Spelling suggestions: "subject:"avvärderingar."" "subject:"devärderingar.""
451 |
Kontext och värderingar i stadsplaneringen : Experimentell studie med inblick i stadsplanerarens vardag / Context and Values in Urban Planning : An experimental study with insight into the everyday life of the city plannerHirvonen, Saara January 2022 (has links)
Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.
|
452 |
Sponsring inom lokalfotbollen i Göteborg : Värdesamskapande och etiska hänsynstagande / Sponsorship of local fotballing clubs : value co-creation and ethical considerationsToosi, Sam, Ifter, Mattias January 2022 (has links)
Denna studie undersöker och analyserar sponsringssamarbeten på lokal nivå med avgränsning mot lokala fotbollsföreningar i Göteborg. Avgränsning beror till stor del på den ökade populariteten bland sponsorer att engagera sig i lokala fotbollsföreningar. Sponsringssamarbeten är generellt sett ett populärt sätt för företag och organisationer att exponera sig på, dels i varumärkesstärkande syfte men också i försäljningssyfte. Det är också ett fenomen som är välstuderat och det finns mycket detaljerad litteratur om dess förekomst och genomförande. Däremot upplever vi ett gap i litteraturens hänsyn till lokala sponsringssamarbeten och samarbeten som inte drivs av organisationers ambition att exponera sig på de allra största scenerna, trots dess ökade popularitet. Det är också därför vi anser att det krävs ny information och litteratur om detta avgränsade fenomen.I denna kvalitativa, explorativa, studie tar vi ett abduktivt angreppssätt med syfte att skapa ökad förståelse för vad som driver sponsringssamarbete mellan sponsor och förening inom lokalfotbollen. Målet är att undersöka vilka etiska överväganden som tas av både den som sponsrar samt föreningen och vad det upplevda värdesamskapandet är. Vi valde att formulera följande forskningsfrågor för att underbygga syftet: - Vad är det upplevda värdet för sponsor respektive förening vid värdesamskapandet mellan aktörerna genom sponsringssamarbete? - Vilka etiska överväganden tar sponsorer och föreningar då de ingår i ett sponsorsamarbete med hänsyn till involvering av barn och ungdomar? Vi kom fram till att det huvudsakliga värdet som respektive aktör upplevde var finansiering genom monetära medel för föreningarna samtidigt som sponsorerna i huvudsak fick innehåll för sitt arbete inom Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare upplevde sponsorerna ytterligare värde genom ökad intern och extern legitimitet genom sitt engagemang på lokala nivåer. Samtidigt visade båda aktörer i samarbetet en angelägenhet att upprätthålla och utveckla sina värderingar och etiska koder. Däremot saknades tydliga processer för hur dessa skulle upprätthållas och stor del av det etiska hänsynstagandet genomfördes innan samarbetet initierades samt vid tillfällen då det tydligt uppdagades brister i värderingsarbetet. / This paper examines and analyzes sponsorship collaborations on a local level with a limitation to local football clubs in Gothenburg. The limitation is largely due to the growing popularity among sponsors to get involved in local football clubs. Sponsorship collaborations are generally a popular way for companies and organizations to gain exposure, partly for brand-strengthening purposes but also for sales purposes. Sponsorship-marketing is a well-studied phenomenon with very detailed literature on its occurrence and implementation. However, despite its increased popularity, we have identified a gap in the literature's consideration of local sponsorship collaborations and collaborations that are not driven by organizations' ambition to gain acknowledgments on a macro-level. This is also why we believe that new information and literature is needed about this very specific subject.In this exploratory qualitative study, we take an abductive approach with the goal to increase the understanding of what drives sponsorship collaborations between sponsors and local football clubs. The goal is to examine what ethical considerations are taken by both the sponsor and the club. More so, we are interested to ascertain what value each actor extract from the value co-creation process due to the sponsorship. We chose to formulate the following research questions to accommodate the purpose: - What is the perceived value that each actor extracts from the value co-creation process due to sponsorship collaborations? - What ethical considerations do sponsors and local football clubs take when they are a part of a sponsorship collaboration with regard to the involvement of children and youngsters? We came to the conclusion that the main perceived value was funding through monetary funds for the football clubs, while the sponsors mainly received value through content for their work within Corporate Social Responsibility (CSR). Furthermore, the sponsors experienced additional value through increased internal and external legitimacy through their local involvement and willingness to engage with the community. Ethically, both actors in the collaboration showed an interest in maintaining and developing their values and ethical codes. However, there were no clear processes for how these were to be maintained and a large part of the ethical assurance ws managed before the sponsorships were initiated and when shortcomings of their respective partner were discovered by the public.This paper is written in swedish.
