I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om hur pedagoger arbetar med flerspråkigabarns språkutveckling i förskolan. Studien besvarar frågeställningarna: vad uttryckerförskollärarna att de gör för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, hur beskriverförskollärarna att verksamheten anpassas för flerspråkiga barn och varför, enligtförskollärarna, ska förskolan arbeta med barnens modersmål? För att kunna besvara dessafrågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts i två olika kommuner på sex olikaförskolor, där större delen av barnen består av flerspråkiga barn. Därefter har en tematiskanalys genomförts med stöd utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysenframkom fem teman: Konkreta material och bildstöd, högläsning, modersmål, flerspråkighetsom en tillgång och identitetsskapande.Resultatet visar att den pedagogiska stöttningen är viktig för flerspråkiga barnsspråkutveckling. Förskollärarna stöttar barnen på olika sätt genom att använda konkretamaterial och bildstöd. De anpassar verksamheten för de flerspråkiga barnen i högläsningenoch ger barnen alternativa sätt att uttrycka sig på. I resultatet framkom det att modersmål är endel av barnens identitet, om barnen får använda sina modersmål stärker det deras självkänsla.Det framkom också att modersmål utgör en grund för att barn ska lära sig ett nytt språk.Slutligen vill vi framföra att den pedagogiska anpassningen har varit en framträdande aspekt ivårt examensarbete och att flerspråkighet är en viktig del av förskolans verksamhet, men som inte alltid kommer till användning.

Det är känt sen tidigare att det finns brister inom matematikterminologi på svenskt teckenspråk. Samtidigt har det noterats att många döva elever inte lyckats nå de nationella målen i matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematikterminologin på svenskt teckenspråk samt behovet av att utveckla den. En del av syftet också att få en förståelse av vilken betydelse det har för matematikundervisningen för döva elever. Vidare gjordes den här studien utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en avgränsad teckenkartläggning inom matematik och tre intervjuer med hörande teckenspråkiga matematiklärare som undervisar döva elever på gymnasiet och högstadiet. Här används begrepp som mediering, multimodalitet och transspråkande utifrån det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Resultatet visar tydligt att lärarna upplever att många tecken saknas inom matematik och det finns ett stort behov av att utveckla matematikterminologin på svenskt teckenspråk. Detta har en viss betydelse för döva elevers språk- och begreppsutveckling inom matematik enligt lärarna. Dessutom lyfts det fram att det även finns ett behov av att utveckla läromedel och andra material på teckenspråk inom matematik. Slutligen menar lärarna att det finns andra faktorer som påverkar elevers utveckling. Svaga språkkunskaper eller sen språkutveckling ses som några förklaringar till döva elevers låga matematikprestationer.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar andraspråkselever har att få använda alla sina språk i sina studier på gymnasiet. Detta gjordes dels genom att ta reda på vilka attityder lärare på högstadiet och gymnasiet hade till transspråkande och dels genom att ta reda på i vilken utsträckning de uppgav att det användes. En enkätundersökning genomfördes på tre högstadieskolor och en gymnasieskola i samma kommun. Lärare på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om deras attityder till flerspråkighet och transspråkande och elever på gymnasiet fick svara på frågor om deras upplevelse och vilka attityder de har mött under sin högstadietid och på gymnasiet. Resultatet visade på likheter mellan lärarnas attityder på gymnasiet och högstadiet men att det däremot fanns skillnader mellan lärarnas upplevelse av sina egna attityder och elevernas upplevelse av dessa. Lärarna sa sig ha positiva attityder till transspråkande och att de hade ett tillåtande klimat till flerspråkighet i klassrummet medan eleverna upplevde att det bara ibland var tillåtet att tala sitt starkaste språk och att de flesta inte uppmuntrade till användandet av deras modersmål. Lärarna på både högstadiet och gymnasiet var generellt sett positivt inställda till transspråkande men elevernas svar visade att den positiva inställningen till transspråkande och flerspråkighet inte i motsvarande utsträckning hade nått fram till eleverna.  Detta kan indikera att mer fortbildning och en tydlighet från ledningen behövs för att transspråkande ska bli en naturlig del av undervisningen.

Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.

Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.

Att vara flerspråkig idag är inget ovanligt. Vissa elever i den svenska skolan är födda i Sver ige och har svenska som sitt starkaste språk, medan föräldrarna pratar andra språk och därför har även eleverna goda kunskaper inom ett eller flera språk till. Andra elever kommer till Sverige, och ska lära sig prata svenska som ett nytt språk. I denna litteraturöversikt beskrivs vilken forskning som finns om lärarens förhållningssätt kring flerspråkighet och användandet av transspråkande. Hur det påverkar och främjar elevers möjligheter att vara flerspråkiga i svenskundervisningen.   Resultatet av denna forskningsgenomgång visar att lärarens förhållningssätt och vilken norm som finns i skolan påverkar elevernas möjlighet att utveckla flerspråkigheten. En exkludering av de språkliga förmågorna som finns i klassrummet kan skapa negativa konsekvenser för elevernas språk- och kunskapsutveckling, medan ett positivt förhållningssätt där läraren uppmuntrar elevernas flerspråkighet och en flerspråkig norm i skolan kommer bidra till en positiv språk- och kunskapsutveckling.  Resultatet visar också att transspråkande förekommer i undervisningen i vissa studier, men inte i alla. Pedagogiskt transspråkande uttrycks emellertid som en strategi som gynnar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.