Gang-related crime and the increased deadly violence it has given rise to, is one of the most highlighted societal problems in our time. It is a recurring theme in public debates and it challenges the Swedish self-image as a successful welfare state. Considering that gang-related crime is a key voter issue of the upcoming 2022 elections, this study aims to explore Sweden's two largest parties', the Moderates and the Social Democrats, rhetoric ongang-related crime. This study focuses on central discourses by the parties and what effects these may have in vulnerable areas. Empirical data linked to gang-related crime has been collected from the parties' websites and social media, and Jönson's problem perspective has been applied to analyze and summarize the material. The results indicate that the parties' positions are based on preventive and punitive measures against gang members. The theoretical frame consists of critical discourse analysis and the concepts of labeling and territorial stigmatization, which in the study's analysis contribute with knowledge of how individuals, groups and neighborhoods are blamed for the causes of gang-related crime. The study's conclusion is that the political discourses reproduce and reinforce societal problems linked to gang-related crime. / Gängkriminalitet och det ökade dödliga våld det bidragit till är ett av de mest uppmärksammade samhällsproblem i vår tid. Det är ett återkommande tema i samhällsdebatter och utmanar den svenska självbilden som lyckad välfärdsstat. Då gängkriminalitet är en av de viktigaste väljarfrågorna inför det kommande valet 2022, syftar denna studie att undersöka Sveriges två största partier, Moderaternas och Socialdemokraternas, retorik kring gängkriminalitet. Denna studie fokuserar på partiernas centrala diskurser och vilka effekter dessa kan få för utsatta områden. Empiriskt material kopplat till gängkriminalitet har insamlats från partiernas hemsidor och sociala medier, och Jönsons problemperspektiv har använts för att analysera och summera materialet. Resultatet visar att partiernas ståndpunkter baseras på förebyggande och straffande åtgärder gentemot gängkriminella. Den teoretiska referensramen består av kritisk diskursanalys samt begreppen stämpling och territoriell stigmatisering som i studiens analys bidrar med kunskap om hur individer, grupper och bostadsområden blir skuldbelagda för gängkriminalitetens orsaker. Studiens slutsats är att de politiska diskurserna reproducerar samt förstärker sociala problem kopplat till gängkriminalitet.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.

