Denna studie undersöker hur svenska gymnasieelever upplever undervisningen om hållbar utveckling inom geografiämnet ur en värdepedagogisk synvinkel. Fyra värdepedagogiska perspektiv har utformats av författarna som teoretiskt ramverk och studien syftar till att undersöka hur mycket av respektive värdepedagogiskt perspektiv eleverna upplever inom undervisningen om hållbar utveckling. De fyra värdepedagogiska perspektiven är det vetenskapliga, det personliga, det ideologiska och det pluralistiska. Empirin samlades in genom enkäter och besvarades av sammanlagt 103 elever från olika gymnasieprogram och geografisk härkomst. Analysen utgick dels från enkätsvaren i helhet, dels uppdelat utifrån elevernas angivna gymnasieprogram. Därtill undersöks även vilka kunskaper och förmågor eleverna upplever de får med sig från undervisningen och vad de anser är viktigast utifrån de fyra värdepedagogiska perspektiven. Resultatet av denna studie är att eleverna upplever att undervisningen om hållbar utveckling varierar i relation till de fyra värdepedagogiska perspektiven och att skillnaderna mellan gymnasieprogrammen är små. Elevernas upplevelse om vad de får med sig från geografilektionerna om hållbar utveckling är relativt jämnfördelad mellan tre av de värdepedagogiska perspektiven, det personliga perspektivet exkluderat ochatt eleverna själva upplever att undervisningen om hållbar utveckling bör präglas av det vetenskapliga och det ideologiska värdepedagogiska perspektivet. Studien visar på att det finns en diskrepans mellan vad läraren undervisar om och hur eleverna upplever innehålletundervisningen. Slutligen kan det utifrån denna studie konstateras att mer värdepedagogisk forskning med ett elevperspektiv behövs och att de fyra värdepedagogiska perspektiven som utformats har en plats inom den svenska geografiundervisningen.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser?I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet. Vi har även sett till vilka diskursiva praktiker lärarna agerar inom och vilken social praktik de förhåller sig till i sina berättelser.Resultatet visar att lärarna rör sig inom flera olika diskurser, samtidigt som det saknas en övergripande urvalsdiskurs. Lärarna anger att de använder sig av olika strategier för sitt urval av bilder och visuella media till sin undervisning. Lärarnas användande av bildbegreppet och deras urvalsstrategier speglar lärarnas egna visuella kultur. En gemensam urvalsstrategi är att de utgår från eleverna i sitt urval. Samtidigt präglas den diskursiva praktiken av deras egen visuella kultur. I detta konstrueras eleverna som delaktiga eller icke-delaktiga i skolans visuella kultur.

Studiens syfte är att undersöka vilken didaktisk potential bokserien Monstret Frank (2019) har med utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. Undersökningen baseras på en kvalitativ bild- och textanalys där vi utgått från läsarens tolkning av bokserien. Studien har sin utgångspunkt i att värdepedagogiken är en viktig del i skolans uppdrag. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Vid analysen har hela bokserien Monstret Frank (2019) lästs och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja och tolka narratologiska innehållsdelar som karaktärer, miljöer och händelser, för att se hur dessa kan användas i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån bokserien Monstret Frank (2019) då den innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra de värden och normer som finns i bokserien Monstret Frank (2019). Med hjälp av högläsning samt det kringliggande boksamtalet kan det i en sociokulturell lärandemiljö utformas till bra undervisningstillfällen i värdepedagogik.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för värdegrundsarbetet som explicit och implicit sker, när undervisningen bygger på användandet av läromedel. De värden som undersöks i studien är undervisning ska vila på vetenskaplig grund, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt värdet att aktivt delta i samhällslivet. Normkritik och värdepedagogik är uppsatsens teoretiska verktyg. Den textuella data som ligger till grund för den kunskapskritiska analysen är Arena 123 skriven av Lars-Olof Karlsson, och publicerad 2021. Det är ett läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Denna studie visar att läromedlet Arena 123 explicit förmedlar värden vilka speglar skolans läroplans värden. Samtidigt förmedlas kunskap som skapar motsatsförhållanden mellan grupper genom att genomgående utgå från normen, och inte kritisera normen i sig.

