Inledning - Idrottens ideella föreningar är en av de viktigaste samhällsnyttorna i Sverige. Dessa är beroende av ideell arbetskraft, kraft som har en nedåtgående trend. Tidigare forskningar påvisar att ett välarbetat internt varumärkesbyggande har en positiv effekt på tillfredsställelsen hos arbetstagare i den privata- och offentliga sektorn. Denna studie ämnar undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande idag och hur de skulle kunna arbeta för att tillfredsställa sin ideella arbetskraft och således motverka den nedåtgående trenden. Syfte - Syftet med studien är att skapa förståelse om hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande för att tillfredsställa ideella krafter. Inom den privata- och offentliga sektorn är internt varumärkesbyggande ett viktigt verktyg och vi vill studera hur detta kan anpassas i ideella idrottsföreningar. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen hanterar tre viktiga faktorer som förebygger ett starkt internt varumärkesbyggande inom den privata och offentliga sektorn. Den vetenskapliga litteraturen visade att dessa tre är kommunikation, motivation och värderingar. Ytterligare beskrivs vad ett lyckat internt varumärkesbyggande kan generera och vad ett svagt sådant orsakar. Metod - Studien byggdes på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att insamla primärdata. Från dessa fann vi fördelar att genomföra en deduktiv ansats med en tematisk analys. Studiens empiri samlades in av totalt fem respondenter från olika ideella idrottsföreningar med ett övergripande ansvar i föreningens ideella verksamhet. För att samla in sekundär data, genomfördes en litteraturgenomgång av totalt 154 vetenskapliga artiklar, där vi slutligen använde 23 för den teoretiska referensramen. Resultat - I studien kom vi fram till att ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån och tillämpa samma faktorer för det interna varumärkesbyggandet som den privata och offentliga sektorn. Genom analys av studiens empiri och teori kom vi fram till en ny konceptuelicerad modell som ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån för att förstärka arbetet kring internt varumärkesbyggande och därmed öka sannolikheten för den ideella kraften att stanna kvar i föreningen. Modellen beskriver fyra faktorer som skapar ett starkt internt varumärkesbyggande; kommunikation, motivation, belöningar och värderingar, samt fyra faktorer som man bör bearbeta för att tillfredsställa den ideella kraften; tvåvägskommunikation, autonom motivation, strategi och lojalitet. Bidrag - Studien bidrar till en teoretisk redogörelse för hur ideella idrottsföreningar bör arbeta med internt varumärkesbyggande, samt skapat en praktisk rekommendation om hur man kan utnyttja studiens konceptualicerade modell för att behålla kvar de ideella krafterna i ideella idrottsföreningarna. / Introduction - The non-profit sport clubs are one of the most important societal benefits in Sweden. These sports clubs are depending on volunteer workers, which is a phenomenon with a downward trend. Previous research show that well developed internal branding has a positive effect on the satisfaction of workers in the private and the public sectors. This study intends to examine how non-profit sport clubs work with factors within internal brand building strategies today, how they could work to satisfy their volunteer workers and thus counteract the declining trend. Purpose - The purpose of the study is to create an understanding on how nonprofit sport clubs work with factors in internal brand building to satisfy their volunteer workers. Internal brand building is an important tool in private and public sectors, and we aim to study how this can be applied in non-profit sportclubs. Theoretical frame of references - The theoretical frame of references manages three important factors that prevent a strong internal brand building in private and public sectors. The scientific literature proves that communication, motivation and values are those three above-mentioned factors. It is further described what a successful internal brand building can generate and what a weak one causes. Methodology - The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to collect the primary data. From the data, we found advantages to implement a deductive approach with a thematic analysis. The study’s empirical data was collected by a total of five respondents from various non-profit sportclubs with an overall responsibility in the organizational non-profit activities. To collect the study’s secondary data, we made a literature review on a total of 154 scientific articles, from where we finally used 23 for the theoretical frame. Results - In this study, we concluded that non-profit sport clubs can be based on and applied to the same factors for internal brand building as in the private and public sectors. Through an analysis of the study's empirical data and theory, we found a new conceptualized model that non-profit sport clubs can use to strengthen the work around internal brand building and there by increase the probability of the non-profit worker to remain in the organization. The model describes four factors that creates a strong internal brand building; communication, motivation, rewards and values, as well as four factors that should be worked on to satisfy the non-profit force; two-way communication, autonomous motivation, strategy and loyalty. Contribution - The study contributes to a theoretical account of how non-profit sport clubs should work with internal brand building and create a practical recommendation on how to use the study's conceptualized model to retain the non-profit workers in the non-profit sport clubs.

