Gotlandssnus AB är en industriell organisation som producerar tobaksprodukten snus och det nikotinfria alternativet Qvitt. Företaget har sedan starten 2004 haft en snabb tillväxt och det övergripande kvalitetsarbetet har blivit lidande. Delprocessen utleveranser bedömdes efter genomförd förstudie vara i behov av förbättring då medarbetarna upplevde att processen innehöll onödiga och tidskrävande moment. Syftet med studien var att ta fram ett förbättringsförslag för verkligt test inklusive implementeringsplan för delprocessen utleveranser. Frågeställningar som använts i studien är (1) Hur kan processen för utleveranser förbättras? (2) Leder föreslagna åtgärder till en förbättring? (3) Kan värderingar, arbetssätt och verktyg från offensiv kvalitetsutveckling tillämpas i förbättringsarbetet av processen för utleveranser? Den teoretiska bakgrunden visar att offensiv kvalitetsutveckling kan beskrivas som en kombination av värderingar, arbetssätt och verktyg som samverkar för att aktivt förebygga kvalitetsbrister och främja arbetet med ständig förbättring istället för att kontrollera och reparera uppkomna brister. Arbetssättet DMAIC har legat till grund för föbättringsarbetet där fokusgruppsmöten, semistrukturerade intervjuer, observationer har använts för att samla in kvalitativa data. För insamling av kvantitativa data har orderhistorik inhämtats och en tidsstudie har genomförts för att kunna basera beslut på fakta. Insamlad data har analyserats genom kvalitetstekniska verktyg. Resultatet visar att (1) Det upplevda problemt med delprocessen var ineffektiva moment där momentet etikettering visade sig vara mest tidskrävande samt ansågs vara dubbelarbete. I delprocessen produktion fanns redan ett etiketteringsmoment som var möjligt att förändra och därmed flytta momentet från delprocessen utleveranser. (2) Förbättringen resulterade i en ökad effektivitet i delprocessen utleveranser utan att påverka effektiviteten i delprocessen produktion. (3) Arbetsättet DMAIC har skapat en systematisk arbetsgång i förbättringsarbetet med hjälp av värderingar som varit vägledande. Verktyg har skapat förutsättningar för definiering av problem, mätning, analys och förbättring. / Gotlandssnus AB is an industrial organization that produces tobacco product snus and the nicotine-free option Qvitt. The company has experienced rapid growth since 2004 and qualitywork has been affected. After completion of a preliminary study, the subprocess deliveries was considered to be in need of improvement. The employees felt that the process consisted of unnecessary and time-consuming moments. The purpose of the study was to develop an improvement proposal for test including an implementation plan for the subprocess deliveries. Questions used in the study was (1) How can the subprocess delivery be improved? (2) Are proposed actions lead to improvment? (3) Can values, practices and tools from offensive quality development be applied in the improvement work of the subprocess deliveries? The theoretical background shows that offensive quality development can be described as a combination of values, practices and tools that work together to actively prevent quality shortages and promote continuous improvement efforts, instead of controlling and repairing. The DMAIC approach has provided the basis for the improvement work, where focus group meetings, semistructured interviews and observations have been used to collect qualitative data. For the collection of quantitative data, order history has been obtained and a time study has been conducted to base decisions on facts. The collected data has been analyzed using quality tools. The result shows that (1) The perceived problem with the subprocess was ineffective moments where the moment of labeling proved to be most time consuming and was considered duplication. In the subprocess production there was already a labeling moment that was possible to change. The moment could therefore be moved from subprocess deliveries to subprocess production. (2) The improvement resulted in increased efficiency in the subprocess deliveries without affecting the efficiency in the subprocess production. (3) The practic method DMAIC has created a systematic workflow in the improvement work using values that have been guiding. Tools have created the conditions for defining problems, measurement, analysis and improvement.