|
453 |
Svenska handelsanställda ungdomar i ÖresundsregionenHolst, Liselott, Lindgren, Ida January 2007 (has links)
Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark. När det gäller inställningen till arbete och till den egna arbetssituationen skiljer sig inte resultaten åt särskilt mycket mellan de två grupperna. Ett resultat som också har framkommit är att rörligheten i Danmarksgruppen är högre än i Sverigegruppen. Med det menar vi att det är fler i Danmarksgruppen som har varit anställda en kortare tid än de i Sverigegruppen. När det gäller att värdesätta karriär är ungdomarna i Danmarksgruppen överlag mer positiva till detta än de i Sverigegruppen. / The aim with this work is to compare how Swedish young people that work within the service sector in Sweden respective Denmark sees on work. What runs certain young people to take the stage over to the Danish labor market, while others choose to stay left in Sweden? The intention is to examine this on the basis of education batch shallow, gender, social class, family situation and age in order to see about there be some connections between these factors and choices of country to work in. We have done a questionnaire survey among Swedish young people that works within trade in Sweden respective Denmark. Those results we have may forward shows that the most front reasons to working in Denmark for these young people are a higher salary and a better labor market in Denmark. When it comes to the attitude to work and to the own working situation divides the results between the two groups not particularly much. A result that also has arrived is that the mobility in Danmarksgruppen is higher than in Sverigegruppen. With it means we that it is more in Danmarksgruppen that has been an employee shorter time than they in Sverigegruppen. When it comes to that value setting career is the young people in Danmarksgruppen överlag more positive to this than they in Sverigegruppen.
|
454 |
Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical StudyBorgfors, Susanne January 2009 (has links)
Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang
|
455 |
Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemetNilsson, Anna January 2009 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens. Läroplanen ringar in problemområdet och sammanfattar några värderingar och attityder i respektive land. Utgångspunkten är en kvalitativ «fokuserad» komparativ metod. Resultatet för min undersökning pekar på att både lärarstudenten och läraren i respektive land i stor utsträckning följer läroplanens attityder och värderingar gällande kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder. Undersökningen tyder också på att läroplanens kunskapssyn representeras av både lärarstudenten och läraren i respektive land och de har flera gemensamma drag. Begreppen «en skola för alla» och en «elit av staten» får ett visst stöd i undersökningen. Det som är intressant är att undersökningen inte talar för att länderna entydigt lutar åt ett visst begrepp. / Le but de cette étude est, d’une perspective d’enseignement, d’essayer d’éclaircir quelques estimations et attitudes que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement en France et en Suède. Je fais des recherches sur la signification du mot «connaissance», du point de vue du professeur et de l’étudiant. Cette étude aborde également ce que le programme d’enseignement suggère au niveau des connaissances, des compétences, la méthode de travail et des directives et ce que le professeur et l’étudiant pensent du sujet. Cette étude tente aussi d’éclaircir comment les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» peuvent être interprétées. Le chapitre d’antécédents contribue au retour en arrière du développement historique du système éducatif et des grands principes sur lesquels les écoles françaises et suédoises sont construites. Cette étude donne une vue d’ensemble de la littérature, analysant les notions «une école pour tous» et «une élite d’État» ainsi que les connaissances et les compétences que comprend le programme d’enseignement. Ce dernier cerne la problématique et résume quelques estimations et attitudes retrouvées dans chaque pays. Le point de départ est une méthode qualitative et comparative dite «fixée». Le résultat de mon étude montre que tous deux, l’étudiant et le professeur suivent en grande partie les attitudes et les estimations en ce qui concerne les connaissances, les buts, la méthode de travail et les grandes lignes préconisées par le programme. La recherche indique aussi que les points de vue concernant les connaissances que l’on peut retrouver dans les programmes d’enseignement, sont représentés aussi bien par l’étudiant que le professeur et que ces deux partis ont plusieurs traits en commun. Les idées de «une école pour tous» et «une élite d’État» obtiennent un certain support dans la recherche. Ce qui est intéressant, c’est que la recherche ne parle pas sans équivoque de l’une ou l’autre des idées.
