Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnperspektivet beaktas i socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där sex socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd inom en viss kommun har intervjuats. Studien utgår från handlingsutrymme som teoretisk tolkningsram. Studien är av relevans för socialt arbete då barn som befinner sig i familjer med ekonomiskt bistånd utgör en utsatt grupp som riskerar att hamna i fortsatt social utsatthet även i vuxen ålder. Studien visar att en majoritet av socialsekreterarna uppfattar barnperspektivet som otydligt angivet och att det finns en osäkerhet i hur man ska arbeta utifrån detta. Studien visar även att barn tenderar bli osynliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt att socialsekreterarna uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Studien visar vidare att majoriteten av socialsekreterarna hyser önskemål om att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv. / The purpose of the essay is to investigate how the child perspective is taken into consideration in the social services' management of financial assistance. The method used is a qualitative interview study. Six social workers within financial assistance have been interviewed. The study is based on the theory of discretion, and is of relevance to social work since children in families who receive financial assistance constitute a vulnerable group who is at risk of ending socially vulnerable even in adulthood. The results of the study show that most of the social workers perceive the child perspective as unclear. The study also shows that children tend to be invisible in financial assistance, and that the social workers perceive that they do not have sufficient conditions to work from a child perspective. The study further shows that most of the social workers have a request to work more from a child perspective.

In this study, we have examined if and how parents who receive financial support from the social services experience that their children are being affected by financial stress, as well as whether the parents experience that they are given satisfactory support from the social services. Empowerment and Sense of coherence were used as a theoretical framework to analyze the results. Interviews with three informants who all were receiving financial support at the time, and have at least one child below the age of 18 in their custody were performed. The parents were devising strategies attempting to give the children the experienced of a better financial situation, in order to protect them from being adversely affected. The conclusion is that all informants experienced a lack of support from the social services. Further results show that the parents experienced that their children were adversely affected by financial stress, especially when comparing themselves with other children. Further the results show that the parents develop their own strategies in order to protect the children from being affected by financial stress. These strategies are for example to draw the children’s attention away from the family’s economic issues and to ignore their own basic needs to be able to give the children more varied opportunities. / I denna studie har vi undersökt hur föräldrar som uppbär försörjningsstöd upplever att barnen påverkas av den ekonomiska utsattheten. Vidare undersöktes på vilket sätt föräldrarna upplever att de får stöd från socialtjänsten till att förändra den ekonomiska situationen. Empowerment och KASAM har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med 3 informanter som alla uppbär försörjningsstöd och har barn under 18 år i hemmet. Resultatet visar att föräldrarna upplever att barnen påverkas negativt av den ekonomiska situationen, främst i relation till andra barn då barn jämför sig mycket med varandra. Resultatet visar även att föräldrarna skapar egna strategier för att skydda barnen från att påverkas negativt, dessa är bland annat att avleda uppmärksamhet från den ekonomiska situationen samt att föräldrarna bortser från egna basala behov för att istället erbjuda barnen fler möjligheter.

The swedish local history research on the spanish flu is relatively scarce. The research that is available today seems to be largely centered around accounts for morbidity and mortality as a result of the epidemic. This however, has also been an important part of the research, to provide a demographic depiction of the mortality. Another important element in the present study has also been to account for the authorities' actions during the epidemic, something that is largely lacking in research. In light of the prevailing Corona epidemic and the lack of local historical research on the course of the Spanish flu in Sweden, the present study has aimed to examine the course of the epidemic in the undersigned home municipality of Karlskoga, during the epidemic in 1918. With the use of the death and funeral books of the Karlskoga parish, old issues of the newspaper ”Karlskoga Tidning” and the Health Care Board's statistics and protocols, the undersigned has, through this case study, tried to provide a quantitative aswell as a qualitative depiction of the epidemic year. The study evince that at least 43 people died in the municipality, the majority of whom were men under 40 years old. It also turned out that the workers' areas in Bofors were home to 36% of those who died during the epidemic months, no other area in the municipality had such high mortality rate. The study also indicates that the authorities in Karlskoga considered the epidemic to be of great danger. Hence, they seemed to have used the available information channels at the time, as to prevent the spread of infection. In this research it is noteworthy that as of today, a hundred years later, similar approaches are used to limit the spread of infection.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

