Jag har gjort en visuell analys ur ett psykoanalytiskt perspektiv av grisen som semiotiskt tecken i filmen I'm Thinking of Ending Things. Jag har valt att titta närmare på just grisen som semiotisk symbol eftersom den är starkt närvarande i filmen samt djupt integrerad i nordamerikansk kultur. Jag har framför allt tittat på hur grisens semiotiska betydelse står i relation till huvudkaraktären Jake som person. För att på bästa sätt kunna genomföra analysen har jag gjort en visuell analys. För att kunna sätta grisen i relation till Jake som karaktär har jag gjort en psykoanalytisk läsning av honom som karaktär. Det jag kom fram till var att grisen som semiotisk symbol och huvudkaraktären Jake i princip är speglingar av varandra. Jag har även kommit fram till att grisen har funnits med Jake, på ett eller annat sätt, från att han var barn till att han dör. Grisen är en spegling av Jakes liv och i viss mån nordamerikansk kultur.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.

En analys av visuell självrepresentation inom fältet för Den Nya Modejournalistiken med fokus på Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur bankerna Swedbank, Avanza och ICA Banken och deras innehåll på Facebook och Instagram motsvarar svenskarnas drivkrafter till att använda sociala medier. Studien har sin utgångspunkt i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet (2023) samt i Sören Kjørups (2009) och Anders Björkvalls (2019) teorier om semiotik. Uppsatsens frågeställning är: Hur använder sig Sveriges banker av sociala medier för att nå ut till svenskarna och hur väl motsvarar det svenskarnas drivkrafter gällande användning av sociala medier? Frågeställningen besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som grundas i en sekundär-analys av Svenskarna och internet. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen analyseras sedan ytterligare genom en kvalitativ visuell analys som presenteras i uppsatsens analysdel. Materialet som analyseras är 10 inlägg per bank och social medieplattform. I den kvantitativa innehållsanalysen besvaras 10 ja- och nej-frågor där svaren omvandlas till poäng. Ett ja-svar ger 1 poäng och ett nej-svar ger 0 poäng. I den kvalitativa visuella analysen undersöks ett urval av inläggen med hjälp av språkliga och visuella semiotiska resurser. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att samtliga banker genererar låga poäng. Detta skulle kunna tyda på att bankernas innehåll inte lever upp till de drivkrafter kring svenskarnas användning av sociala medier som nämns i Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet. Resultatet visar att ICA Banken fick den högsta poängen både på Facebook och Instagram. På andraplats kom Swedbank och sist kom Avanza. Resultatet visar även att Instagram totalt fick högst poäng, jämfört med Facebook.

Stockholm den 7 april 2017, klockan 14:59: rapporter om en lastbil som körde på människor längs Drottninggatan i centrala Stockholm, nådde allmänheten. Det konstaterades snabbt vara en terrorattack. Kort efter attacken började uppgifter om skottlossning på olika platser runt Stockholm att spridas. Ryktena cirkulerade i drygt en timme innan polisen kunde dementera dem, efter att ha avsatt resurser för att undersöka de påstådda skjutningarna. Skottlossning hade aldrig inträffat.             Studiens syfte var att undersöka retoriska dimensioner och persuasiva funktioner hos fake news samt vilka konsekvenser fake news kan få vid en krissituation. Visuell retorisk analys var den metodologiska utgångspunkten som, genom en abduktiv forskningsstrategi, kombinerades med teoretiska perspektiv för kris, ethos, vividness och fake news. Analysmaterialet utgjordes av fyra nyhetsutdrag: SvT Nyheter, Dagens Nyheter (2 st.) och Expressen var källorna bakom dessa.             Analysen visade att nyheterna om skottlossning mottogs som visuella intryck, som i kombination med starka ethos och högt förtroende för nyhetskällorna, utgjorde trovärdiga nyheter som allmänheten accepterade som sanna. Därtill konkluderades att fake news kan förstås som mentala bilder. / Stockholm, 7th of April 2017, 2:59 pm, reports said a lorry had hit several people along the pedestrian street Drottninggatan in the city centre, which was quickly labelled a terrorist attack. Shortly afterwards, news flashes warned people of alleged open gunfire observed at several other spots in the city. The rumours circulated for over one hour before the Police were able to refute them, after firstly having investigated the claims themselves. There had been no shootings.          The purpose of this study was to explore the rhetorical dimensions and persuasive functions of fake news and which consequences these can lead to in a crisis. Visual rhetorical analysis has been the methodological approach which, through an abductive research strategy, was combined with the theoretical perspectives of crisis, ethos, vividness and fake news. The material analysed consisted of four news excerpts: SvT Nyheter, Dagens Nyheter (2) and Expressen.             The analysis showed that the news of the alleged gunfire were perceived as visual impressions which, in combination with strong ethos and high trust for the source of news, were deemed as credible and therefore true by the readers. In addition, it was concluded that fake news can be understood as mental pictures.