Life is for us humans a social life. We are constantly in different social communities with various purposes. Throughout life we are part of different groups, for better or worse. The basic social communities, in our society, are the groups we live, work, learn and grow in. This essay deals with the groups children develop and learn in, in school and leisure time center. The intention is to explore how teachers and leisure time pedagogue can work with these groups and what may be the best way to create a good group dynamic and cohesion. The essay is based on three portrayed experiences that are used in a developing process using a distanced discussion and reflective writing. I have found that the attitude and leadership teachers and leisure time pedagogue exercise, against both the individual child and the group, are crucial regarding the group´s functioning and wellbeing. One approach is to work with team building exercises and similar methods which I believe would help improve group cohesion and security. I also see that it is very important for teachers and leisure time pedagogue to think and reflect about how they convey the implied value of education to the children.  A critical view and reflective way, of both our self and the function as a whole, I have also found to be important to be able to achieve good group cohesion. / Tillvaron är för oss människor en social tillvaro. Ständigt skapas olika sociala gemenskaper med varierande syften. Vi ingår i olika grupper hela livet igenom, på gott och på ont. De grundläggande sociala gemenskaperna i vårt samhälle är de grupper vi lever, arbetar, lär och utvecklas i. Denna essä behandlar de grupper barn utvecklas och lär i, i skolan och på fritidshemmet. Syftet har varit att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta med dessa grupper på bästa sätt för att skapa en god gruppdynamik och sammanhållning. Essän tar utgångspunkt i tre gestaltade erfarenheter som används i en utvecklande process med hjälp av en distanserande diskussion och ett reflekterande skrivande. Jag har funnit att det förhållningssätt och ledarskap lärare och fritidspedagoger utövar, gentemot såväl det enskilda barnet som gruppen, är av avgörande vikt gällande gruppens fungerande och välmående. Ett arbetssätt att föra in i verksamheten, som jag anser skulle bidra till en förbättrad gruppsammanhållning och trygghet, är team-building och liknade arbetsätt i form av mycket gemensamma lekar och samarbetsövningar. Jag ser det också av stor vikt att fundera och reflektera över vad lärare och fritidspedagoger förmedlar till barnen genom den implicita värdepedagogiken. Ett kritisk granskande och reflekterande av oss själva såväl som verksamheten i helhet har jag också funnit som betydelsefullt för att uppnå en god gruppsammanhållning.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare påverkar elevers sociala miljö i fritidshemmet och vad som skapar ett positivt skolklimat. Vi undersöker även vilka strategier lärarna använder sig av för att främja olika värden. Dessa värden är de som kommer av värdegrunden på fritidshemmet. Dessutom diskuterar vi om lärares påverkan möjliggör eller begränsar kompisskapande i en fritidshemskontext. I studien har vi identifierat fem olika teman som vi analyserar detta utifrån: styrda aktiviteter, kohesion och värden i verksamheten, den signifikante andre, ingrupp kontra utgrupp, explicit värdepedagogik och implicit värdepedagogik. Resultatet i studien visar på att lärarna använder sig av både explicit och implicit värdepedagogik för att få eleverna att internalisera värden och på så sätt främja ett positivt skolklimat. Vi har också funnit att tid för planering och en stark gemenskap bland lärarna bidrar till detta. Vidare visar resultatet att trygghet och gemenskap i fritidshemmet främjar kamratskapande, det vill säga hur barn skapar goda relationer med varandra i gruppen. Utifrån detta diskuterar vi om kompisskapande är begränsat i fritidshemmet, eftersom barnens frihet och valmöjligheter styrs av lärarna och organisationen.

Denna litteraturstudie undersöker vilka värden som förmedlas i sex- och samlevnadsundervisningen och vilken roll lärare spelar i förmedlingen av dessa. Litteraturen har samlats in genom systematisk sökning som efter utsortering resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sammanställts i en tematisk innehållsanalys. I resultatet framgår att samhällsnormer så som heteronormativitet och funktionalitet genomsyrar undervisningen även hos de lärare som intar ett normkritiskt perspektiv. Detta beror till stor del på att lärare saknar ämneskompetens inom sex och samlevnad. Av denna anledning utgår de till stor del från sin egen sexualsyn vilket leder till att normer reproduceras. Behovet av de nya examensmålen på ämneslärarprogrammet visar sig vara stort för att lyckas förmedla styrdokumentens värden i gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning.

This study addresses the identified gaps in professionalism and theoretical grounding within values education, aiming to explore how textbooks can help alleviate these shortcomings. To achieve its objective, the study undertakes an analysis of five religious education textbooks designed for students in grades 4-6. It investigates how these textbooks tackle the prescribed values outlined in the school's value system and the pedagogical methodologies advocated within the realm of ethics and existential inquiries. Drawing upon Kohlberg's stage theory of moral development and social domain theory, this study contributes to a comprehensive understanding of the symbiotic relationship between theoretical frameworks, pedagogical practices, and educational resources in values education. By shedding light on this interplay, the study seeks to inform the development of more effective strategies for values education within educational settings. The results suggest that an effective theoretical foundation can consist of a combination of Kohlberg's stage theory and domain theory. Stage theory can serve as a rough framework to understand students' intellectual maturity, while the nature of the questions—whether domain-specific or domain-complex—should be adapted to the students' moral maturity. The main conclusion is that these theories can be integrated into a cohesive model that helps teachers navigate value pedagogy by adapting the nature of the questions to the students' maturity.