Hållbarhet är en förutsättning för att både nuvarande och kommande generationer ska kunna tillgodose sina behov. I fastighetsbranschen omfattas hållbarhet av många ämnesområden, dock är energieffektiviseringar ett återkommande ämne. Det befintliga fastighetsbeståndet behöver renoveras för att uppfylla energidirektiv och andra krav som ställs på fastighetssektorn. Däremot finns det motstridiga intressen hos olika aktörer, specifikt vid bostadsrenoveringar. Energiförbrukningen är hög i flerbostadshus med belägenhet i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns problem som hyreshöjningar, stigmatisering och segregation i bostadsområdena.  Syftet med studien är att undersöka privata bostadsföretags förhållningssätt till hållbara renoveringar i flerbostadshus, belägna i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö. Undersökningen genomfördes via intervjuer med respondenter från fyra privata fastighetsföretag och deras senaste årsredovisningar. Det empiriska materialet har analyserats och utvärderats utifrån det teoretiska ramverket. Slutsatsen visade att privata bostadsföretag har flera utmaningar för att genomföra hållbara renoveringar i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns utmaningar med att inkludera hyresgästerna som berör renoveringen, eftersom det finns särskiljande intressen. Bostadsföretagen har utmaningar med att genomföra renoveringar som gynnar de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekterna, eftersom det missgynnar företagens intressenter som hyresgäster och samhället. / Sustainability is a condition to the present and future generations to meet their needs. Sustainability enclose many subject fields related to the real estate sector, but energy efficiency is a recurrent subject. The existing real estate stock is in need of renovations in order to achieve the energy directive and other demands in the real estate sector. However, there are contrarious interests of different actors, especially in housing renovations. The energy consumption is high in multi-dwellings located in socio-economic vulnerable areas. There are problems that involve rent increases, stigmatization and segregation in these areas.  The purpose of this study is to investigate the private housing companies approach to sustainability considering renovations of multi-dwelling buildings, located in socio-economic vulnerable areas in Malmö.  The research was conducted through interviewees with four private housing companies and their latest versions of annual reports. The empirical results have been analysed and evaluated in terms of the theoretical framework. The conclusion of this study showed that there are multiple challenges for private housing companies to perform sustainable housing renovations in socio-economic vulnerable areas. There are challenges to include the tenants that concern renovations, since there are different interests. The housing companies challenges to perform renovations that support the social, environmental and economic aspects of sustainability, because it disfavors the stakeholders of the companies as tenants and the society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tillvägagångssätt har denna studien analyserat hur två rikstäckande kvällsmedier, Aftonbladet och Expressen, skriver om begreppet utsatta områden genom sina publiceringar. Studien vill reda ut huruvida begreppet används på ett speciellt sätt. För att analysera materialet som bestod av 30 texter, inklusive debattartiklar, ledartexter, redaktionella artiklar och reportage från de nämnda tidningarna användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Dettaresulterade i identifierandet av fyra särskilda diskurser eller teman som vi har kallat: “Vad är utsatta områden?”, “En gärningsperson utan ansikte –konsekvenser av att fråntas agens”, “Politiker på vit häst” samt “Vi och dem”. Dessa diskuterades sedan utifrån Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys samt andra sociologiska teorier som bedömdes som relevanta i sammanhanget där stämplingsteori är den mest framstående. Studien kommer fram till att begreppet utsatta områden används på ett sätt som präglas av få ifrågasättanden av begreppet samt att diskursen kan influeras av det som polisen framhåller i sin rapport om utsatta områden. Vidare framhålls utsatta områden som något som skiljer sig från övriga områden i samhället. Det diskuteras även vilka följder diskurserna kan ha på dessa områden och dess invånare samt vilka följder det kan tänkas få för det sociala arbetet. / With a critical discourse analytical approach, this study has analyzed how two nationwide newspapers, Aftonbladet and Expressen, write about the concept of vulnerable areas through their publications. The study wants to find out whether the concept is used in a certain way. To analyze the material that consisted of 30 texts, including letters to the editors, editorials, editorial articles as well as reports from the aforementioned newspapers, Fairclough's three-dimensional model for critical discourse analysis was used. This resulted in the identification of four discourses or themes that we have named: "What are vulnerable areas?", "A perpetrator without a face -consequences of being deprived of agency", "Politicians on a white horse" and "We and them". These were then discussed based on Fairclough's theories on critical discourse analysis and other sociological theories that were deemed relevant in the context where labeling theory is the most prominent. The study concludes that the concept of vulnerable areas is used ina way that is characterized by few questioning the term and that the discourse may be influenced by what the police feature in their report on vulnerable areas. Furthermore, vulnerable areas are emphasized as something that differs from other areas in society. The study also discusses what consequences the discourses may have for these areas and its inhabitants, as well as what consequences this may have for social work.

The present Bachelor thesis examines the medial representations of ”vulnerable areas” (Swedish:”utsatta områden”) and the people living in those areas. In order to achieve my purpose a qualitative discourse analysis is conducted by applying Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. A total of 14 debate articles and editorial pages published in the two Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed. Three prominent discourses are identified in the analysis: a criminalization discourse, an ethnification discourse and a poverty discourse. The first two are found to be most prominent in the empirical material. The result shows that the construction of the collective identity of people living in ”vulnerable areas” substantially is fixated around ethnicity and criminality. This is believed to have an impact on the public debate about interventions in these areas. / <p>2019-02-19</p>