Uppsatsen undersöker spelgrafik i Cyberpunk 2077, mot bakgrund av händelserna kring spelets offentliggörande – som väckte stort raseri och missnöje från inte bara spelarna själva, utan även aktieägare och spelrecensenter. Utgångspunkten i analysen är etablerandet av en diskursiv läsning inom en kvalitativ visuell analys av ett urval bilder som visar hur människor i spelet manipuleras till att köpa produkter som är skadliga för dem. Hur bilderna visar just detta – etableras i en andra, djupare läsning utifrån ett antal marxistiska positioner som alla har gemensamt att de beskriver processer relevanta för Karl Marx’ tankar om alienation och förfrämligande.Resultatet diskuteras sedan i relation till hur verkliga film-, spel-, data- och storföretag säljer produkter genom att paketera dem inuti berättelser om klasskamp, civilt uppror eller arbetarkultur. Sambandet mellan CD Projekt Red’s inbladning i fiktiv och verklig kapitalism, utgör det viktigaste resultatet och den röda tråden för arbetet. Huvudsakligen gestaltar sambandet sig genom upprättandet av en varufetischism och kommodifiering i fråga om hur de gestaltar- och kommunicerar till sina egna konsumenter. Jag diskuterar sedan riskerna med dataspel som tillämpning för en marxistisk kritik, då den interaktiva komponenten i spelandet förutsätter människan som en del av produkten / The essay surveys relevant game art inside Cyberpunk 2077, in the light of the recent and heavily criticized product launch. The study starts out with establishing a discourse reading through qualitative visual samples of how costumers are manipulated to buy hazardous products inside the fictive context of the game. The examples of how this manipulation takes place, are shown by applying pre-described Marxist positions that are generally connected to Marx phases of alienation (see keywords below).The results are then discussed in relation to how real movie-, game-, computer- and other big business markets products through appropriation of stories and themes such as class struggle, civil obedience or working-class culture. Establishing the comparison between the fictive and existing capitalism of CD Projekt Red is the main thesis that is followed through the work and verified in the result through evidence of 3 commodification and commodity fetishism. The main aspect of the arguments focuzes on how CD Projekt Red has shown the relationship between themselves and their followers through consumers and manufacturers. The thesis and subject matter is discussed in the end of the essay, also mentioning the risks of analysing a digital game through Marxist perspectives, since the interactive part of gaming requires the player to be viewed as connected to the product. / Filmen som gjordes inom ramen för frilansuppdraget åt NordAmps var i sin helhet en draft för videopitch till mottagare, bestående av fotografi, ljud och ett fåtal enkla tredimensionella modeller. Efter uppdragets slut ville jag se hur jag kunde förbättra min medieproduktion genom att applicera en metod som blandar animation och teknisk illustration. Detta fick mig att resonera kring; hur skulle jag kunna kommunicera bättre utifrån samma filmlängd, samma ljudbild och samma tempo - men bara genom att jobba med tecknat material i efterproduktionen? Vad är viktigt att lyfta – och hur undviker jag att komplicera istället för simplifiera budskapet?  Förutom att konkretisera och förenkla komplex information från avsändaren, så bidrar animationen till att skapa det övergripande visuella narrativet; det vill säga; vilka är NordAmps, varför är de viktiga och hur kommunicerar de kring sitt innehåll? Genom att blanda rörligt fotografi med animation och teckning så vill jag skapa en mer rik och pedagogisk medieproduktion - som visar på hur komplexa tekniska frågor kan kommuniceras effektivt till tittare som saknar förförståelse om ämnet.

Den här uppsatsen ämnar att med sociosemiotiken som teoretisk utgångspunkt undersöka hur icke-vita karaktärer representeras i reklamfilm. De tre frågeställningarna lyder: Hur stor andel av reklamfilmerna i analysen inrymmer icke-vita karaktärer, inom vilka narrativa genrer förkommer icke-vita och hur porträtteras icke-vita karaktärer inom respektive narrativ. Materialet som analyseras avgränsas till filmer som tilldelats pris från reklamtävlingen Guldägget, med motiveringen att de kan agera föredöme för reklam i stort. Först granskades filmerna för att delas upp i filmer utan eller med icke-vita karaktärer, vilket resulterade i 29 filmer med icke-vita karaktärer. Dessa 29 filmer genomgick vidare en visuell analys för att utforska de icke-vita karaktärernas deltagande, både sett till vilken narrativ genre av reklamfilmer som de främst förekom i och till vilken grad de var specificerade individer. Resultatet påvisade att icke-vita karaktärer ytterst sällan agerar enskilda huvudkaraktärer: endast en karaktär i materialet spelade en sådan roll. Icke-vita karaktärer deltar snarare i kollektiv där alla medverkande delar samma egenskaper. De påträffas framförallt i narrativ som ska skildra världen, snarare än narrativ som fokuserar på individers handlingar. Avslutningsvis menar jag att utfallet beror på en allmän omedvetenhet eller obetänksamhet gällande framställningen av karaktärer med synlig minoritet, bland annat till följd av bristen på svensk forskning som belyser hudfärgsrepresentation.