|
456 |
Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents - a Critical Study)Borgfors, Susanne January 2009 (has links)
Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang
|
457 |
Hur distansarbete påverkar organisationskulturen : En kvalitativ studie om hur distansarbetet har påverkat organisationskulturen inom IT-branschenHaglund, Tomas, Jonsson, Oskar January 2022 (has links)
Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.
|
458 |
Skolbibliotekskultur finns det? : En ansats att söka efter gemensamma värderingar i ett urval av erkänt framgångsrika skolbiblioteksverksamheter.Agélii, Anni January 2022 (has links)
Kvalitetskultur är en del av organisationens kultur och en viktig del av att upprätthålla eller förändra en kultur är ledarskapet. I skolorganisationer finns många krav på verksamhetens innehåll och kvalitet i form av lagar och styrdokument. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska innefatta lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare. Den som är ytterst ansvarig för arbetet på enhetsnivå är skolans rektor. En statlig utredning publicerad 2021 beskriver den komplexa verksamhet som ett ändamålsenligt skolbibliotek bör vara. I utredningen betonas vikten av rektors ledarskap för att skolbiblioteket ska kunna vara en del av undervisningen samt att skolbibliotekens kvalitet skall vara hög. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande värderingar som är gynnsamma för skolbibliotekets kvalitetsarbete. Vad som kännetecknar organisationskulturen hos framgångsrika skolbibliotek samt hur dessa leds och organiseras. Undersökningen är utformad genom kvalitativ metod. Samt har en abduktiv ansats. Empiri samlades in i forma av 10 semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att även om det inte finns ett uttalat arbete med offensiv kvalitetsutveckling i de undersökta skolbiblioteksverksamheterna återfinns beteenden kopplat till värderingar för kvalitetskultur. Utöver dessa framträder ett medledarskap vilande på kompetens och delaktighet. Synen på ledarskap blir inte enbart en individ utan en kollektiv process som kräver både ledare, följare och meningsskapande sammanhang. Arbetet med skolbiblioteksverksamheten blir en tydlig del av skolans utveckling. Den gemensamma utgångspunkten för såväl rektor som skolbibliotekarie blir det lokalt utformade styrdokumentet. / Quality culture is part of the organizational culture and an important part of maintaining or changing an organizational culture is the leadership. In school organizations there are many demands on the content and quality of the activities in terms of laws and governing documents. The systematic quality work must include teachers, other employees, students and their guardians. The person ultimately responsible for the work at the school unit is the school's principal. A state surevey published in 2021 describes the complex function that an effective school library should have. The state survey emphasizes the importance of the principal's leadership in order for the school library to be part of the teaching and that the quality of the school library must be high. The purpose of this the survey is to explore which underlying values are favorable for the school library's quality work. What characterizes the organizational culture of successful school libraries and in what way are they managed and organized. This survey is designed through a qualitative method and has an abductive approach. Empirical data was collected through ten semi-structured interviews. The results showed that even if there is no pronounced work with total quality management in the school libraries inlcuded in this survey, quality culture values are found. In addition to these, a co-leadership based on competence and participation appears. The meaning of leadership becomes an individual and a collective process that requires both leaders, followers and meaning-making context. The work with the school library becomes a clear part of the school's development. The starting point for both the principal and the school librarian is the action plan which is locally designed for the school library. / <p>2022-11-08</p>
|
459 |
Arkivarien i informationssamhället : En komparativ kritisk diskursanalys av platsannonser för arkivarieyrket under 1980-talet och tidigt 2020-talFagerholm, Elisabeth January 2021 (has links)