Bakgrund: Episiotomi är ett klipp som läggs i vagina och perineum under förlossningen, som utförs exempelvis för att skynda på förlossningen. Ingreppet utfördes tidigare rutinmässigt men har på senare år kritiserats, eftersom ingreppet orsakar många gånger onödiga problem för kvinnorna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av episiotomi eftersom det visat sig finnas sparsamt med forskning kring detta, särskilt i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fenomenologisk metod och induktiv ansats. Informanter eftersöktes genom bekvämlighetsurval, via en grupp på sociala medier. Resultat: Resultatet som framkommit visar att kvinnorna har upplevt episiotomin samt omständigheterna runt omkring som mycket negativa. Kvinnorna understryker framförallt hur de upplevde att bristande kommunikation och information från personalen ledde till en känsla av att vara i en utsatt position samt att de inte upplevde sig vara delaktiga i beslutet rörande episiotomin. Konklusion: Kvinnorna upplevde många negativa känslor kring ingreppet och hade ingen delaktighet när beslut om episiotomi togs. Det faktum att kvinnorna inte fick någon chans att lämna sitt samtycke till ingreppet har gjort att de i efterhand har haft svårt att bearbeta händelsen. / Background: Episiotomy is a cut through the vagina and perineum during childbirth, which is performed, for example, to speed up labor. The procedure was previously performed routinely but has in recent years been criticized, because the procedure often causes unnecessary problems for the women. Aim: The aim of the study was to investigate women's experiences of episiotomy since there is little research on this, especially in Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with a phenomenological method and an inductive approach. Informants were sought through convenience selection, via a group on social media. Results: The results show that the women have experienced the episiotomy and the surrounding circumstances as very negative. The women emphasize that a lack of information from the staff led to a feeling of being in a vulnerable position and not being involved in the decision regarding the episiotomy. Conclusion: The women experienced many negative feelings about the procedure and had no participation when the decision on episiotomy was made. Since the women did not get a chance to give their consent to the procedure it has been difficult for them to process the incident afterwards.

Att vara utsatt för partnervåld kan medföra konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan, och även att innebära att påverkas på olika sätt. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse kring kommunala enhetschefers uppfattning om sin roll och om arbetsgivaransvar när det gäller anställdas utsatthet för partnervåld. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts och data samlades in genom en webbenkät och semistrukturerade intervjuer som analyserades i deskriptiv, bivariat respektive tematisk analys. Studien visade att partnervåld upplevs av enhetschefer som ett svårt ämne och att avsaknaden av reglering i lagstiftning och fastställda rutiner kring hur dessa ärenden ska hanteras gör att det blir upp till varje enskild enhetschef att avgöra hur det hanteras. Resultatet har sedan diskuterats i förhållande till tidigare forskning, lagstiftning och systemteori. / Being subjected to partner violence can have consequences for both physical and mental health, and also to be affected in different ways. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of municipal unit managers 'perceptions of their role and of employer responsibility regarding employees' exposure to partner violence. A combination of quantitative and qualitative method has been used and data were collected through a web survey and semi-structured interviews which were analyzed in descriptive, bivariate and thematic analysis. The study showed that partner violence is perceived by unit heads as a difficult subject and that the lack of regulation in legislation and established routines around how these matters are to be handled, makes it up to each individual unit manager to decide how it is handled. The results have since been discussed in relation to previous research, legislation and system theory.

