friendly.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. / Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

I studien har jag tittat närmare på medlemmarnas i gaylaget Malmö Devilants tidigareidrottserfarenheter och idrottsbakgrund samt undersökt hur de konstruerar sitt lag vad gällernorm och manlighet. För att uppnå detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna somfick svara på frågor utifrån tre teman: idrottsbakgrund, vardagen i föreningen samt idrottensroll i deras liv. Genom att använda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet harjag därefter analyserat och synat svaren. Utifrån intervjuerna kunde utläsas att alla har olikaupplevelser av idrotten och att alla har någon form av tidigare idrottsbakgrund. Medlemmarnaser också sitt lag som en plats där det heteronormativa inte är den rådande normen, där de kanträffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och på så sätt vara en i mängden.Genom att utöva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av huren homosexuell man är och de upprätthåller då inte den uppdelning och gräns som ärbetydande för heteronormativiteten. Genussystemet och heteronormen med dess ideal för hurman ska vara för att betraktas som en ”riktig” man/kvinna innebär en begränsning somegentligen inte behöver finnas. Bryts dessa normer upp försvinner förmodligen också debegränsande idealen. / In this study I’ve been taking a closer look at the members of the gay team, Malmo Devilantsand their former sports experience, background in sports, and examined how they constructtheir team. To achieve this, interviews were made with six of the members who were asked toanswer questions based on three themes: background in sports, daily life in the team, and therole of sport in their lives. By using the theoretical concepts of gender and heteronormativity,I have analyzed the answers. Based on the interviews I could see that the members all havedifferent experiences of sport and that everyone has some form of previous sportingbackground. They also see their team as a place where the heteronormativity isn’t theprevailing norm, where members can meet like-minded individuals with similar experiencesand thus become one of the crowd. By exercising an activity such as sports challenge thestereotype of how a gay man is and the members do not maintain the division that issignificance for heteronormativity. The gender system and heteronormativity with its ideals ofhow to be to qualify as a “real” man/woman is a limitation that does not really need to exist.The more the norm and the system dissolves our notions of what is considered male or femalewill probably decrease.

Researchers agree that young transgender individuals are at higher risk of mental illness and suicide problems compared to the general population. Through a literature review, the purpose of this study has been to investigate how young transgender people's mental illness can be affected by the National Board of Health and Welfare's new recommendations to limit hormone treatments for transgender people under the age of eighteen.  Since the National Board of Health and Welfare first started to recommend hormone treatment the access to the medication has now been severely limited. The literature review has been conducted through an analysis of 26 scientific articles and the results has been analyzed on the basis of Goffman's theory of stigma and Meyer, minority stress model. The results of this analysis shows that young transgender people pay a high price of stigma and mental illness for living outside of societal norms. As a transgender person, it is important to be seen for who you are and to be able to freely express your gender identity. Being addressed with the right name and pronoun is part of this. The possibility to undergo hormone treatment is thus of great importance for many individuals. At the same time there are risks linked to this treatment. Good relations with and access to health care is therefore crucial. Nevertheless, according to the results in this study young transgender people’s relationship to health care is in fact both complicated and limited.  Based on the identified themes, the conclusion of this study is that the National Board of Health and Welfare's new recommendations increase the risk mental illness for young transgender people, which consequently also may risk costing the lives of these young people.

Bakgrund: Transpersoner är mer utsatta för kränkningar, trakasserier, våld och hot om våld än resterande befolkning, vilket påverkar transpersoners hälsa negativt. Trots att behov av hjälp finns undviker transpersoner att uppsöka vård, på grund av en rädsla att bli förminskade eller förnekade av vårdpersonal. Transpersoner förlorar förtroendet när vårdpersonal uppvisar kunskapsbrist. Genom att identifiera faktorer som påverkar transpersoners upplevelser av vården, möjliggörs goda förutsättningarför ökad kunskap. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar transpersoners upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sju vetenskapliga artiklar från tre databaser granskades, och sammanställdes till fyra kategorier. Resultat: Transpersoners upplevelser av hälso- och sjukvården påverkas till stor del av olika faktorer. En könsbekräftande miljö samt ett bra bemötande av vårdpersonalen, medför känslor av trygghet hos transpersoner. En god vårdrelation skapar förtroende hos transpersoner gentemot vårdpersonalen, samtidigt som vårdpersonalens kunskapsbrist utgör ett hinder för adekvat vård. Konklusion: Vårdpersonal bör bemöta alla människor lika med acceptans, omsorg och samhörighet. Sjuksköterskeutbildningen behöver inkludera kunskap kring omvårdnad av transpersoner. Ökad kunskap om faktorer som påverkar transpersoners upplevelser av hälso- och sjukvården, bidrar till att vårdpersonal kan förbättra mötet med transpersoner och ge en jämlik och god vård till alla patienter. / Background: Transgender people are more exposed to violations, haressment,violence and threats than the rest of the population, which negatively affects transgender people´s health. Despite the need for help, transgender people tend to avoid seeking healthcare, due to a fear of being diminished or denied by healthcare professionals. Transgender peoples´ trust disappears when healthcare professionals show a lack of knowledge. By identifying factors that affect transgender peoples’ experiences of care, good conditions are made possible for increased gender awareness. Aim: To investigate which factors influence transgender peoples’ experiences of health care. Method: A general litterature study with an inductive approach. Seven articles from three databases were reviewed and compiled into fourcategories. Results: Transgender peoples’ experiences of healthcare are largely influences by various factors. A gender- affirming environvent, as well as good treatment by healthcare professionals, brings feelings of security to transgeder people. A good care relationship creates trust in trans people towards the healthcare professionals, while at the same time the healthcare professionals’ lack of knowledge constitutes an obstacle to adequate care. Conclusion: Healthcare professionals should treat all people equally with acceptance, care and belonging. Nursing education needs to include knowledge about caring for transgender people. Increased knowledge about factors that affect transgender peoples´experiences of health care, contributes to healthcare professionals being able to improve the meeting with transgender people and provide equal and good care to all patients.

