Denna uppsats inspekterar visuella element från två filmklipp publicerade på Youtube-kanalen Epic Rap Battles of History, med syfte att undersöka hur en adaption av historiska personer gjorts för underhållningssyfte. Detta görs med grund i teorier om adaption av Linda Hutcheon och Jeremy Strong, samt med hjälp av Stuart Hall och Roland Barthes studier om representation och myter. Resultatet visar att tecken med starka konnotationer till vad som kan kallas den etablerade bilden av personerna används i form av kostym, bakgrund, och teknik/effekter, men att valen i form av uttryck frångår den etablerade bilden för att uppnå en satirisk bild som passar i den nya kontexten Rap Battle. / This essay investigates visual elements of two different videos published on the Youtube channel Epic Rap Battles of history, in an attempt to analyze how an adaptation of historical people has been attempted for entertainment purposes. This is done by the use of theories on adaptation by Linda Hutcheon and Jeremy Strong, as well as with the help of Stuart Hall and Roland Barthes studies in representations and myths. The results show that signs with strong connotations to what can be called the established images of the historical people are used in the way of costume, background, and technology/effects, but that the choices concerning expression deviate from the established image to achieve a satirical image that fits into the new context of Rap Battle.

Uppsatsen analyserar C.S. Lewis bok Narnia - Häxan och Lejonet (1950), översatt av Birgitta Hammar (1959 publicerad av bokförlaget Bonnier Carlsen (2016) och Andrew Adamssons film med samma namn (2005). Syftet med studien är att studera vad som händer gällande karaktärer, miljö och tema i Narnias - Häxan och Lejonet, när en adaption sker mellan bok och film. Analysens resultat är att boken och filmen är två likvärdiga medier med minimala skillnader. De största skillnaderna som framgår är att filmen enbart har indirekta miljöbeskrivning, samt att man arbetat med ansiktsuttryck och musik för att förstärka vissa känslor i filmen. I undervisningssammanhang är Narnia - Häxan och Lejonet en lämplig berättelse att arbeta med, men valet av verk bör baseras på vad syftet med undervisning är.

Detta självständiga arbete behandlar två olika versioner av berättelsen Snövit och syftet med arbetet är att se vilka skillnader som skett när man adapterar en kort äldre folksaga i bokformat till en familjefilm. Sagan som behandlas är bröderna Grimms klassiska folksaga om Snövit (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14. Första utgåvan publicerades år 1812 i Kinder- und Hausmärchen). Filmen som behandlas är Walt Disneys första välkända långfilm, som kom ut år 1937. Den går istället under namnet Snövit och de sju dvärgarna. Båda berättelserna kommer att beskrivas med en narrativ metod eftersom uppsatsen analyserar hur respektive medier behandlar karaktärer och miljöer samt använder en komparativ metod för att se hur dessa förhåller sig till varandra. Utifrån jämförelsen kommer vi också att diskutera begreppen adaption och transformation, för att sedan undersöka vilken term som är mest lämplig när det gäller relationen mellan verken. Utvalda delar från Lgr 11 kommer också att användas i detta arbete för att undersöka hur de två verken går att använda utifrån ett pedagogiskt syfte för årskurserna 1-3.

Denna uppsats är en komparativ analys av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken från 1964 med Mel Stuarts filmadaption från 1971 och Tim Burtons filmadaption från 2005. Syftet med uppsatsen är att se vilka möjliga likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna och ifall de olika skillnaderna kan bero på tidsperioden verket skapades i. Analysen påvisar att det finns några tydliga skillnader som ändrar karaktärerna drastiskt och att detta bland annat kan kopplas till den tidsperiod som verket är gjord i. Således är det ingen stor skillnad i karaktärerna mellan Roald Dahls bok och Mel Stuarts filmadaption troligtvis då de skapats i samma tidsperiod. Budskapet i Burtons adaption har däremot blivit alternerat med mer fokus på tidens mer aktuella frågor såsom mental hälsa och familjerelationer och har därmed orsakat en stor förändring i karaktärerna Willy Wonka, Kalle Spann och Oompa-Loompianerna. Med dessa tre verk kan lärare didaktiskt undervisa eleverna om hur ett verk kan ändras när adaptioner sker för att passa samtiden. Dock får läraren påpeka att det inte alltid är självklart vad som är en produkt av tiden och vad som är en upphovsmans egen konststil.

Sophie Duty: Att använda bilderboken som en lättläst version av kapitelboken - en komparativ adaptionsanalys av en kapitelbok och bilderbok om Alice i Underlandet av Lewis Carroll (2022). Svenska, självständigt arbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka om det är det lämpligt att använd sig av bilderboken som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar det i så fall finns. För att undersöka detta har en komparativ adaptions analys med både en kvalitativ och kvantitativ metod genomförts. Jag har jämfört kapitelboken Alice i underlandet (2016) med bilderboken Alice i Underlandet (2015) genom att titta på skillnader i deras intriger, handlingens komposition och hur de använder av bilder som stöd. Analysen visar att trots att det finns skillnader i verkens episoder så är intrigerna lika varandra. Den stora skillnaden som funnits är i hur handlingarnas komponerats och om användningen av bilder som stöd för texten skiljer sig i de olika böckerna? I så fall hur? Avslutningsvis har dessa resultat använts i en didaktisk diskussion kring bilderbokens lämplighet att användas som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar finns det i så fall