The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services. The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change. Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying. The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves. The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten. Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar. Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att undersöka forskningsläget kring hur människor som har prostituerat sig upplever orsakerna till vägen in i prostitutionen då det i samband med arbetet kan uppstå mycket fysisk och psykisk utsatthet. Genom att skapa en större förståelse kring processerna in i prostitution kan preventionsarbetet utvecklas och förekomsten av prostitution, samt den utsattheten som uppstår, minska. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts: Hur ser forskningsläget ut gällande upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution av individer som någon gång haft sex mot ersättning? Frågeställningen har besvarats genom en systematisk litteraturöversikt och analyserats genom en latent innehållsanalys. Studien är baserad på relevant forskning kring människors upplevelser av vägen in i prostitution från USA, Kanada, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Holland. Genom kodning skapades huvud- och subteman kring upplevda orsaker av vägen in i prostitution. Resultatet visar att de upplevda orsakerna till prostitution främst har grundat sig i ersättning, individernas sociala nätverk, individernas livssituation samt ett intresse för arbetet. Ett särskilt framträdande tema i samtliga studier var ersättning. Aktörer som skola, socialtjänst och polis bör arbeta med att tydligt förmedla kunskap kring de medföljande riskerna av prostitution samt göra andra valmöjligheter tydligt tillgängliga för de som befinner sig i en svår ekonomisk eller social situation. / The aim of this systematic literature review is to examine the current existing research regarding how individuals who have been involved in prostitution perceive the causes of the way into prostitution, due to the connection between this type of work and the physical and mental vulnerability that it causes. By creating a bigger understanding of the processes into prostitution, the preventive work can develop and the occurrence of prostitution, and the vulnerable exposure that occurs, can decrease. To achieve the aim of the study, the following question has been used: What does the existing research say regarding perceptions of causes of the entry into prostitution by individuals who, at some point in their life, have had sex in exchange for compensation? The question has been answered through a systematic literature review and analyzed through a latent content analysis. The study is based on relevant research regarding individuals’ perceptions of the entry into prostitution from USA, Canada, Slovenia, Spain, Great Britain, and Holland. Through coding, main themes and subthemes were created regarding perceived causes of entry. The results show that the perceived causes of entry into prostitution is based in compensation, the individual’s social network, the individual’s life situation and an interest of the labor. A particularly prominent theme in all studies was compensation. Actors such as school, social services, and law enforcement should work with informing, and being clear about the following risks of prostitution and make other possible choices for making money available for the people living in a hard economic or social situation.

Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that people living with mental illness find it hard to meet basic needs, and that their money is not enough to last a whole month. They feel limited in their daily life, for example their lack of money has a big impact on their spare time. It also makes contact with families and friends harder to maintain. They also felt that they had to put up with things not worthy a human being. Conclusion: The people living with mental illness struggle to fit in to society, but are constantly reminded that they are different. / Bakgrund:Personer som lever med psykisk sjukdom har ofta dåliga ekonomiska förutsättningar. Deras möjligheter att arbeta är ofta begränsade och på grund av det tvingas de att förlita sig på välfärdssystemet för att få en inkomst. Denna inkomst är ofta låg jämfört med andra samhällsmedborgare, något som är sammankopplat med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder upplever att deras ekonomiska situation inverkar på deras vardag. Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie innehållande nio vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att människor som lever med psykisk sjukdom upplever det svårt att möta dagliga behov och att deras pengar inte räcker till att leva på under en månad. De känner sig begränsade i sin vardag, exempelvis har deras brist på pengar stor inverkan på deras fritid. Bristen på pengar gör det också svårare att hålla kontakten med familj och vänner. Deltagarna kände att de var tvungna att stå ut med saker som inte var värdigt en människa. Sammanfattning: Personer som lever med psykisk sjukdom kämpar för att passa in i samhället, men påminns ständigt om att de inte passar in.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter och kunskaper om barn som riskerar att hamna i, eller befinner sig i utsatthet. Samt hur kunskaperna och erfarenheterna möjliggör eller förhindrar att barn som befinner sig i utsatthet identifieras av förskolan. Studien synliggör hur pedagoger beskriver barns utsatthet och vilka strategier de har för att identifiera och möta barn i utsatthet. Eftersom olika rapporter och studier visar på att den psykiska ohälsan hos barn är ett växande samhällsproblem och att förskolan uppmärksammas som en plats där upptäckande av barn som far illa är stor, är studien ytterst relevant för yrkesverksamma inom förskolan.    Empirin samlas in genom kvalitativa intervjuer och analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv. I resultatet framkommer det likheter med tidigare forskning som visar på att förskolans personal behöver mer kunskap om olika sätt barn kan riskera att hamna i utsatthet på. Resultatet visar även på att pedagogernas föreställningar och förväntningar bidrar till identifierandet av barn som befinner sig i utsatthet. Samtliga av de intervjuade personerna bekräftar att förskolan har en stor, viktig och avgörande roll för barns välbefinnande.