Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den. Analysen av observationerna och intervjuerna är inspirerad av den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik.

I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.

I skolan finns tysta elever i nästan alla klassrum, men forskningen i ämnet är begränsad. Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare arbetade för att utveckla tysta elevers muntliga kommunikativa förmåga i svenska i årskurserna F-6. Syftet var undersöka hur lärare definierar en tyst elev, vilka orsaker lärare anser det finns till tysthet hos elever, samt hur lärare arbetar för att utveckla den muntliga kommunikativa förmågan i svenska hos tysta elever i årskurs F-6. Arbetet utgick från ett interaktionsperspektiv som innebär att interaktion har en stor betydelse för lärande. Arbetets resultat byggde på semistrukturerade intervjuer med tio yrkesaktiva lärare som alla är behöriga i ämnet svenska. Valet av semistrukturerad intervju möjliggjorde att ta reda på lärarnas information, insikter och åsikter samt att det fanns möjlighet att ställa frågorna i den ordning som passade samtalet bäst. Resultatet visade att lärarna uppvisade en bredare syn på interaktion som innebar att interaktion kan genomföras på fler sätt än endast muntlig kommunikation.

Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna.Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken. Vilken betydelse har kommunikation, miljö och attityder i klassrummet, för de tysta eleverna? Hur blir man bedömd som tyst elev?Ur vårt resultat utläser vi att matematiklärare anser det viktigt att identifiera tysta elever i skolan. Våra intervjuer tyder dock på att det, i arbetet med de tysta eleverna, råder en traditionell anda bland de flesta lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

Studiens syfte är att lyfta fram olika upplevelser och berättelser från elever som, oavsett anledning,tar mindre plats i specifikt musikundervisningen på högstadiet. I och med detta är även syftet attbidra till en djupare förståelse för hur eleverna upplever att deras egen utbildning påverkas och hurlärare bör bemöta dessa elever. För att få fram resultatet användes en kvalitativ metod, muntligaintervjuer med elever som själva positionerade sig i en tillbakadragen roll i musikklassrummet.  Resultatet visade att en majoritet kände sig bekväma i en tillbakadragen roll, men att de samtidigtkände en yttre press från läraren att behöva ta mer plats främst för betygets skull. Informanternahade dock inte fått tillräcklig information om vad som faktiskt menades när de fått uppmuntran omatt "ta mer plats". Feedback i musikämnet upplevdes som en bristvara, inte enbart för de som togmindre plats. Informanterna hade självinsikt om sitt tillbakadragna sätt och upplevde att deras egetlärande kunde påverkas negativt om läraren uppfattade att de i och med detta inte var intresseradeeller villiga att delta. Olika moment i musiken kunde upplevas som mer eller mindre påfrestande attta plats på, ofta beroende på vad just den eleven tyckte var svårt eller i vad som kändes mestutpekande, att spela instrument eller sjunga. Flera fick även höra att de behövde ta mer plats men dekunde bara komma på fåtal exempel där läraren vänt sig till de tillbakadragna och försökt inkluderadessa mer på lektionerna på ett sätt som känts bekvämt för dessa elever. Informanterna tyckte inteatt läraren anpassade lektionerna tillräckligt för de som tar mindre plats. / The purpose of this study is to showcase different experiences and stories from students who,regardless of reason, have a more quiet role or withdrawn bevavior in music class. Along with this,the purpose is also to contribute with a deeper understanding for how students think when it comesto their own education and learning potential, and also how they think teachers should act whileencountering this kind of students. A qualitative method was used to get the result, one-on-one interviews with students who positioned themselves as quiet, introverted or withdrawnin the music classroom. The result showed that a majority of the students felt comfortable in awithdrawn or introverted role, however, they felt a pressure from the teacher to ”take more space”,mostly for the sake of the grade. The informants also felt like they did not fully understand what theteacher meant with the encouragement to ”take more space”. Feedback during music lessons wasdeficient, not only for the withdrawn students. The informants expressed self-awareness of theirwithdrawn behavior and felt like their own learning process could be affected negatively, if theteacher were to misinterpret the students behavior as a lack of interest or an unwillingness toparticipate. Different parts of the music education was experienced as more or less challenging todo, depending on what the informant thought was more difficult (for example, to play a specificinstrument or sing) or how much one task would force them to ”take space”. While the informantssaid they were getting comments about how they ”should take more space”, they could only thinkof a few examples where the teacher would try to include these students in a way that feltcomfortable for them. The informants did not think the teachers adjusted the lessons enough forthose who are more quiet, shy, introverted or withdrawn.