The aim of this study is to explore values education as it takes place in everyday interactions between teachers and students. Focus has been on rule practice between teachers and students, which has been interpreted during the research process as the most salient phenomenon in the practice of values education. The study is based on fieldwork in two schools. Two kindergarten-classes, two classes in grade 2, and two classes in grade 5 – in sum, 141 students and 13 teachers – participated. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers’ practice of values education is primarily manifested in everyday teacher-student–interactive rule practice, which refers to all aspects of everyday activity by which participants construct, maintain, mediate, and negotiate rules for and in everyday interaction. A significant part of values education is unplanned and reactive, embedded in everyday life of school with a focus on students’ behaviour, and mostly or partly unconscious. The analysis of the rules in the two schools resulted in five rule categories: relational rules, structuring rules, protecting rules, ersonal rules, and etiquette rules. The meaning of the rule system is to construct order in school and to foster the students in a moral sense by mediating a construction of the desirable student: the benevolent fellow-buddy and the wellbehaved student. According to the findings, four main intervention strategies are used by the teachers within the everyday rule practice: assertion, explanation, negotiation, and preparation. Students meaningmaking of rules vary across the rule-categories. Furthermore, the meanings students make of the rules affect how they value the rules. Relational rules are seen as the most important rules. Many protecting rules and structuring rules are also valued as important. In contrast to these rules, tiquette rules are valued as least important or unnecessary, which, at least in part, could be explained by the students’ problem in making meaning of these rules. To perceive a reasonable and trustworthy meaning behind a rule seems to be a significant part in students’ rule acceptance. Furthermore, students reflect on and judge their school rules and their teachers’ performance in rule practice. Perceptions of injustice, inconsistencies, nonsense, or deceptiveness in relation to rules or teacher behaviour, evoke critique among students, even if students seldom or never articulate their arguments in front of the teachers. The results are discussed in relation to other research and theories such as social constructivism, domain theory, and symbolic interactionism. / Syftet med denna studie är att utforska den värdepedagogik som äger rum i de vardagliga interaktionerna mellan lärare och elever i skolan. Fokus har riktats mot det som under forskningsarbetets gång har växt fram och som framstår som det mest framträdande i den vardagliga värdepedagogiska praktiken: regelarbetet mellan lärare och elever. En fältstudie har genomförts på två skolor. Två förskoleklasser, två klasser i år 2 och två klasser i år 5 – sammanlagt 13 lärare och 141 elever – har deltagit i studien. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet kommer lärares värdepedagogik främst till uttryck genom ett vardagligt lärarelev–interaktivt regelarbete, vilket avser alla aspekter av den vardagliga praktiken genom vilka deltagare konstruerar, upprätthåller, medierar och förhandlar om regler i och för det vardagliga samspelet. En stor del av värdepedagogiken är oplanerad och reaktiv, delvis eller i stor utsträckning oreflekterad eller omedveten samt inbäddad i skolans vardag med ett fokus på elevernas beteende. Analysen av regler i de två skolorna har resulterat i fem regelkategorier: relationella regler, strukturerande regler, skyddande regler, personella regler och etikettsregler. Regelsystemets mening är att skapa ordning i skolan och att fostra eleverna genom att mediera konstruktionen av den önskvärda eleven: den välviljande medkamraten och den skötsamma eleven. Enligt resultatet använder lärare fyra interventionsstrategier i det vardagliga regelarbetet: påtryckning, förklaring, förhandling och preparering. Elevernas meningsskapande av regler varierar mellan olika regelkategorier och detta tycks även påverka deras värdesättande av regler. Relationella regler värderas som de viktigaste reglerna. Flera skyddande regler och strukturerande regler värderas som viktiga. Till skillnad från dessa regler värderas etikettsreglerna i regel som minst viktiga eller helt onödiga, vilket åtminstone delvis kan förklaras av elevernas svårigheter i att skapa mening med dessa regler. Att uppfatta en resonabel och trovärdig mening bakom en regel tycks vara en betydelsefull del i elevers regelacceptans. Flera elever reflekterar över och bedömer sina skolregler och sina lärares insatser i regelarbetet. Upplevelser av orättvisa, inkonsistenser, onödigheter eller lögn i relation till regler eller lärares beteenden väcker kritik bland elever, även om eleverna sällan eller aldrig verbaliserar sina argument inför lärarna. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolans moraliska praktik och elevers meningsskapande av detta samt teorier som socialkonstruktivism, domänteori och symbolisk interaktionism. / I den elektroniska versionen är figur 1 på sidan 110 ersatt med den korrekta figuren.