Abstrakt   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett fenomen som har existerat sedan tidens början. Ett perspektiv på psykisk ohälsa i sin helhet som då är grundad på kulturella värderingar/uppfattningar kallas i den moderna kontexten för, kulturell psykiatri. Liksom hur psykisk ohälsa rent generellt (ingen specifik psykisk sjukdom) tolkas/uppfattas, bearbetas och inte minst vilka tillvägagångssätt det finns för att behandla olika psykiska sjukdomar beror helt enkelt på bland annat vilka kulturella uppfattningar en individ/grupp besitter. Härmed ligger fokuset på att ta upp vissa av dessa kulturer och undersöka deras synsätt på psykisk ohälsa i sin helhet. Några avgränsningar som har gjorts under arbetet är bland annat att ta upp vissa av kulturerna som existerar i andra delar av världen än inom västvärlden då författaren själv befinner sig där. Det för att uppmärksamma läsarna om hur vissa andra kulturer av världen tolkar psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilka sociala faktorer spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer. Centrala begrepp: Några upprepade centrala begrepp i uppsatsen är bland annat kultur och stigma som har definierats i ett avsnitt. Teorier: I uppsatsen har författaren använt sig av tre teorier. Den första teorin är av Cecil G Helman (2015) som presenterar de fyra olika sociala beteenden utifrån ett kulturellt perspektiv. De andra teorin av Erving Goffman och den tredje teorin av både  Bruce & Pilan (2011), diskuterar begreppet stigma och ställer den i relation till kulturell psykiatri. Metod: Den metodik som har använts för att undersöka syftet och samla in data är kvalitativ litteraturstudie. All information presenterat i arbetet är framtaget av både primära samt sekundära källor såsom, vetenskapliga artiklar och dokumentärer. Resultat & Slutsats: Ett väldigt upprepande begrepp som har nämnts från början av arbetet till dess slut är nämligen termen “stigma”. Ett tydligt resultat av arbetet påvisade att stigma och tabu kring psykisk ohälsa existerade i alla kulturer till en viss grad. Några bakomliggande orsaker till detta var bland annat de redan existerande  traditionella och kulturella värderingarna som präglade till en stor del av synen på psykisk ohälsa. De intervjuade i dem olika dokumentärerna, förklarade hur de har blivit kallade olika namn såsom exempelvis “dum”, och “galen”, men även hur deras egna familjer på grund av vissa extrema värderingar och den redan existerande stigman vände ryggen mot dem. Bra att observera är att både resultatet och slutsatsen inte går att generalisera till en hel kulturs och lands uppfattning kring psykisk ohälsa. / Abstract   Background: Mental illness is a phenomenon that has existed since the beginning of time. A perspective on mental illness in its entirety, which is then also based on cultural values ​​/ traditions, is called in the modern context, cross cultural psychiatry. It shows how mental illness in general is interpreted / perceived, processed and at last what kind of approaches are made to treat various mental illnesses. It simply depends on, among other things, what cultural values one does possess. Therefore this essay’s purpose is to address some of these cultures and examine their views on mental illness in its entirety. Some delimitations that have been made during this essay include addressing only some of the cultures that exist in other parts of the world than in the western world. This is to draw readers' attention to how certain other cultures in the world interpret mental illness. Aim: The aim of this study is to investigate which social factors play a role in how mental illness is perceived and processed in certain cultures. Key words: Some of the most repeated key words in this essay include culture and stigma that have been defined in a seperate section.Theories: In the essay, the author has used three theories. The first theory is by Cecil G Helman (2015) who presents the four different social behaviors from a cultural perspective. The second theory by Erving Goffman and the third theory by both Bruce & Pilan (2011), discuss the concept of stigma and place it in relation to cross cultural psychiatry. Method: The methodology that has been used to investigate the purpose and collect data is qualitative literature study. All information presented in the work is produced by both primary and secondary sources such as scientific articles and documentaries. Results & Conclusion: A very repetitive concept that has been mentioned from the beginning of the work to its end is namely the term “stigma”. A clear result of the work showed that the stigma and taboo surrounding mental illness existed in all cultures to a certain degree. Some of the underlying reasons for this were, among other things, the already existing traditional and cultural values ​​that characterized a large part of the view of mental illness. They interviewed individual in various documentaries, explained how they have been called different names such as "stupid", and "crazy", but also how their own families due to certain extreme values ​​and the already existing stigma turned their backs on them. It is good to note that both the result and the conclusion cannot be generalized to an entire culture or a country's perception of mental illness.