This thesis examines how the Swedish telecom company Comviq utilizes the meme formatknown as Trumpet Boy in their commercial Orkestern from 2018. The study makes use of aqualitative comparative semiotic analysis to decode signs present in both the referencematerial and the video advertisment. This study relies on the theoretical basis of Stuart Hall’stheory of representation, Linda Hutcheon and Siobhan O’Flynn’s theory on adaption andHenry Jenkins’ theory on transmedia storytelling.The study finds that Orkestern makes use of the fundamental concepts and imagery found inboth the original still image and a remix of the Trumpet Boy meme format. AlthoughOrkestern can be seen as an adaptation or paraphrase of the aforementioned meme, it alsotakes liberties with the implementation of said concepts. The core elements attributed to thememe can be found in Orkestern but while a reference is being made, it’s not being copied, inmuch the same way as memes are paraphrased by users of social media platforms.

An anonymous company has been redesigning its website to a responsive site and during this process the users have the option to stay on either site. This study examined the reasons as to why users stay on the non-responsive site and how the responsive site could be improved to make them switch to it. In order to understand how users were effected by first impressions and age as well as how adaption to technology works, previous research in these areas have been presented. A survey and user test were conducted to find the answers to the research question. Because the transformation to a responsive site meant that the visual structure changed, it affected the users’ existing habits. The results and conclusion were that there were three major groups stating different main reasons on what would make them go to the responsive site. The strategy for making users on the non-responsive site more satisfied with the responsive site would be to first implement missing functionality. The next step would be to invite all users and adding guides to help them to learn how to find what they usually look for. / Ett anonymt företag har arbetat med att designa om sin hemsida till att bli responsiv och under den här processen har användarna haft möjlighet att stanna på båda websidorna. Den här studien undersökte varför vissa användare stannade på den icke responsiva sidan och hur den responsiva sidan kan förbättras för att få dem att byta till den. För att förstå hur användare påverkades av första intryck och ålder samt hur anpassning till teknik fungerar har tidigare forskning inom dessa områden presenterats. En enkät och användartest utfördes för att svara på frågeställningen. Eftersom en övergång till en responsiv sida innebar att den visuella strukturen ändrades påverkades användares redan existerande vanor. Resultatet och slutsatsen var att det fanns tre huvudgrupper som angav olika anledningar till vad som skulle få dem att gå över till den responsiva sidan. Strategin för att få användarna på den icke responsiva sidan mer nöjda med den responsiva sidan skulle vara att först implementera de funktioner som saknas. Nästa steg skulle vara att bjuda in alla användare och att skapa guider för att hjälpa dem att lära sig hur de hittar det de oftast letar efter.

Föreliggande kvalitativa studie kommer utifrån semistrukturerade intervjuer beskriva och analysera tio invandrade kvinnors upplevelser av språkets betydelse vid migration: transferfas och etablering i Sverige. Vidare undersöks hur kvinnorna upplever deltagandet vid sfi- undervisning och språkinlärning av det svenska språket. Slutligen undersöks vilken betydelse religionen har vid hanteringen av de känslor som de språkliga och samhälleliga kraven medför. Teorin om sociala rum har använts vid analys och tolkning av kvinnornas upplevelser. Teorin tydliggör hur kvinnorna upplever att den sociala verkligheten är konstruerad för dem, som schabloner, invandrade kvinnor i Sverige. Goda språkkunskaper är det absolut viktigaste verktyget för att legitimeras tillträde till de sociala rummen. Religionen är viktig för samtliga kvinnor men orsaken till detta varierar. / The purpose of this qualitative thesis is from semi-structured interviews illustrate and analyze the stories of ten women’s experiences regarding the importance of language during migration and adaption in Sweden. Further the thesis seeks to illustrate how the women experience their participation in the education of sfi, Swedish for immigrants and learning the swedish language. At last the thesis seeks to examine the importance of religion to cope with the feelings over the demands of language and society. The theory of social spaces (rooms) has been used to analyze the experiences. The theory explains how the women experience their socially constructed reality, as standardized picture of immigrant women. The most important tool for legitimation to the social spaces is adequate language skills. All the women describe religion as important in life but the reason for that varies.

Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.

Undersökningen har studerat intresset för en remedierad version av Gustaf Lundbergs pastellporträtt föreställande Brita Margaretha Horn hos respondenter med varierat intresse för kulturarv.  Artefakten som skapades var en digital, rörlig version av originalet som genom sina förändringar över tid var tänkta att förmedla Britas livshistoria. Den skapades på uppdrag från Vadsbo museum i Mariestad. Undersökningens frågeställning utvärderades genom en kvantitativ enkätundersökning. Med syftet att studera huruvida respondenterna kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av ytterligare information om Brita och vad de såg för fördelar och nackdelar med remedieringen. Resultatet visade att beroende på konstsyn varierar synen kring remedieringen. Över hälften kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av mer information om Brita.