Syftet med studien är att synliggöra och ge ökad förståelse för hur övergripande värderingar i samhället uttrycks i arbetsgivares behov av arkivarier och hur dessa behov bidrar till att forma arkivariers yrkesroll. Utöver detta vill studien även ge fördjupad kunskap om hur bilden av arkivarien förändrats sedan 1980-talet jämfört med det tidiga 2020-talet. Studien har även som mål att visa hur synen på arkiv och information kan präglas av de värderingar som råder i samhället under en viss tidsperiod. Studien utgår från ett socialkonstruktionistisk perspektiv som kombineras med kritisk diskursanalys som teori och metod. Undersökningen gör ett nedslag i 1980-talets platsannonser och analyserar hur bilden av arkivarieyrket förändrats i jämförelse med platsannonser från tidigt 2020-tal i relation till den informationsteknologiska utvecklingen och rådande värderingar i samhället. På makrosociologisk nivå relateras arkivariens yrkesroll till den sociala kontexten. Uppsatsens resultat antyder att det pågår en diskursiv kamp om hegemonin som präglar konstruktionen av arkivariens yrkesroll. I denna kamp urskiljs på ena sidan krafter med ett företrädesvis marknadsekonomiskt fokus, och på den andra sidan krafter med ett företrädesvis demokratiskt fokus. Denna diskursiva kamp kan även knytas an till samhällets värderingar om arkiv- och informationshantering och syn på övergripande syfte med arkiv och information. Resultatet indikerar att arkiven och arkivarieyrket idag befinner sig i en social kontext där marknadsintressen kommit att bli mer betydande än tidigare. På mikrosociologisk nivå analyseras rollkonflikter som kan uppstå i och med den förändrade yrkesrollen och att den ideala arkivarien idag gör anspråk på arbetsuppgifter som tidigare hört till andra yrkesgruppers område. Vidare visar resultaten att dagens arbetsgivare har behov av arkivarier i digitala utvecklingsfrågor, förändringsarbete och digitalisering av verksamheten, med fokus på verksamhetsnytta, samt att arkivarien arbetar med digitalisering för att skapa användarnytta. Arbetsgivare efterfrågar idag problemlösningsförmåga och att arkivarien är innovativ och strategisk. Av sexton analyserade platsannonser finns likheter men även stora skillnader mellan de olika tidsperioderna, vilket kan innebära att den typiska bilden av arkivarien är på väg att omvandlas, i och med att det produceras nya sätt att gestalta arkivarien.
|
460 |
De direkta och indirekta effekterna avvärderingar på stödet för europeisk integrationIsi, Alan January 2022 (has links)
Tidigare studier har noterat att svenska folkets motstånd mot fördjupad europeisk integration kan härledas från deras värnandet av välfärdsstaten. Ytterligare studier har funnit att prioriteringen av vissa mänskliga värderingar leder till att individen värderar välfärdsstaten i högre utsträckning. Denna undersökning gör ett försök att bredda förståelsen för hur prioriteringen av vissa mänskliga värderingar kan påverka individen att antingen ha en gynnsam eller ogynnsam syn på välfärdsstaten, och som därmed påverkar individernas stöd för fördjupad europeisk integration. Detta görs genom att använda Schwartz värderingsteori för att initialt skilja mellan Self-transcendence värderingar och Self-enhancement värderingar och analysera deras direkta effekt på stödet för fördjupad europeisk integration. En andra analys görs för att mäta de indirekta effekterna av mänskliga värderingar, kanaliserad genom attityder till välfärdsstaten, på stöd för fördjupad europeisk integration. Data för denna undersökning består av sekundärdata från ESS omgång 9 och använder ett urval av svenska respondenter på N=1474. / Previous studies have noted that swedish opposition to further European integration can be derived from their emphasis on and the importance they place upon the domestic welfare state. Further studies have shown that the prioritization of certain human values will lead the individual to regard the welfare state in a higher respect. This paper will make an attempt to broaden the understanding of how the prioritization of certain human values can influence the individual to have a favorable or unfavorable view of the welfare state, and therefore effect the individuals' support for further European integration. This is done by utilizing Schwartz value theory to initially distinguish between Self-transcendence values and Self-enhancement values and analyze their direct effect on support for further European integration. A second analysis is performed to measure the indirect effects of human values channeled through attitudes to the welfare state on support for further European integration. The data for this paper consists of secondary data provided by ESS round 9 and uses a selection of swedish respondents with a N=1474.
|
Page generated in 0.1054 seconds