Bakgrund: Transpersoner lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa i jämförelse med övrig befolkning. I enlighet med lagar och konventioner har alla människor rätt till jämlik och adekvat vård. Sjuksköterskor behöver bred kompetens för att kunna ge hälsofrämjande och likvärdig vård. Trots det upplevs svårigheter att behandla transpersoner på grund av otillräcklig utbildning och kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; att bli felkönad, människa inte vara transperson, betydelsen av kunskap eller okunskap hos vårdpersonal och vårdmiljöns betydelse. Transpersoner upplevde att deras könsidentitet var dominerande i mötet med vårdpersonal oavsett sökorsak. Upplevelsen av att inte få adekvat vård eller bemötande på grund av kompetensbrist var också tydlig. Sammanfattning: Bemötande har stor betydelse för hur transpersoner upplever sin vård. Positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal var trygghetsingivande och stärkande medan negativa upplevelser var diskriminerande och icke hälsofrämjande. En ytterligare påverkande faktor var vårdmiljön. / Background: Transgender people suffer to a greater extent from mental illness in comparison to the rest of the population. In accordance with laws and conventions, everyone has the right to equal and adequate care. Nurses need broad competence to be able to provide health-promting and equivalent care. Despite that, difficulties are experienced in treating transgender people due to insufficient education and knowledge. Aim: The aim was to describe transgender persons experiences of healthcare encounters. Method: A litterature review based on twelve original qualitative scientific articles. The litterature search was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four categories emerged in the results; to be misgendered, human not just a transgender person, the importance of knowledge or lack of knowledge of healthcare staff and the importance of the healtcare environment. Transgender people felt that their gender identity was dominant in the encounter with healthcare professionals, regardless of the reason for seeking health care. The experience of not receiving adequate care or treatment due to lack of knowledge was also clear. Summary: The healthcare encounter has a great significance for how transgender people experience their care. Positive experiences of the encounter with healthcare personnel were reassuring and empowering, while negative experiences were discriminatory and did not promote transgender persons health. An additional factor that influenced the impression was the health care enviroment.

Literary descriptions of shifting from and transgressing assigned sex were common in 19th Century Sweden. This thesis forms a contribution to the larger project of writing a history of Swedish trans literature, and develops new interpretations of certain works of fiction by applying a transgender studies perspective. Through trans readings the thesis also examines what potential and possible implications literature might have for trans people beyond the literary realm. Trans readings are able to supplement earlier research by providing a nuanced understanding of the production of trans- and cisgenders. The theoretical perspectives used in the thesis are drawn for the most part from queer and transgender studies. The thesis adopts a conceptual understanding of trans as a movement, and aims to widen the scope of what may be considered relevant to a history of trans literature. The primary objects of analysis are the 1833 autobiography of widely known thief and cross-dresser Lasse-Maja (Lars Molin), C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (1834), and Aurora Ljungstedt’s Moderna typer (1874). In closing, two texts from the fin-de-siècle are also closely read; Amanda Kerfstedt’s Reflexer (1901) and Frida Stéenhoff’s “Ett sällsamt öde” (1911). A wide range of other fiction is additionally studied in order to establish a contextual pattern of trans literary traditions. The thesis demonstrates that trans permeates all kinds of fiction, and that the characters analysed construct both trans and cis gender categories. It concludes that trans is done in a variety of ways, and with a variety of meanings in 19th and early 20th century literature. Trans is often depicted as a positive, fruitful and desirable act, through trans characters who are both themselves subjects of erotic desire and who become symbols of liberty and emancipation. Other trans figures however are often counter images of what are considered to be correct sexes, and are depicted as threatening and/or ridiculous. Both these negative and positive representations of trans affirm the gender binary. At the same time, they also break and destabilize that same binary, and the trans characters in the study both can and cannot be interpreted as transgressing cis- and heteronormativity respectively.

This is a qualitative interview study where 7 transgender people is interviewed about their experiences of treatment from institutions within society. In semi-structured interviews, respondents talk about the treatment they received from health care, education, legal system, employment offices and social services. The study's purpose is to examine the treatment transgender peoples gets based on their own stories and perspectives. The study also discusses the social structures, like binary gender norms, that contribute to a negative attitude and the consequences of this approach. The result shows that there is a great lack of knowledge within institutions and professionals have insufficient training in how to treat people with transgender identities. Respondents have often had to educate professionals and carries their identity as a backpack that they can not get rid of. The results also indicate that the prevailing social structures that divide people in binary gender norms is problematic for transgender people. / Detta är en kvalitativ intervjustudie där 7 transpersoner intervjuats om deras erfarenheter av bemötande från samhällets instanser. I semistrukturerade intervjuer har respondenterna berättat om det bemötande de fått från vården, utbildning, rättsväsendet, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Studiens syfte är att undersöka bemötande transpersoner får utifrån deras egna berättelser och perspektiv. I studien diskuteras även samhällsstrukturer, såsom tvåkönsnormen, som bidrar till ett negativt bemötande samt konsekvenserna av detta bemötande. Resultatet visar att det råder en stor kunskapsbrist inom samhällets instanser och professionella har bristande utbildning i hur de ska bemöta personer med könsöverskridande identiteter. Respondenterna har ofta fått agera utbildare för professionella och bär med sig sin identitet som en ryggsäck som de inte kan bli av med. Resultatet pekar också på att rådande samhällsstrukturer som delar in personer i en tvåkönsnorm är problematisk för transpersoner.