Det finns en mängd miljöproblem på global, regional och lokal nivå, kunskap om de lokala miljöproblemen kan bli avgörande för förståelsen av vilka åtgärder som är lämpliga i vilka miljöer. Lokala miljöproblem är också mindre komplicerade och lättare att åtgärda relaterat till de regionala och globala problemen. Sedan urbaniseringens början har landskapen förändrats och ytor av öppen landsbygd har bildat stadsmiljöer för att ge utrymme till bland annat boende och arbetsplatser för människorna i staden. Urbaniseringen har lett till att urbana värmeöar har uppstått på grund av föroreningar från industrier, trafik, bostäder, värmesystem, luftpartiklars återstrålningseffekt, bebyggelsens utformning samt materialval, minskad avdunstningsavkylning, effektiv dränering och mycket mer. Flerfallstudien av några av Sveriges kommuners översiktsplaner och andra ledande dokument leder till en inblick i vad som anses vara hållbar stadsutveckling. Förtätning är en återkommande strategi för hållbar stadsutveckling inom ett flertal av Sveriges kommuner, ofta utifrån positiva sociala effekter, såsom ökad säkerhet, närhet mellan målpunkter, ökat underlag för kollektivtrafik etcetera. Det finns en mängd olika åtgärder för att minska stadens klimatpåverkan ur värmesynpunkt, en del är mer kostsamma än andra, samtidigt är en del mer experimentella än andra. En stad som förtätas innebär att outnyttjade eller redan bebyggda områden i staden exploateras, detta innebär att staden växer inåt. Då staden blir tätare och växer uppstår flera lokala miljöproblem, bland annat så ökar den urbana värmeöeffekten. Det talas sällan om de negativa miljöeffekter som uppstår vid olika planeringsprojekt, men att använda konkreta och enkla lösningar för att få fram genomförbara alternativ, kan leda till att värmeöeffekten samt miljöpåverkan minskar i städerna.

I denna uppsats är syftet att undersöka vad som görs för att minska den äldre befolkningens sårbarhet för urbana värmeöar och värmeböljor i Uppsala. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av dokument från Uppsala Kommun och Folkhälsomyndigheten, samt semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Uppsala Kommun, Länsstyrelsen i Uppsala och Region Uppsala. De åtgärder som vidtas för att förbättra resiliensen mot värme är klimatanpassningsåtgärder och riskhanteringsstrategier. Detta innebär att införa mer grönstruktur i hela staden och lokalisera äldreboenden på lämpliga platser och med lämplig utformning. Riskhanteringsstrategierna är ett varnings- och beredskapssystem som är till för att informera de kommunala verksamheterna och allmänheten om risker och åtgärder som kan vidtas för att minska sårbarheten. Det visar sig även att det finns förbättringspotential när det gäller de olika åtgärderna för att stärka motståndskraften i framtiden. Detta är framför allt att nå ut till allmänheten när det kommer till riskhanteringsstrategierna, samt få in fler gröna ytor i staden.

Antropogen inverkan på växthuseffekten är en bidragande faktor i den globala uppvärmningen, som i sin tur kommer att förstärka värmeböljor och den urbana värmeöeffekten. Kombinationen av dessa fenomen kan ha förödande konsekvenser. Höga temperaturer medför en minskad komfort för städers invånare och risken för värmerelaterad sjukdom och dödlighet ökar. Geoengineering som höjer det urbana albedot är en möjlig metod för att motverka allt mer intensiva värmeböljor, vilket i denna studie appliceras på Uppsala stad i form av vita tak. Den totala arean av mörka tak i Uppsala uppgår till 2,8 · 106 m2, vilket utgör mer än en tredjedel av Uppsalas totala takyta. Denna studie visar att implementeringen av vit plåt på mörka tak kan öka takets albedo med 0,42 vilket innebär att det finns en stor potential att öka det urbana albedot i Uppsala. Tidigare forskning tyder på ett samband mellan en ökning av det urbana albedot och en minskad medeltemperatur i städer. Det är därför rimligt att anta att en storskalig implementering av denna typ av geoengineering i Uppsala skulle kunna lindra effekterna av framtida värmeböljor.

