Spelling suggestions: "subject:"vulnerable areas"" "subject:"ulnerable areas""
21 |
Teatern blir till ens verklighet : En kvalitativ studie om orsaker till varför individer hamnar i kriminalitet, utifrån före detta kriminellas perspektivYarar, Paulina, Aygün, Robin January 2021 (has links)
The purpose of this study is to investigate how five individuals ended up in a criminal lifestyle and what other factors may have had an impact on the path to a criminal lifestyle. The study is based on qualitative interviews in combination with a thematic analysis method, to find patterns around the respondents statements. As men are generally overrepresented in terms of criminal groups in crime statistics, we have chosen to limit the study to only examining men who have had a previous criminal lifestyle. The study’s theoretical framework and earlier research show that the environment and social interactions have an effect on however a person develops a criminal lifestyle. Earlier research opined that social ties to society, family, friends and school have a major impact on whether a human becomes a criminal or not. The study’s results show four prominent themes that the respondents have described in their life stories; identity, relationships, sense of community and living environment and financial vulnerability. The study concludes that all themes affect and interact with each other, which affects whether an individual develops a criminal lifestyle. The study shows that an individual ends up in a criminal lifestyle due to external factors and thus does not make an active choice to become a criminal. As this study is based on a very small sample group, further research with a larger sample group is relevant in order to better understand the reasons why an individual ends up in a criminal lifestyle.
|
22 |
”Grovt kriminella har tagit stadsdelen i besittning” : En studie om hur nyhetsmedia belyser kriminalitet i fyra av Sveriges särskilt utsatta områden / “The criminals have taken possession of the neighborhood” : A study of how the news media highlights crime in four of Sweden’s particularly vulnerable areasZojaji, Romina, Dahlström, Ida January 2021 (has links)
Denna studie handlar om hur svenska media belyser kriminaliteten i fyra av Sveriges mest omtalade utsatta områden. Med hjälp av tre svenska nyhetstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen är syftet med denna studie att undersöka hur dessa belyser problematiken med kriminalitet i fyra geografiskt sett utplacerade områden i Sverige; Vivalla, Tensta, Gottsunda och Rosengård. Studien syftar även till att undersöka om det går att se att nyhetsrapporteringen kring dessa områden kan påverka samhällets syn på dem. En kvalitativ metodansats, i form av innehållsanalys valdes för att få en djupare inblick i, för studien relevanta nyhetsartiklar. Resultatet från utvalda nyhetsartiklar har analyserats med tidigare forskning och de teorier som studien innefattar, vilket är Beckers stämplingsteori, Wacquants teori om territoriell stigmatisering och McCombs och Shaws dagordningsteori. Resultatet visar på att det framförallt rapporteras om vapenbrott/skjutningar, våldsbrott och explosioner/sprängningar i de fyra utsatta områdena. Nyhetsartiklarna handlar om allt från när brottet begås till när dom faller. Vi har kunnat se att det rapporteras om en social utsatthet och hur gängkriminaliteten har en negativ påverkan i dessa fyra områden. Det framkommer även att det att det främst är polisen som nämns i nyhetsrapporteringen som utomstående aktör, men även socialtjänst, räddningstjänst och politiker nämns i en mindre omfattning. / This study is about how the Swedish media highlights crime in four of Sweden's most mentioned vulnerable areas. With the help of three Swedish newspapers, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, the purpose of this study is to investigate how these illustrate the problem of crime in the problem of crime in four geographically located areas in Sweden; Vivalla, Tensta, Gottsunda and Rosengård. The study also aims to investigate whether it is possible to see that news reporting around these areas can affect society's view of them. A qualitative method, in the form of content analysis, was chosen to get a deeper insight into news articles relevant to the study. The results from selected news articles have been analyzed with previous research and the theories that the study includes, Becker's labelling theory, Wacquant's theory of territorial stigma and McCombs and Shaw's agenda setting theory. The results show that there are mainly reports of gun violence/shootings, crime of violence and explosions in the four vulnerable areas. The news articles are about everything from when the crime is committed to the conviction. We have been able to see that there are reports of social vulnerability and how gang crime has a negative impact in these four areas. It also appears that it’s mainly the police that are mentioned in the news reporting as external actors, but also social services, rescue services and politicians are mentioned to a lesser extent.
|
23 |
“Jag hittar en ersättare. Vi bor i Tensta, alla här väntar på sin chans” : - En kvalitativ intervjustudie med unga män om vilka förhållanden som bidrar till utvecklingen och upprätthållandet av en kriminell livsstil.Atsbaha, Nathnael, Zia, Sara January 2019 (has links)
No description available.
|
24 |
Bor vi i samma stad? : En diskursanalys av medias framställning av "utsatta områden"Spjuth Ahlbom, Moa, Swahn, Jenny January 2021 (has links)
In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. / I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.
|
25 |
Ojämlikhet i covid-19-vaccinationen : Offentliga verksamheters arbete med att öka vaccinationsgraden i Göteborgs särskilt utsatta områden / Inequality in the covid-19 vaccination : Public service organizations' work to increase the vaccination rate in Gothenburg’s particularly vulnerable areasNilsson, Alexandra, Toma, Josefin January 2021 (has links)
Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.
