Denna avhandling handlar om förändring av kommunal ledning, specifikt inom vård och omsorg. I Sverige finns inte mindre än 15 000 chefer inom kommunal vård och omsorg. De kan hantera budgetar som överstiger en miljard kronor och mellanchefer inom samma verksamhet kan leda ett hundratal medarbetare. Syftet med avhandlingen är att beskriva organisering av kommunal ledning samt att förklara varför kommunala ledningsorganisationer förändras. Den bygger på litteraturstudier samt på longitudinella fallstudier i Linköpings och Norrköpings kommuner. Studien visar att förändrade omgivningsförhållanden och spänningar som finns i kommunernas övergripande uppgifter, det vill säga medborgarnas intresseorganisation, att vara serviceleverantör, myndighet och samhällsaktör driver på aktörer till att förändra kommunala ledningsorganisationer. Nya idéer växer fram som en effekt av bakslag av tidigare fattade beslut. Bakslagen och nya idéer leder till krav på ledningsförändringar för att kunna hantera uppgifter på ett mer önskvärt sätt. För att få till stånd förändring hänvisas till kommunernas övergripande uppgifter och legitima institutioner som är förknippade med rättvisa, effektivitet, öppenhet och utveckling. / This dissertation deals with municipal management and especially municipal management of eldercare. In Sweden there are at least 15 000 managers in public service managing eldercare. Some managers of them are responsible for budgets of more than one billion SEK. Middle managers in municipal care can be responsible for up to one hundred co-workers. The purpose of the dissertation is to describe the organising of municipal management and explain why it changes. The dissertation is based on studies of literature and longitudinal case studies in Linköping and Norrköping. Changed circumstances and tensions within the municipality’s organization, specifically related to the overall assignments of the municipalities are conditions that influence agents to want to change their management. The overall assignments of the municipalities are democracy, supplier of service, authority and being a society actor. New ideas grow as an effect of organisational setbacks of earlier decisions. The setbacks and new ideas contribute to a demand of management changes. In order to change the management of a municipality, actors have to refer to the overall assignments and institutions such as justice, efficiency, openness and development.

No description available.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.

Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Sammanfattning  Att arbeta inom vård och omsorg kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Inom vård och omsorgsyrket är bland annat sjukskrivningar ett återkommande problem. Tanken med denna studie är att undersöka hur samspelet ser ut mellan vårdpersonalen på arbetsplatsen, samt beskriva hur deras vardagliga arbete utspelar sig. Vi utgår från vår frågeställning, hur upplever personalen inom vård och omsorg sitt vardagliga arbete, och hur ser den sociala interaktionen ut mellan arbetskollegorna? För att få en så nära bild av hur personalens arbetssituation ser ut valde vi att genomföra en etnografisk studie. Vi har genomfört deltagarobservationer i två olika verksamheter, ett äldreboende samt ett LSS boende, (ett boende som tillhandahåller stöd och service till vissa funktionshindrade). Observationerna har vi kompletterat med två djupintervjuer med personal inom respektive verksamhet. Vi har använt Fines (2012) teori om små grupper för att tolka och analysera interaktionen som sker mellan personalen i de olika arbetsgrupperna. I studiens resultat framgår det att den sociala interaktionen mellan personalen är av stor betydelse för gruppens sammanhållning och för kvaliteten på arbetet som utförs. Kommunikationen har visat sig vara en avgörande faktor för arbetets effektivitet och för samspelet personalen emellan.

Valet av ämne uppkom efter att ha läst IVO, Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport där detpåtalades osäkerhet och brist på kunskap hos personalen som jobbar inom LSS, Lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade. Syftet är därför att undersöka i vilken utsträckning personal somjobbar med vuxna brukare med LSS insats använder tydliggörande pedagogik och lågaffektivtbemötande i hanteringen av utmanande beteende. Genom att definiera och begränsa utmanandebeteende i sammanhanget, syftar studien till att bidra till kunskapen om effektivakommunikationsverktyg för att bemöta dessa beteenden och därigenom förbättra vården av vuxna medLSS insats. Studiens frågeställningar är; 1) I vilken utsträckning känner personal inom LSS boendeinsats9 § 9, till begreppen tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande? 2) Hur mycket uppleverpersonalen att dessa begrepp används i det kommunikativa motivationsarbetet i praktiken? 3) Vadkännetecknar eventuella samband mellan frågorna ovan med vilken utbildning och anställningstitelpersonalen har? Den kvantitativa metod som användes i studien var enkät och urvalet baserades påpersonal som jobbar på boende enligt 9 § 9 LSS. Respondenterna hade fast anställning ellerlångtidsvikariat. Resultatet visar att respondenterna i större utsträckning kände till Tydliggörandepedagogik än lågaffektivt bemötande. Det visade sig att en stor del av respondenterna kom i kontaktmed begreppen först i arbetet och inte i utbildningen och detta kan leda till att den personalen blirupplärd av sina kollegor vilket kan skapa olika arbetskulturer och risk för olämpliga metoder. När detgäller lågaffektivt bemötande så var det var fjärde som inte alls hade kommit i kontakt med begreppetoch detta är en stor riskfaktor till olämpliga metoder. Respondenterna uttryckte också som en nackdelatt det var svårt att komma ihåg att göra rätt hela vägen men att metoden var bra när det fungerade.Resultatet visade också att både utbildning och anställningstitel spelade roll på hur väl de kände tilllågaffektivt bemötande. Studiens slutsats blir att mer utbildning behövs kring lågaffektivt bemötandeoch tydliggörande pedagogik såväl i befintliga utbildningar som fortbildningar.

This paper is about information sharing in elderly care organizations in Sweden. It has been shown that there are some deficiencies in these organizations, where language and language barriers have been presented as one of the main reasons for these deficiencies. Many of the assistant nurses working in these organizations have Swedish as their second language. In reports from government agencies language barriers have been explained as a problem when it comes to information sharing in these organizations. Leaders are therefore now able to do a language assessment when hiring assistant nurses, this in a time where there is a shortage of staff in these organizations. Previous research has shown that there are many different factors that can affect information sharing in organizations. We wanted to examine if there are other factors, apart from language and language barriers, that affect information sharing in elderly care organizations. We aimed to examine this by talking to the ones working in the organizations. By interviewing assistant nurses that has Swedish as their second language we got a result that shows that there are, apart from language barriers, also other factors affecting the information sharing such as information culture, cooperation, laws, technology and the fact that these organizations are ongoing all day and night and that one mistake in the handover from one staff to another may have consequences when it comes to the quality of the support the elderly receive.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.