Genom att applicera planeringsteori inspirerad av filosofen Gilles Deleuze har uppsatsen undersökt Stockholms stads miljöprogram för perioden 2020-2023. Utgångspunkten var ett sökande efter hur dokumentet fungerar, snarare än vad det betyder, alltså hur det fördelar ansvar, legitimerar vissa sorters åtgärder utifrån dess problembeskrivningar, samt vad som är immanent respektive transcendent i texten. Förhoppningen är att dessa perspektiv kan hjälpa oss att få syn på vilken skillnad som kan möjliggöras, och vilka ofrånkomliga repetitioner det innebär, genom att bedriva klimatanpassningsarbete inom ramen för rådande strukturer. / Through applying planning theory inspired by the philosopher Gilles Deleuze, this essay has examined the City of Stockholm's Environmental Programme for the period 2020-2023. The premise has been a search for how the document functions, rather than a search for its meaning. That is, how it allocates responsibilities, legitimizes certain actions according to their problem definitions, as well as identifying what is immanent and transcendent in the text. The prospect is that these perspectives will help shed some light on what kind of difference can be made, and which inevitable repetitions will be made, through climate adaptation work within the current political structures.

Mankind is facing major challenges with climate change. Heatwaves are one of the biggest climate risks in Sweden in the future, in terms of how serious the consequences will be and the probability that it will occur. Heatwaves can affect all individuals, but mainly affects different risk groups like young children. To reduce children's vulnerability to climate risks, adults like preschool educators assumes to take responsibility and protect children. The purpose of the study is to investigate the educators' risk perception regarding heatwaves and whether adaptation measures is used to reduce vulnerabilities with heatwaves in preschools.To investigate this, a questionnaire study with open and closed questions was used, and answered by educators working in Forshaga Municipality. The results shows that the respondents have a good knowledge, the majority believe that the risk is likely to occur in pre-schools within 5 years and in a ranking with other climate-related risks, heatwaves is the highest risk. A few differences in risk perception have been identified. But there is a consensus about the risk among the respondents. Vulnerabilities exist in preschools due to exposure to the risk, sensitivity arises through increased workload and lack of recovery and adaptability is deficient. A few minor adaptation measures are available, but the results show that adaptions are partly or completely missing. An example is that there is no organizational readiness and there is a great potential for improvement within adaptation measures, so that preschools in Forshaga Municipality will be able to handle heatwaves in the future / Mänskligheten står inför stora utmaningar med klimatförändringarna. Värmebölja anses i framtiden vara en av de största klimatriskerna i Sverige, sett till allvarliga konsekvenserna är och sannolikheten att det inträffar. Värmebölja kan påverka alla individer, men drabbar främst olika riskgrupper som exempelvis småbarn. För att minska barns sårbarhet inför klimatrisker,förutsätts vuxna som till exempel pedagoger i förskolan ta ansvar och skydda barnen. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas riskuppfattning om värmebölja och om anpassningsåtgärder vidtas för att minska sårbarheter med värmebölja i förskolan. För att undersöka detta har en enkätstudie med öppna och slutna frågor genomförts, med pedagogersom arbetar inom Forshaga Kommuns förskolor.Resultatet visar på en god upplevd kunskap hos respondenterna, majoriteten anser att riskensannolikt kommer inträffa på förskolan inom 5 år och i en rangordning med andra klimatrelaterade risker värderas värmebölja högst. Några få skillnader inom riskuppfattninghar identifierats, men finns generellt en samsyn om risken hos respondenterna. Sårbarheter finns i förskolorna genom att exponering av risken sker, känslighet kan uppstå av faktorer som ökad arbetsbelastning och avsaknad av återhämtning samt anpassningsförmåga är bristfällig. Vissa enklare anpassningsåtgärder finns att tillgå, men resultatet visar att åtgärder saknas delvis eller helt. Exempel är att organisatorisk beredskap inte finns etablerat och finns en stor förbättringspotential inom anpassningsåtgärder, för att förskolor i Forshaga Kommun ska kunna hantera värmeböljor i framtiden.

Detta kandidatarbete behandlar klimatförändringar med särskilt fokus på värmeböljor, hur det hanteras i den fysiska planeringen och hur stadsmiljöer kan utvecklas och utformas för att bli mer motståndskraftiga mot värmeböljor.Forskningen säger att klimatet förändras och värmeböljor kommer bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper och påverkar även övriga samhällsviktiga sektorer, verksamheter och fysiska miljöer. Konsekvenserna förväntas bli som störst i tätbebyggda stadsområden på grund av den urbana värmeöeffekten.Arbetet har utgått från resiliens som teori, där utgångspunkten grundar sig i att våra samhällen behöver stärka sin förmåga att förbereda sig för, klara av, och återhämta sig från klimatrelaterade förändringar.I den avslutande fallstudien redovisas gestaltningsprinciper för två områden som är utsatta för höga temperaturer, samtidigt som de är utpekade som lämpliga områden för förtätning, med syftet att skapa ett svalare mikroklimat.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