|
26 |
En kvalitativ studie om hur områdespoliser i särskilt/risk/utsatta områden beskriver sitt brottsförebyggande arbete : Med utgångspunkt i de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing och problem-oriented policingHörnstam, Madeleine, Nordin Johansson, Julia January 2022 (has links)
Syftet med studien var att skildra hur områdespoliser beskriver sitt kunskapsbaserade brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden, riskområden samt utsatta områden. Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med områdespoliser stationerade i nämnda områden. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att studera datamaterialet. Vidare har materialet analyserats för att skildra om och hur områdespolisers arbetssätt kan kopplas till de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing samt problem- oriented policing. En varsam slutledning tyder på att delar av community-oriented policing som förhållningssätt kan kopplas till områdespolisers uppdrag. Utifrån resultatet kan problem- oriented policing som förhållningssätt till viss del utrönas. Däremot saknas essentiella delar från community-oriented policing och problem-oriented policing, följaktligen tyder det på att metoderna inte implementerats fullt ut. / The purpose of the study was to narrate how community police officer ́s describe their evidence-based crime prevention work in particularly-vulnerable-, risk-, and vulnerable areas. This has been accomplished from qualitative interviews with community police officer ́s stationed in the mentioned areas. A qualitative content analysis has been applied to study the data material. Furthermore, the material has been analyzed to describe whether and how community police officer ́s work can be connected to evidence-based crime prevention methods, community-oriented policing and problem-oriented policing. A cautious conclusion indicates that some parts of community-oriented policing as an approach can be linked to community police officers’ assignments. Based on the results, problem-oriented policing as an approach can to some extent be established. However, essential parts from community-oriented policing and problem-oriented policing are missing, hence, it indicates that the methods are not fully implemented.
|
27 |
Crime prevention and safety measures in socio-economically vulnerable areas in Sweden : A comparative case study of Uppsala and NorrköpingIbrahim, Nesma January 2023 (has links)
Crime prevention and safety measures in socio-economically vulnerable areas are important incentives for creating a socially sustainable city. The topic has been debated in Sweden, and to address the challenges, a new law in Sweden will come into force on June 1, 2023, giving Swedish municipalities greater responsibility for crime prevention. Previous research indicates that crime prevention and safety promotion can be categorized based on physical and social efforts. These efforts are partly about creating better social cohesion between people and partly about changing the physical environment to make it more difficult for people to commit crimes. The master thesis aimed to study crime prevention and safety promotion measures in two socio-economically vulnerable areas in Sweden to find out how the work can be developed through the theories of social sustainability, social disorganization theory, and collective efficacy. The results indicate that both neighborhoods work with social and physical measures, but that their circumstances are different. This is because crime statistics indicate that Gottsunda has significantly more crime rates than Klockaretorpet. Finally, the results show that it is important to implement both social and physical measures in socio-economically vulnerable areas. The study was conducted through qualitative interviews with planners, police, property owners, and one social sustainability consultant. A document analysis of policy documents has also been conducted. Furthermore, crime statistics from the police have been analyzed to visualize the number of reported crimes in the neighborhoods
|
28 |
Ungdomar har gett upp, det är det viktigt att skolan inte gör : En kvalitativ studie om högstadielärares förebyggande arbete med ungdomar i riskzon för att hamna i kriminella nätverk / Young people have given up, it is important that the school does not. : A qualitative study on upper secondary teachers’ preventive work with young people at risk of ending up in criminal networks.Avdic, Belma, Ljutviu, Arlinda January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.
|
29 |
Hemma i Husby : En studie om hur utformning av den fysiska miljön kan öka tryggheten i Husby / At home in Husby : A study of how the configuration and design of the physical environment can increase the perceptions of security in HusbyPorselius, Matilda, Svensson, Mattias January 2018 (has links)
Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.
|
30 |
Creative Change : An investigation of how creative places can strengthen the schools and communities in socio-economically challenged areas / Skapa förändring : En undersökning av hur kreativa platser kan stärka skolor och lokalsamhällen i socialt utsalla områdenJensen, Katarina January 2018 (has links)
To be creative or innovative is a highly praised trait within the labor market of today. Though it has often been seen as a talent only granted to a chosen few, most evidence imply that it is something that we all possess and can develop. Creativity within education also appears to have positive impacts on school-results, attendance and confidence among students. Yet creativity has a low status within the current education system, making the opportunities to develop our creative ability insufficient. Architectural projects and development strategies focused around creativity have occurred frequently on the agenda since the release of Richard Floridas book “The Rise of the Creative Class” in 2002. An increase of creative activity has been linked to growth but lately also to gentrification, as if this was an inevitable result. The focus has been on economic growth and increased tourism, instead of what creativity can bring to the individual and the community. This thesis aims to answer two main questions: First, how can creative places benefit the schools and communities in socio-economically challenged areas? Second, how can these creative places best be designed to achieve these benefits? Creative places refer in this thesis to public spaces that encourages creativity, which can be places for creative production but also places for experiencing creative works of others. The aim is also to implement the learnings into a design proposal, where the area Vivalla in Örebro is chosen as the site for implementation. In order to answer the first question, the paper examines the existing conditions of vulnerable areas in Sweden and some of the available research on creativity in relation to education. To gain knowledge about design aspects four existing projects that aims to be places for creativity are analyzed. The local conditions of Vivalla are mainly researched through qualitative methods of observation, interviews and a workshop with students from the local school. Finally, the ideas and findings are implemented into a design-proposal, which is a vision for a new creative platform. Rather than a finished project, the proposal should be seen as a vision showing the potentials of the site that can be used as a basis for discussion with the local actors, This paper provides some useful arguments to why creative places in socio-economically challenged areas are worth investing in and highlights the importance of an inclusive development process. Finally, it also provides a diverse view of one of Sweden’s most segregated areas.
|
Page generated in 0.1269 seconds