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

This study aims to examine how professionalization and commercializationinfluence the culture of the organization in a non-profit association. The studyobject is the elite preparatory activity in a sports organization. Therespondents in this study consist of head coaches, coaches and leaders inmanagerial positions who together have contributed to empirical material inthe form of qualitative data. The results were then analyzed out of Schein'stheory of organizational culture and the three cultural levels. The conclusionstated that artifacts and espoused values were identifiable in theorganizational culture based on Schein's theory. However, the underlyingassumptions were more difficult to understand. A connection that indicates aprofessionalization and commercialization of the non-profit activity could bepointed out.

Denna studie undersöker de estetiska värderingarna av materialet trä i möbelproduktion och hur det påverkar materialåtgången. Tidigare forskning har främst undersökt träslaget furu och det estetiska urvalet som händer redan i träproduktion. Resultat i denna studie har visat att ett så homogent material som möjligt är att föredra, utan kvistar, färgförändring och ojämn fiberriktning. Större produktionsbolag ser till att spillmaterial som blir över efter sortering blir pappersmassa eller spån. Möbeltillverkare har inte resurser för att ge sitt spill ett andra liv utan eldar upp det. Liknande studier har kommit fram till att det finns estetiska preferenser på trä men inte hur man kan påverka konsumentens val. Hur kan man genom design förändra den estetiska värderingen kring valet av material och förhindra onödigt svinn? Syftet med detta projekt är att genom kritisk design belysa problematiken kring hur vi konsumerar material utifrån estetiska värderingar och konsekvenserna det medför. Kvalitativa metoder i form av expertintervjuer har gjorts för att samla information om hur möbelproducenter väljer sitt material utifrån estetiska preferenser. Resultatet påvisar att en möbel kan generera spill på upp till 70 procent av en planka. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att visa på de negativa följderna som kommer av att välja bort ett värdefullt material för att det inte är estetiskt tilltalande. / This study examines the aesthetic values of the material wood in furniture manufacturing and how it affects material consumption. Previous research has mainly examined the wood species pine and the aesthetic selection that occurs in wood production. Results in this study have shown that a homogeneous material as possible is preferable, without knots, irregular coloration, and uneven grain. Larger production companies ensure that waste material that remains after sorting becomes pulp or flakes. Furniture manufacturers do not have the resources to give their waste another life, instead they burning the wood for heat. Similar studies have concluded that there are aesthetic preferences on wood but not how to influence consumer choice. How can design change the aesthetic value of the choice of material and prevent unnecessary waste? The purpose of this project is to shed light on the problem of how we consume materials based on aesthetic values and the consequences it has through a critical design perspective. Qualitative methods in the form of expert interviews have been made to gather information on how furniture manufacturers choose their materials based on aesthetic preferences. The results show that a piece of furniture can generate wood waste up to 70 percent of a plank. From a sustainability perspective, it is important to point out the negative consequences that will opt out of a valuable material because it is not aesthetically pleasing.

Denna artikel undersöker hur förväntningarna hos spelaren inför en upplevelse påverkar dennes subjektiva upplevelse med ett verk. Genom självutvärdering från spelare påvisar undersökningen kopplingen mellan förväntningar och upplevd upplevelse genom den tillhörande gestaltnings designkontext. Denna undersökning ämnar försöka ge en definition på termen “spelarens förväntningar”, samt hur denna term kan användas i spelskapande som ett verktyg för att uppnå förståelse för spelaren. Detta genom ett fokus på de subjektiva politiska-, etiska- och kulturella värderingarna hos spelaren. / This article investigates how expectations among players before an interaction with a game design could influence the subjective experience. This article shows the influence a player’s expectation has on the subjective experience with a specific design context through the prototype accompanied by this paper. This investigation aims to give the term “Player’s Expectation” a definition, as well as a demonstration of using said term with the goal of understanding the individual player. While simultaneously focusing on the player’s political-, ethical- and cultural values.

