Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare på olika sätt beskriver hur de arbetar för att ge förutsättningar till att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att uppfylla syftet har vi utfört sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner. Vi har i vår studie utgått från två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och transspråkande. Utifrån det transspråkande perspektivet har vi använt oss av en transspråkande modell som hjälp för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att alla förskollärare i vår studie har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet trots att andelen flerspråkighet skiljer sig åt bland de olika avdelningarna. Däremot visar resultatet att synligheten av olika språk i den fysiska miljön varierade. Slutligen belyser resultatet att förskollärarnas förhållningssätt, arbetssätt och miljön hör ihop och har en påverkan på barnens språkutveckling.Nyckelord: Flerspråkighet,

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.

Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts vid Luleå tekniska universitet i utbildningen Kompletterande Pedagogisk utbildning (KPU) höstterminen 2021. Syftet med utvecklingsarbetet är att synliggöra och förstå hur elevers kunskaper och särskilt ordförråd i engelska kan utvecklas med stöd av flerspråkighet i undervisningen i årskurs 8 samt hur eleverna har uppfattat arbetet med flerspråkighet i engelskundervisningen. Tidigare forskning har visat att flerspråkighet och transspråkande kan gynna inte bara flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling utan även deras identitetsutveckling genom att läraren i undervisningen lyckas aktivera elevers befintliga kunskaper och koppla till deras liv för att på så sätt bekräfta deras identitet (Cummins, 2017). I denna studie har 17 elever arbetat med ordkunskap på tre språk, svenska, engelska och ett tredje språk som varje elev valt själv, exempelvis förstaspråket. För att få svar på de formulerade frågeställningarna i utvecklingsarbetets syfte har data samlats in genom prov, enkät, klassrumsobservationer, semistrukturerade intervjuer och egen loggbok. Resultatet på studiens två prov visar att elevernas medelvärde på antal korrekta svar steg något från prov 1 till prov 2. Enkäten visar att nästan 73 procent av eleverna har en positiv uppfattning av att arbeta med flerspråkighet i engelskundervisningen. Resultatet av intervjuerna visar entydigt på att de sex intervjuade eleverna alla uppskattat och haft nytta av den transspråkande undervisningen. Åsikter som uttrycks är att man utökar sitt ordförråd på alla tre språken, man kan koppla sina språk och leta efter likheter för att hitta ord, det blev lite lättare när man översätter till sitt förstaspråk, det var enklare att lära nya ord på engelska. Framförallt elever med ett annat förstaspråk än svenska har känt sig stolta över att få arbeta med och visa upp sitt språk i klassen under lektionstid. En slutsats som kan dras av studien är att lärare med fördel kan integrera transspråkande som en långsiktig metod i exempelvis engelskundervisning. Elever med ett annat förstaspråk än svenska lär sig glosor på svenska och engelska men vet inte alltid vad ordet betyder. När de får lära ordet även på sitt förstaspråk underlättar det förståelsen i alla tre språken.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Syftet med studien är att undersöka transspråkande i svenskämnets skrivundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer genomförts. Observationerna genomfördes i fyra olika klassrum där transspråkande tillämpades i skrivundervisningen och sedan genomfördes fyra intervjuer med undervisande lärare. Studien utgår från den sociokulturella teorin i samband med teorin om transspråkande och de teorispecifika begreppen mediering och proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar bland annat att framgångsrika arbetssätt med transspråkande i skrivandet är muntliga, textbaserade samt visuella arbetssätt. De medverkande lärarnas uppfattningar om transspråkande i skrivundervisningen är att det verkar som identitetsstärkande för flerspråkiga elever och att det ökar elevernas förståelse för det svenska språket. Lärarna anser dock att tidsbristen och känslan av otillräcklighet är de största problemen med ämnet.

No description available.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

In the framework of second language learning, developed in Canada in the early 2000s, identity texts were a part of a bilingual or multilingual artefacts where students produced many variants. They presented texts as written, spoken, signed,visual, musical, dramatic or multimodal forms. As a result of students’ investment in their own identities, identity texts were considered as a meaningful way to validate multilingualism by inviting students to bring their home languages into the classroom. This thesis aims to investigate the use of verbal and multimodal forms while working with identity texts in a course of Swedish for immigrants, during a monthlong project “New beginning in Sweden”, which took place in a school in the centralof Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide students' points of view on the whole process. Combining the method of semi-structured interviews along with observational research in the Swedish for immigrants’ classroom which has identit texts in focus, the thesis tries to answer the following questions:• How was the work with both verbal and multimodal forms of identity texts carried out with the students?• What do students think about working with multimodal forms of identity texts as the second phase of working with verbal texts?• How do students feel that different ways of working with identity texts contributed to their learning of Swedish as a second language? Results of the thesis show that the whole project would have given even better outcome if students were given more time while working with multimodal identity texts. Furthermore, which the students mentioned, they would have liked to have had more freedom in the creativity process, although they do not consider working with identity texts as empowering for their language skills. On the other hand, they describe it as an interesting pause from regular lessons. Last but not least, students were not in favour of working with verbal forms of identity texts because they were not used to be allowed to use their first language while learning their second language. This might complicate their upcoming learning process.

Syftet med litteraturstudien var att granska tidigare forskning som redogör för transspråkande som pedagogiskt förhållningssätt och pedagogisk praktik för att stötta flerspråkiga lågstadieelever i språkutvecklingen. De forskningsfrågor som litteraturstudien utgick ifrån var: På vilka sätt visar forskning att transspråkande pedagogik kan praktiseras i lågstadiet i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen? Vad innebär tillämpning av ett transspråkande förhållningssätt för lärare? Datainsamlingen bestod av systematiska sökningar i olika databaser och består av både internationell och nationell forskning. Analysprocessen bestod av en tematisk analys av de artiklar som vi fann relevanta för vårt syfte. De underrubriker som följer under resultat- och analysdelen är de teman som skapades under analysprocessen. Studiens viktigaste resultat visar att transspråkande kan praktiseras i undervisningen på flera olika sätt i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen. Elever får använda hela sin språkliga repertoar och bakgrundskunskaper för att både förstå innehåll och bli mer aktiva i klassrummet. Ett transspråkande förhållningssätt uppmuntrar flerspråkiga elever till flexibel språkanvändning och ser flerspråkighet som en resurs. Samtidigt pekar även resultatet på att det finns flera utmaningar för lärare när de ska inta ett transspråkande förhållningssätt i praktiken. / The purpose of this study of literature was to examine earlier research which accounts translanguaging as a pedagogical approach and pedagogical practice to support multilingual elementary school students in their language development. The questions our study aimed to answer were: In which ways does research show that translanguaging can be practiced in elementary school classrooms to support students in their language development? What does the application of a translanguaging approach imply for teachers? The collection of data was made through systematic searches in different databases made up of both national as well as international research. The analysis process consisted of a thematic analysis of the articles we found to be relevant in comparison with our purpose. The subheadings that follow in the result- and analysis section are the themes that were created in our analysis process. The most prominent result of the study shows that translanguaging can be practiced in education in several ways to support multilingual students in their language development. Students get to use their entire language repertoire and background knowledge to both understand content and be more active in the classroom. A translanguaging approach encourages multilingual students to a flexible use of languages as well as seeing their multilingualism as a resource. The results do however also show that there are several challenges when applying a translanguaging approach in practice.