Heatwave events as a kind of extreme climate event, have plagued the human race for the past few years. It severely influences people’s life quality, sometimes even leads to some serious diseases. In order to alleviate the possible damages heatwave events can do, some targeted actions are necessary and forecasting heatwaves is one of them. This study focuses on predicting potential heatwave events in Sweden, replying on the correlations between multiple meteorological and surface-related features, with the help of machine learning techniques. The related remote sensing data of 21 features are extracted and implemented with features selection using a correlation heatmap and 16 of them are finally determined to be used for prediction. Five types of classifiers LR, Gaussian NB, KNN, RF and XGBoost are utilized on the training and validation datasets with hyperparameter tuning and threshold tuning methods to choose the model that has the best performance to predict heatwaves using the test dataset. The results show that RF and XGBoost both perform well on the validation set, but XGBoost is more suitable applying on the test set since XGBoost possesses a higher generality. / Värmeböljor som en sorts extrem klimathändelse har plågat mänskligheten under de senaste åren. Det påverkar allvarligt människors livskvalitet, ibland till och med leder till några allvarliga sjukdomar. För att lindra de möjliga skadorna som värmeböljor kan orsaka är några riktade åtgärder nödvändiga och att förutse värmeböljor är en av dem. Denna studie fokuserar på att förutsäga potentiella värmeböljshändelser i Sverige, svara på sambanden mellan flera meteorologiska och ytrelaterade egenskaper, med hjälp av maskininlärningstekniker. De relaterade fjärravkänningsdata för 21 funktioner extraheras och implementeras med funktionsval med hjälp av en korrelationsvärmekarta och 16 av dem bestäms slutligen att användas för förutsägelse. Fem typer av klassificerare LR, Gaussian NB, KNN, RF och XGBoost används på tränings- och valideringsdataseten med hyperparameterjustering och tröskeljusteringsmetoder för att välja den modell som har bäst prestanda för att förutsäga värmeböljor med hjälp av testdatauppsättningen. Resultaten visar att RF och XGBoost båda presterar bra på valideringssetet, men XGBoost är mer lämpligt att applicera på testsetet eftersom XGBoost har en högre generalitet.

Värmeböljor i Östergötland förväntas bli mer frekvent förekommande och med en större intensitet. Klimat- och sårbarhetsanalyser används som underlag för klimatanpassningen i länet, men det saknas en enhetlig definition av vad klimatrelaterad sårbarhet innebär. Dagens sårbarhetsanalyser för Östergötland fokuserar på utsattheten för olika klimatförändringsaspekter. Denna studie syftar till att undersöka sårbarhet inför värmeböljor i Östergötland utifrån känslighet och anpassningsförmåga och att sätta det i relation till gällande styrdokument för klimatanpassning. Studien görs via karteringar över Östergötlands biofysiska känslighet och socioekonomiska anpassningsförmåga som sedan kompletteras med en tematisk dokumentanalys av några av länets plandokument. Karteringen visar hur känsligheten är koncentrerad i stadskärnorna medan låg anpassningsförmåga snarare är utspridd över stadsdelarna. Temana som tas upp och diskuteras utifrån dokumenten är strategi, behov, känslighet och anpassningsförmåga. Dokumentanalysen visar på en otydlighet samt vissa motsägelser mellan styrdokumenten vilket indikerar att Länsstyrelsen brister i sin roll som samordnande organ inom klimatanpassningen i länet. / Heatwaves in Östergötland are expected to appear more frequently and intensify. Climate and vulnerability assessments are used as the basis of climate adaptation in the region, but there is a lack of a standardized definition of climate related vulnerability. This study aims to assess the vulnerability to heatwaves in Östergötland based on sensitivity and adaptive capacity, to put in relation to current policy and planning documents for climate adaptation in the region. The study is conducted by mapping the bio-physical sensitivity and the socio-economic adaptive capacity with a complementary thematic analysis of the regions policy and planning documents. The mapping shows that high sensitivity and low adaptive capacity mainly occurs within and around the urban areas of Linköping and Norrköping. The thematic analysis demonstrates an ambiguity within the policy documents and the conclusion is that Länsstyrelsen Östergötland fails in its role as a coordinator of climate adaptation in the region.