Drug tourism is a concept that have gained popularity in the biggest and most popular european tourist destinations as of lately. It has even gained attention in popular media about how the modern youths consumption of illegal substances have grown lately and how research proves that the consumption of these illegal substances often duplicate when they travel. The purpose of this studie is to analyze what underlying factors contribute to swedish youth decision for travelling to Barcelona for the specific reason of consuming illegal substances. The writters of this essay are going to use qualititve methods in form of deep interwievs with people that direclty have participated in these form of tourism (drugtourism), mainly to have a deeper understanding about this phenomenon. To analyze the collected empirical matherial the writters are going to use selected previous research that focuses on this phenomenon. Because of the little research that has been done about this subject in Sweden and the impact it has had on the swedish youth almost all collected precious research is from outside of Sweden. The authors will also use two theoretical starting points to shape and gain an understanding of how the phenomenon affects the interviewed ones. The results in this studie shows that the swedish youth travell to Barcelona to consume illegal substances because of the availability the city presents when it comes to finding these illegal substances. It appears that additional contributing factors such as anonymity and freedom are produced among the individuals involved in this form of tourism. / Drogturism är ett begrepp som på senare tid fått en ökad popularitet i en stor del av Europas största turistiska destinationer. Det har även uppmärksammats mycket inom media hur ungdomars narkotikamissbruk konstant ökat under åren. Även tidigare forskning visar att denna narkotikakonsumtion endast förhöjts när dessa ungdomar väljer att resa utomlands. Denna studies syfte är att undersöka de bakomliggande faktorer som bidrar till att svenska unga vuxna reser till Barcelona för att konsumera illegala substanser (droger). Författarna kommer att använda sig av kvalitativa metoder i form av djupintervjuer med personer som deltagit i denna form av turism. Detta främst för att få en djupare förståelse kring fenomenet. För att analysera den insamlade empiriska data så kommer författarna att använda sig av tidigare forskning kring ämnet. På grund av att detta inte är något som det på djupet forskats om i Sverige, så är det mesta av den tidigare forskningen studier som utförts utomlands. Författarna kommer även att använda sig av två teoretiska utgångspunkter för att kunna forma och få en förståelse kring hur fenomenet påverkar de intervjuade. Dessa är teorier kring risktaganden och normaliseringsteorin, dessa teorier bidrar med djupare förståelse kring fenomenet. Resultaten för denna studie har främst visat att svenska ungdomar reser till Barcelona för att konsumera illegala substanser (droger) då Barcelona som destination erbjuder dem en tillgänglighet till narkotika som de inte finner i Sverige. Det framstår att ytterligare bidragande faktorer så som anonymitet och känslan av frihet, som produceras bland de individer som deltar i denna form av turism, även de har en viktig roll i beslutet till att delta i drogturism.

Studiens syfte var att undersöka vilka av värderingarna inom spiritual leadership som framträder i ledarskapet hos ledare i Sverige och om det finns en indikation av spiritual leadership i deras ledarskap. Den teoretiska referensramen grundar sig i ledarskapets betydelse i kvalitetsutveckling, värderingar inom ledarskap och spiritual leadership. Det vetenskapliga förhållningssättet är hermeneutiskt, ansatsen induktiv och datainsamlingsmetoden är mixad metod bestående av både enkätundersökning och intervjuer. Resultatet visar att alla värderingar baserade i spiritual leadership används av ledarna och upplevs även av medarbetarna. Dock finns det en diskrepans mellan ledarnas och medarbetarnas syn på vilka som är mest och minst förekommande. Det finns också en diskrepans kring i hur stor utsträckning som värderingarna upplevs förekomma i ledarskapet. Slutsatsen är att det finns tendenser till viss indikation på spiritual leadership genom att alla värderingar inom spiritual leadership upplevs i ledarens beteende både ur ledarnas- och medarbetarnas perspektiv. Det behövs dock mer djupgående forskning för att till fullo avgöra i vilken grad ett spirituellt ledarskap används bland svenska ledare. / The purpose of the study was to investigate which of the values of spiritual leadership emerges in the leadership of leaders in Sweden, and if there is an indication of spiritual leadership in their leadership. The theoretical framework is based on the importance of leadership in quality management, leadership values and spiritual leadership. The scientific approach is hermeneutic, inductive and the data collection method is a mixed method consisting of both questionnaire and interviews. The resultshows that all values based on spiritual leadership are used by the leaders and are also experienced by the employees. However, there is a discrepancy between the leaders and the employees' views on which ones are the most and least common. There is also a discrepancy around the extent to which values are perceived to occur in leadership. The conclusion is that there are tendencies to some indication of spiritual leadership due to that all values of spiritual leadership are experienced in the conduct of the leader, both from the leaders and the employees perspective. However, more in-depth research is required to fully determine the extent to which a spiritual leadership is used by Swedish leaders. / <p>2018-06-27</p>