Den här studien har undersökt huruvida grundläggande värderingar skiljer sig åt beroende på vilken sektor individen arbetar inom på den svenska arbetsmarknaden. Grundläggande värderingar syftar till individens uppfattning om vad som är viktigt och vad individen värdesätter. Exempelvis social status, att hjälpa andra, att bevara traditioner eller en trygg tillvaro. Undersökningen är ett bidrag till att utveckla kunskapen kring vad svenska förvärvsarbetare värdesätter. Studien har en kvantitativ ansats och datamaterialet har hämtats från European Social Survey. Urvalet bestod av 1497 svenska förvärvsarbetare inom både privat och offentlig sektor. De värderingar som undersökts är universalism, välvilja, makt och prestation. Studiens hypotes är att universalism och välvilja bör ha ett samband med offentlig sektor samtidigt som makt och prestation bör ha ett samband med den privata sektorn. Resultatet visar att alla fyra värderingar uppvisar statistiskt signifikanta samband med sektor i linje med hypoteserna. Varken universalism, välvilja eller prestation uppvisade dock några självständiga samband med sektor när en rad kontrollvariabler hölls konstanta. Vilket betyder att dessa tre grundläggande värderingar inte kan förklara vilken sektor individen arbetar inom. Sambandet mellan makt och privatsektor var dock fortfarande statistiskt signifikant även när hänsyn togs till kontrollvariablerna. Detta innebär alltså att makt har en betydelse för vilken sektor individen arbetar inom.

Bakgrund: Under flera år har några av Sveriges största banker kritiserats under den så kallade “penningtvätts-härvan”. Media har till stor del uppmärksammat skandalen utifrån ett företagsperspektiv men desto mindre ur ett kundperspektiv. Skandalernas relevans och aktualitet öppnar upp för att undersöka på vilket sätt bankkunder reagerar till följd av penningtvättsskandaler. Syfte: Syftet är att undersöka vilken effekt penningtvättsskandaler har på konsumenters befintliga attityder gentemot banker. Med anledning av de senaste årens uppmärksammade bankskandaler i Sverige görs undersökningen för att avgöra om attitydförändringen vidare har någon påverkan på konsumenters beteende i förhållande till bankerna. Tidsperspektivet gör denna studie relevant för att undersöka i vilken utsträckning konsumenter påverkas av denna typ av skandal vilket ger viktiga insikter för finansföretag. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod vår empiri av kvantitativ data som samlades in genom enkäter. Vi var intresserade av att undersöka om det fanns ett samband mellan studenters attitydförändringar och beteende gentemot bankerna. Urvalet bestod av studenter som läser någon form av ekonomisk inriktning vid Högskolan i Borås. I enkäterna presenterades ett fiktivt fall där en penningtvättsskandal illustrerades samt information om hur studenterna skulle påverkas av skandalen. I det ena fallet drabbades studenterna ekonomiskt negativt av skandalen medan de inte drabbades i det andra fallet. Vi skickade således ut tvåenkäter, där hälften av urvalet fick den ena enkäten medan den andra hälften fick den andra. Resultat: Många av studenterna har relativt stabila relationer till sina banker innan skandalerna. Efter skandalerna värdesatte studenterna främst det egna intresset vilket medförde att de inte längre var lika lojala gentemot sina banker. Det skedde en tydlig attitydförändring blandstudenterna efter skandalerna oavsett ekonomisk påverkan. Slutsatser: Utifrån undersökningens modifierade modell kan vi dra slutsatserna att studenternas värderingar, egenintresse och lojalitet till banken tillsammans bidrar till en attitydförändring till följd av skandalerna. Det innebär att penningtvättsskandalen i de fiktiva fallen visade sig ha en effekt på studenternas befintliga attityder gentemot deras banker. Denna attitydförändring mynnar vidare ut i ett beteende orsakat av skandalerna. / Background: For several years, some of Sweden's largest banks have been criticized during the so-called “money laundering scandal”. The media has largely drawn attention to the scandal from a business perspective, nevertheless from a customer perspective. The scandal's relevance and timeliness opens up to investigate how bank customers react due to money laundering scandals. Purpose: The purpose of this study is to investigate the effect of money laundering scandals on consumers' existing attitudes towards banks, based on the recent banking scandals in Sweden in recent years. This is to determine if the change in attitude further has any effect on consumerbehavior in relation to the banks. The time perspective makes this study relevant to examining the extent to which consumers are affected by this type of scandal, which provides important insights for financial companies. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of quantitative data collected through surveys. We were interested in investigating whether there was a connection between students' attitude changes and behavior towards the banks. The sample consisted of students who study some form of financial orientation at the University of Borås. The survey presented a fictitious case in which a money laundering scandal was illustrated as well as information on how the students would be affected by the scandal. In one case, the students were financially negatively affected by the scandal while in the other case they were not affected financially. Half of the students received the survey were they were negatively affected and the other half, the one where they weren´t affected. Findings: Many of the students seemed to have relatively stable relationships with their banks before the scandals. Following the scandals the students seemed to value their self-interest which meant that they were no longer as loyal, as before, to their banks. There was a clear change in attitude among the students following the scandals regardless of financial impact. Conclusions: Based on the study’s modified model, we can conclude that the students' values, self-interest and loyalty to the bank contribute to a change in attitude towards the bank as a result of the scandals. This means that in the fictitious cases, the money laundering scandal had an effect on the students' existing attitudes towards their banks. The change in attitude further leads to a behavior caused by the scandals.