Vår samtid genomgår stora förändring i allt från digitalisering till klimatpåverkan och ett resultat av detta är vår längtan efter att få uppleva och ta del av innehåll som påminner oss om en svunnen tid. Nostalgiska inslag finns i många delar av vårt samhälle och denna uppsats undersöker hur ett tidigare decennium representeras i en samtida medieprodukt och bidrar till en nostalgisk upplevelse. Idag finns det en förkärlek till en 80-talsnostalgi vilket blir synligt i många nyproducerade filmer och serier. I uppsatsen analyseras hur man i serien Sex Education (2019-2020) har valt att representera 80-talet i en samtida kontext för att skapa en nostalgisk effekt hos mottagaren. Vidare blir effekten av att blanda ett nostalgiskt grepp (nostalgisk mise-en-scene, musik och genrerefenser) med ett nutidsgrepp (den moderna gestaltningen av tematiken) att dessa kontraster skapar en friktion som väcker tittarens intresse. I uppsatsen tillämpas kvalitativ filmanalys, baserad på en kategoriserande modell, på estetik och tematik i serien Sex Education. Syftet är påvisa seriens nostalgiska inslag och belysa hur de skapas. / Our present time is experiencing a major change in everything from digitalisation to climate change, and one result of this is our longing to experience and share content that reminds us of another time. Nostalgic elements can be seen in many parts of our society and this essay examines how a past decade is represented in a modern media product and the nostalgic experience it generates. Today, there is a love for '80s nostalgia, which becomes visible in many newly produced films and series. The thesis is based on analyzing how the series Sex Education (2019-2020) has chosen to represent the 80s in a contemporary context to create a nostalgic effect on the recipient. Furthermore, the effect of mixing a nostalgic grip (nostalgic mise-en-scene, music and genre references) with a contemporary grip (the modern form of the theme) is that it creates contrasts which causes a friction that arouses the viewer's interest. The thesis applies qualitative film analysis, based on a categorizing model, to aesthetics and themes in the series Sex Education. The purpose is to demonstrate the series' nostalgic features and highlight how they are created.

Bokomslaget är ett viktigt marknadsföringsverktyg för att attrahera konsumenter och är den första kontakten en läsare har med boken. Romantikböcker står för 18 % av försäljningen av fiktion och 82 % av läsarna är kvinnor. Tidigare forskning visar att bokomslag representerar kulturella idéer och konstaterar att det finns en korrelation mellan samhällets sociala struktur och konsumeringen av böcker och att det finns etablerade normer för hur sex och romantik representeras. Studien analyserar bokomslag för att förstå de kulturella idéerna och den kulturella kontexten inom romantik ƒgenren för 2022. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys, med ett teoretiskt ramverk av representationsteori, stereotyper, troper och Goffmans könsstereotyper. Resultatet av studien visade bland annat att det förekommer en visuell trend av sexualisering av män som kulturellt består av hegemonisk maskulinitet, att romantikböcker 2022 har ett mörkare tema och att den stereotypiska gestaltningen av människor på romantikböcker är starkt förankrad och att den parallella trenden som återfinns i samhället om inkludering inte påverkar vad som konsumeras på topplistan 2022. / The book cover is an important marketing tool for books to attract consumers and is the first contact readers have with the book. Romance books account for 18 % of fiction sales and 82 % of these readers are women. Previous research shows that book covers represent cultural ideas and establish a correlation between society's social structure and the consumption of books. And that there are established norms for representing sex and romance. This study analyses book covers to understand the cultural ideas and context within the romance genre for 2022. The methodology is a combination of qualitative and quantitative analysis, with a theoretical framework of representation theory, stereotypes, tropes, and Goffman's gender stereotypes. The results of the study shows, among other things, that there is a visual trend of sexualising men that culturally consists of hegemonic masculinity, that romance novels for 2022 have a darker theme, and that the stereotypical portrayal of people on romance is strongly anchored. Additionally, the study found that the parallel trend of inclusivity found in society does not affect what is consumed on the top 100 list for romance novels in 2022.