Traditionellt inom området för kvalitetsteknik har fokus legat på de så kallat "hårdare delarna" såsom statistisk uppföljning av processer, mätningar och problemlösningsmetoder. Tidigare forskning har identifierat att en av de huvudsakliga orsakerna till att kvalitetsinitiativ inte når framgång är att organisationen misslyckas med att skapa en kultur som stödjer förbättringsarbetet. Trots att kultur identifierats som en nyckel till framgång finns det en kunskapslucka kring hur och om kultur, och då kanske främst kvalitetskultur, kan skapas. Kultur består till stor del av dess värderingar och att dessa är accepterade av medarbetarna. Den här studien syftar till att bidra med kunskapsutveckling kring hur metoden Appreciative Inquiry (AI) kan användas i praktiken i organisationers arbete med värderingar och kultur, och identifiera möjliga effekter av detta. En deskriptiv fallstudie genomfördes inom en organisation i södra Sverige, genom två dialogbaserade workshops, en enkätstudie och dokumentstudie. Resultatet visar att AI är en metod som möjliggör strukturerad dialog gällande värderingar och beteenden kopplade till dessa. Vidare bidrar metoden till att levandegöra en organisations värderingar genom att medarbetare både upplever och uppvisar en förändring gällande enighet och förståelse för värderingarna inom den studerade organisationen. / Through tradition there has been a focus on "hard values" within total quality management, for an example statistical process measurements and problem-solving techniques. Research identifies the failure to create a supportive culture for improvements as one of the main reasons why organizations fail in their quality management initiatives. Despite the knowledge that culture is a mayor key to success, there is a gap of knowledge to how, and even if, it is possible to create a supportive quality culture. What defines culture is to a large extent the values it is based up on, and that the coworkers within an organization take ownership of these values. The purpose of this research is to contribute with knowledge towards how Appreciative Inquiry (AI) can be used within organizational work with values, culture, and to identify possible effects, if any, of the method. An explanatory case study at an organization in the south of Sweden was conducted through two dialogue-based workshops, an online survey, and a document study. The result shows that AI creates a structured dialogue about values and value-related behaviors and succeeds in bringing organizational values to life. This is shown though both the perceived and demonstrated changes within coworkers, towards being in agreement and understanding the values within an organization. / <p>20180627</p>

Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete. Vårt resultat ämnar till att bli en modell som kan öka förståelsen för hur meningsfullt arbete kan uppnås ur Generation Y:s perspektiv på arbetsplatsen. Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett individ- och organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Slutsats: I vår studie framkom det att Generation Y i Sverige till viss del har andra förväntningar på arbetsplatser än utländsk forskning på Generation Y. Vi fann att Generation Y i Sverige upplever meningsfullt arbete genom sammansättningen av arbetet med arbetsmiljö, trygghet, trivsel, ledarskap, lojalitet och motivation. Resultatet av vad Generation Y i Sverige upplever vara ett meningsfullt arbete utmynnade i en modell som visar hur meningsfullt arbete kan främjas av arbetsgivare. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how Generation Y in Sweden experiences meaningful work. The results of the study aims to create a model that will increase the understanding of how meaningful work can be created at the workplace from Generation Y:s perspective. Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an individual and organizational perspective. The study was conducted with an inductive research approach and a qualitative research method. Conclusions: Our study found that there are some differences within workplace expectations between Generation Y in Sweden and foreign research on Generation Y. Generation Y in Sweden experiences meaningful work through a composition of work environment, employment security, well-being at work, leadership, loyalty, and motivation. The results of this study developed a model that shows how employers can promote meaningful work.

This thesis analyses the democratization process of Mongolia by applying a qualitative, theory consuming and theory developing case study. The study analyses if three national factors: governance, values and civil society can be claimed to be driving forces behind the Mongolian democratization process. The finds are positive in that all three factors are found to have played some part in the forenamed process. Though all factors are claimed to be visible in this study they are not equally so as governance as a factor has been given a much larger role in previous studies of the Mongolia democratization process. The study also tries to discover new factors for democratization, previously not defined as such. One find is claimed in redefining of history and through this an emergence of a new national identity. This redefining of history was caused by the oppositions tries to gain legitimacy but also might be a driving force behind the democratic process. The study also argues that one plausible truth for the emergence of more democratic values and the rise of civil society might lie in the method that the opposition managed to redefine the country’s history and in so doing created a new Mongolian identity.