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:00:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 5002.pdf: 13532825 bytes, checksum: 924825e2affc2f847a47a3786263245f (MD5) Previous issue date: 2013-01-24 / Financiadora de Estudos e Projetos / Over past years, in the period of greatest rainfall - between december and march the cities suffer from floods. There are various motives for the urban floods, including the changes in the hydrological cycle and the disordered process of urban land use and occupation. Floods cause impacts to the population subject to the phenomenon, whose mitigation is fundamental and is based an action that balances urban development with environmental conditions. The present work aims to identify the main factors which act directly or indirectly in floods from the perspective of the areas vulnerable to flooding, with case study in the city of Sao Jose do Rio Preto-SP. From the analysis of the literature review were selected four parameters related to the areas vulnerable to flooding: the use and occupation of urban land, the river basin, the urban drainage, and the vulnerability. A method of evaluation of areas with the main features to be parsed assigning scores to the same, with the intention of quantifies and qualifies them. As a result were obtained a diagnoses form the selection area with their respective scores, degree of vulnerability, recommendations and suggestions, as well as map overview and representation schematic of the area. / Nos últimos anos, no período de maior precipitação - entre dezembro e março - cidades sofrem com as enchentes, cada vez mais frequentes, devido às inúmeras alterações no ciclo hidrológico natural e ao processo desordenado de uso e ocupação do solo urbano. As enchentes implicam uma série de impactos negativos à população sujeita ao fenômeno, cuja mitigação é fundamental e baseia-se em ações que equilibra o desenvolvimento urbano com as condições ambientais. Deste modo, o presente estudo objetiva identificar os principais fatores que atuam direta ou indiretamente na sistemática das enchentes sob a ótica das áreas vulneráveis a enchentes, tendo como estudo de caso a cidade de São José do Rio Preto SP. Foram selecionados quatro parâmetros relacionados às áreas vulneráveis a enchentes, a partir da análise da revisão bibliográfica, a saber: uso e ocupação do solo urbano, bacia hidrográfica, drenagem urbana e vulnerabilidade. A partir disso, foi elaborado um método de avaliação dessas áreas com as principais características a serem analisadas, atribuindo pontuação às mesmas, com a intenção de quantifica-las e qualifica-las. Como resultado foram obtidos diagnósticos da região selecionada com as respectivas pontuações, grau de vulnerabilidade, recomendações e sugestões para cada trecho, bem como mapa síntese e cortes esquemáticos.

Andelen barn och ungdomar som befinner sig ett socialt utanförskap halkar efter alltmer i samhället. Att befinna sig ett socialt utanförskap kan medföra en rad negativa konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället. Det finns ett stort behov av att belysa framgångsrika exempel på sociala innovationer, inriktade på unga i socialt utsatta områden, som kan förbättra deras välfärd och framtidsutsikter. Syftet med examensarbetet var att beskriva verksamheten ”Nattfotboll” utifrån programteori och undersöka dess förutsättningar för att skalas upp utifrån teorier om spridning av interventioner. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign bestående av en fokusgruppsintervju med initiativtagare och projektledare, semistrukturerade intervjuer med 10 ledare och 21 ungdomar samt tre strukturerade observationer i samband med idrottsaktiviteter i Sandviken och i Örebro. Resultatet visade att konceptet Nattfotboll kännetecknades av flera viktiga kärnkomponenter och nyckelidéer. De komponenter som tillskrevs mycket stor betydelse för utfallet var de unga, utvalda ledare som drev idrottsverksamheten, men även den lokala projektledaren. Verksamheten visade sig främja ett relationsbygge mellan ungdomarna och ledarna som var betydelsefullt: ungdomarna fick tillgång till unga förebilder, medan de unga ledarna kunde växa som individer. Verksamheten erbjuder en träffpunkt som bidrar till att ungdomar breddar sitt kontaktnät, blir mer fysiskt aktiva och erbjuds en väg in i föreningslivet, då många av ledarna själva är idrottsaktiva. Studien visar att Nattfotbollskonceptet innehåller de fem kategorier som är nödvändiga för en framgångsrik uppskalning; Kärnkomponenter &amp; Nyckelidéer, Upplägg, Kommunikation, Resultatmätning &amp; Feedback samt Ledarskap. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att fördjupa förståelsen för vad interventionen har för betydelse för ledarna som individer. / A great number of children and adolescents who are in a social exclusion is lagging behind in society. A social exclusion can lead to a number of negative consequences for both the individual and the community. There is a great need to highlight successful examples of social innovations aimed at young people in socially vulnerable areas that can improve their well-being and prospects. The aim of the thesis was to describe the innovation Night Football on the basis of program theory and also examine its conditions for scaling up on the basis of diffusion theory and a framework for spread. The study was conducted with a qualitative study design consisting of a focus group interview with initiators and project managers, semi-structured interviews with 10 leaders and 21 young participants, as well as three structured observations in connection with sports activities in Sandviken and Örebro. The result showed that the Night Football concept was characterized by several key core components and key ideas. The components attributed to the outcome were the young, chosen leaders who run the sport activities, but also the local project manager. The innovation turned out to promote important relationships between the young people and the leaders: young people gained access to young role models, while young leaders could grow as individuals. The innovation offers a meeting point that helps young people broaden their network of contacts, becomes more physically active and they are also offered a way into sports associations, as many of the leaders themselves are connected to sport clubs. The study shows that the Night Football concept contains the five categories necessary for a successful upscale; Core components &amp; Key ideas, Structure, Communication, Performance Measurement &amp; Feedback, and Leadership. Further research could help to deepen the understanding of the innovations impact on the leaders as individuals.

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.