Allt snabbare förändringar i samhället ställer krav på att organisationerna hänger med i dessa förändringar; att de anpassar sig och utvecklar sig för att bibehålla sitt existensberättigande. Ett sätt att möta dessa utmaningar kan vara att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling som karaktäriseras av kulturen och de värderingar den bygger på samt systemsynen. Syftet med studien var att undersöka hur denna typ av värderingar kan integreras i verksamheten. Vid studien tillämpades kvalitativ forskningsmetod med abduktiv slutledning. Studien utformades som en enfallstudie och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier samt studier av audiovisuella data. Resultatet visade att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i organisationens egen värdegrund samt policys samt att värderingar kan kopplas ihop med visionen. Värderingarna kan vidare levandegöras i organisationen genom en uppsättning av arbetssätt och verktyg. Studien visade även att värderingar för kvalitetskultur kan integreras i verksamheten i olika faser. / Increasingly rapid changes in society mean that organizations need to constantly adapt and develop, this is central to their continued existence. One way to meet these challenges can be to implement and apply Total Quality Management that is characterized by the culture and the values on which it is based, as well as the system view. The purpose of the study was to investigate how this type of values can be integrated into the organizations.  The study applied a qualitative research method with abductive approach. The study was designed as a single case study and data collection took place through semi-structured interviews, document studies and studies of audiovisual data.  The results showed that values for quality culture can be integrated into the organization's own core values and policies, and that values can be linked to the vision. The values can also be brought to life in the organization through a set of working methods and tools. The study also showed that values for quality culture can be integrated into the organizations in different phases / <p>2021-06-06</p>

Hållbar utveckling är ett komplext och samhällsdebatterat ämne världen över där frågor diskuteras som belyser vikten av att leva och agera hållbart för att inte äventyra kommande generationers möjligheter till försörjning. Barn och unga har därför en viktig roll i debatten om hållbar utveckling, där grunderna för en hållbar livsstil anses läggas i barndomen. Därför väcktes frågan hos oss om “Vilka undervisningsmetoder anser forskningen effektiv och lämplig att använda vid undervisning om hållbar utveckling?" och därmed är syftet i denna kunskapsöversikt att undersöka och få en djupare förståelse för hur hållbar utveckling bör undervisas i SO-undervisningen i årskurserna F-3. För att hitta forskning kring det valda ämnet gjordes strukturerade sökningar i olika databaser där relevanta sökord användes för att hitta vetenskapliga artiklar som berör det valda området. Forskningen visar på att olika undervisningsmetoder såsom lek, pedagogiskt drama, utomhusaktiviteter, samverkan, läs och skrivaktiviteter är effektiva och lämpliga att använda i undervisningen om hållbar utveckling. Forskningen belyser även vikten av en elevcentrerad undervisning. Där det är viktigt att ta hänsyn till elevernas etik, moral samt känslor för att synliggöra och diskutera dessa för att skapa ett kritiskt tänkande. Det är således viktigt att använda kreativa undervisningsmetoder och elevinflytande i SO-undervisningen om hållbar utveckling för att konkretisera ett komplext ämne för elever i förskoleklassen och lågstadiet.