En relativt vedertagen idé inom det samhällsvetenskapliga forskningsfält som berör tillit och medborgarnormer är att båda dessa koncept är positivt förgrenade i det som kommit att kallas socialt kapital. Detta kommuntarianska perspektiv främjar föreställningen om att tillit både behövs för, och förstärks genom socialt- och politiskt deltagande i nätverk vilket i sig förväntas reflekteras i delade obligationer och förväntningar på andra och sig själv; en uppsättning medborgarnormer. En sådan förutsättning gör det svårt att använda detta perspektiv för att förklara ett obefintligt, eller till och med negativt samband mellan tillit och medborgar-normer. Inte desto mindre har sådana samband uppdagats i samhällsvetenskaplig forskning inom området. Denna studie ämnar undersöka relationen mellan generaliserad tillit, institutionell tillit och medborgarnormer inom den svenska befolkningen. Vidare är ett syfte att förklara hur ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer kan behandlas som att tilliten kan ersättas genom fungerande substitut. I denna relation är det även möjligt att institutionell tillit (och de aktörer varpå denna tillit placeras) agerar på ett övervakande och medlande sätt för att legitimisera förväntningarna som medborgarnormerna vilar på. Studiens empiriska resultat visar fynd likt flera föregående studier, nämligen existensen av ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer, ett positivt samband mellan institutionell tillit och medborgarnormer samt ett negativt samband mellan generaliserad och institutionell tillit. / A relatively common theoretical notion within the research field concerning trust and norms of citizenship in the social sciences is that both of these concepts are positively related through what is most often called social capital. This particular communitarian perspective encourages the idea that trust is both needed for, and built through networks as well as social- and political participation which should be reflected through a shared sense of obligations and expectations upon one another; a set of citizen norms. The very foundation of such and theoretical basis makes it difficult to use this perspective to explain an absent correlation between trust and norms of citizenship, and even less a negative such correlation. Nonetheless, findings in social scientific research on this matter have sometimes shown an absent or even negative correlation between trust and norms of citizenship. The purpose of this particular study is to evaluate the relationship between generalized trust, institutional trust and norms of citizenship within the swedish population. Furthermore, the aim is to explain how a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship is possible to be understood as a compensation of trust through the means of substitutes. In this discussion, the relevance of institutional trust comes in to light as a means of legitimizing the accountability within the norms of citizenship as expectations on "good citizens". Conclusively, the empirical findings show results similar to what has been presented in some earlier research articles, namely the existence of a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship, a positive correlation between institutional trust and norms of citizenship and finally a negative relationship between generalized and institutional trust.

Over the past two decades, trends of integration processes in terms of citizens of different ethnicities, different gender and different sexual belongings, etc. has grown thanks to debates and new legislations. A marginalized and discriminated group in society such as women, immigrants, homosexuals, transsexuals and people with disabilities during this time has gained momentum in the community. The curiosity over whether these developments have changed our attitudes and values to the world around us, and if so how, is the reason for this master's thesis in disability studies. The Swedish development forms the basis for my belief on a younger generation of people who would be more tolerant than previous generations, in terms of what is considered to belong to the norm in our society, or not. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about what beliefs young people today have about people with disabilities. The questions that the study is based on are: What does young people characterizes as a normal  or an abnormal human being? What thoughts do young people have about the people who deviate from the norm? What beliefs do they have regarding people with disabilities? To achieve the objective, the choice has fallen on a qualitative approach. Empirical data were collected through a focus group of four 18-year-olds, where they based on specific themes, have associated and discussed freely. For the processing and interpretation of the data collection, Moscovici (1984) theory of social representations has been used. By interpreting the focus groups discussions, the result shows that people with disabilities still are highly regarded and treated as people who should be "corrected" by the individual / medical model.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades. Högst och flest korrelationskoefficienter fanns mellan normer och agerande vilket kan bero på samhällets inflytande och de förväntningar som individer skapar för sig själva som leder till en pliktkänsla och ett engagemang för miljön. English: The purpose of this study was to examine the correlations between values, beliefs and norms about the environment and actions related to environmental sustainability in everyday life. Our hypothesis was that there is a correlation between the emotions surrounding the future of the environment and action for sustainable development. We have used questionnaires concerning values, beliefs and norms regarding to the environment and issues of environmental actions sent out via e-mail to 119 participants between the ages 23-65 years. The response rate was 59 percent. Our result showed that there were a number of strong correlations between environmental values, beliefs and norms to the individual&apos;s actions. The hypothesis that there was a connection between affects and actions to sustainable development remains. We found the highest correlation coefficients between norms and behavior. That may be due to the influence of society and the individual&apos;s different expectations that leads to a sense of duty and commitment to the environment.

Syftet med studien var att studera huruvida upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig mellan medarbetare i en svensk fordonsindustri beroende på individuella faktorer. De individuella faktorerna som studerades var kön, ålder, anställningsform och född i Sverige /inte född i Sverige. Totalt bestod studiens deltagare av 1412 medarbetare (1065 män och 347 kvinnor). Deltagarnas ålder sträckte sig från 18–65 år (M = 40.2 år, SD = 12.47). Studien var av kvantitativ art och var en tvärsnittsstudie. Ett webbaserat frågeformulär användes som forskningsinstrument, vilket konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på den korta versionen av Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg &amp; Bjorner, 2010). I studien inkluderades dimensionerna krav, kontroll, socialt stöd, konflikt mellan arbete och privatliv, värderingar samt hälsa och välbefinnande. Kvantitativa data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar och one-way ANOVA med Tukey post hoc test. Resultatet visade att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljde sig bland annat i det avseendet att kvinnor upplevde sämre hälsa och välbefinnande än män, medarbetare i åldern 18–29 år upplevde lägre krav och högre socialt stöd än äldre samt att tjänstemän upplevde högre konflikt mellan arbete och privatliv än kollektivanställda. Däremot påvisades inga signifikanta skillnader mellan medarbetare födda i Sverige och medarbetare födda utomlands. Således konstaterades att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder och anställningsform.