Cette recherche s’intéresse à la façon singulière dont l’adolescent ou le jeune adulte suicidant se représente ses liens familiaux et extra-familiaux. Elle explore la façon dont ces jeunes s’inscrivent dans leur histoire familiale, se repèrent dans leur généalogie, mais aussi la façon dont ils construisent, dans le monde qui les entoure, leur réseau d’appartenance. Comprenant l’accès aux transmissions familiales et la possibilité de tisser un réseau de lien extra-familiaux, comme un élément capital de la construction identitaire, ce travail envisage l’hypothèse selon laquelle l’acte suicidaire de l’adolescent traduirait une revendication de l’unicité et de l’authenticité de son existence. L’intention de se faire exister serait plus prégnante que l’intention de se donner la mort. De telles conduites, à valeur ordalique, témoigneraient d’un affrontement avec le monde, dont l’enjeu serait de vivre plus. Elles amèneraient l’adolescent à s’imposer, inconsciemment, de frôler la mort pour se transformer, renaître, revivre après le traumatisme, pour enfin exister. A l’aide d’entretiens cliniques et d’outils d’évaluation systémique comprenant la réalisation de génogrammes libres et imaginaires, seize études de cas ont été réalisées. Ces données ont permis d’effectuer une analyse qualitative individuelle et groupale et, plus particulièrement une exploration familiale tri-générationnelle. Sans confirmer la valeur ordalique de la conduite suicidaire, nos résultas suggèrent que les jeunes rencontrés tentent de se faire exister en cherchant une enveloppe généalogique mais aussi affiliative, contenante au sein de laquelle ils se sentent inscrits et reconnus. Le sentiment d'appartenance qui permet la différenciation et qui donne sens à l’existence fait défaut chez tous. Ces résultats ouvrent une piste de réflexion sur la signification du geste suicidaire à l’adolescence: il s’agit d’une quête de sens, mais aussi de reconnaissance, qui passe par l’épreuve personnelle et le fait d’y survivre. <p> / Doctorat en Sciences Psychologiques et de l'éducation / info:eu-repo/semantics/nonPublished

La presente investigación tiene como objetivo analizar el impacto de la implementación de la NIIF 17 en las pólizas vehiculares de las empresas aseguradoras ubicadas en Lima Metropolitana por el periodo 2020, en vista de que, actualmente, las empresas del sector hacen uso de la NIIF 4: “Contratos de Seguros” y requieren de un estudio anticipado de la nueva norma. Es así como el presente trabajo de investigación comprende seis capítulos; el Capítulo I: Marco teórico, donde se plantean los antecedentes, conceptos importantes y situación actual del tema de investigación para facilitar su comprensión; el Capítulo II: Plan de Investigación, donde se define el problema de investigación, así como la descripción de los objetivos e hipótesis; el Capítulo III: Metodología de la Investigación, donde se propone el tipo de investigación para la muestra de información cualitativa y cuantitativa; el Capítulo IV: Desarrollo, donde muestra el desarrollo de la investigación cualitativa y cuantitativa, así como el planteamiento de un caso práctico de la medición de reservas técnicas bajo NIIF 4 y NIIF 17 para evaluar su impacto; el Capítulo V: Análisis de resultados, donde se evalúan los resultados de la investigación y; por último, el Capítulo VI: Conclusiones y Recomendaciones, donde se describen las conclusiones de la investigación y se proponen las recomendaciones / The objective of this research work is to analyze the impact of the implementation of IFRS 17 in the vehicle policies of insurance companies located in Lima Metropolitana for the period 2020, given that, currently, insurance companies make use of IFRS 4: “Insurance contracts” and require an early study of the new standard. This is how the present research work comprises six chapters; Chapter I: Theoretical framework, where the antecedents, important concepts and current situation of the research topic are raised to facilitate its understanding; Chapter II: Research Plan, where the research problem is defined, as well as the description of the objectives and hypotheses; Chapter III: Research Methodology, where the type of research is proposed for the qualitative and quantitative information sample; Chapter IV: Development, where it shows the development of qualitative and quantitative research, as well as the approach of a practical case of the measurement of technical reserves under IFRS 4 and IFRS 17 to evaluate their impact; Chapter V: Analysis of results, where the results of the investigation are evaluated and; finally, Chapter VI: Conclusions and Recommendations, where the conclusions of the investigation are described and the recommendations are proposed. / Tesis

Coronakrisen är en global pandemi som påverkat hela världen. En revisors arbete som innebär att vara ett granskande organ för ett företags kom att påverkas med tanke på de restriktioner som uppstod på grund av Coronakrisen. Något som därmed är av intresse att undersöka är hur revisorns arbetssätt gällande revisionsprocessen blivit påverkad under Coronakrisen. Syftet med studien är att undersöka om revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen blivit påverkat och förändrat av Coronakrisen samt om effekterna kan förklaras utifrån byråtillhörighet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorers arbetssätt, revisionsprocessen, Coronakrisens påverkan och byråtillhörighet använts. Studien visar att Coronakrisen haft en liten påverkan på revisorns arbete gällande revisionsprocessen, dock inte i så stor utsträckning. Vidare visar resultatet att det inte finns någon skillnad i hur Coronakrisens påverkan på revisionsprocessen kan förklaras utifrån byråtillhörighet. Studiens viktigaste bidrag är att förmedla att revisorer upplever att arbetet med revisionsprocessen inte blivit påverkat under Coronakrisen, samt att det inte finns någon skillnad mellan hur revisorer på stora och små byråer upplever ett förändrat arbetssätt. Dessutom bidrar studien till att visa hur en revisors arbete inte är platsberoende och att en omställning kan ske snabbt, vilket inte kommer påverka en revisors arbete i speciellt stor utsträckning. / The Corona crisis is a global pandemic that affected the entire world. The work of an auditor, which involves being a reviewing part for a company, was affected in the view of the restrictions that arose due to the Corona crisis. Something that is of interest to investigate is how the auditor’s working method regarding the audit process has been affected during the Corona crisis. The purpose of the study is to investigate whether auditors feel that the work with the audit process has been affected and changed by the Corona crisis, and whether the effects can be explained on the basis of agency affiliation. To achieve the purpose, literature dealing with auditor’s working methods, the audit process, the impact of the Corona crisis, and agency affiliation have been used.The study shows that the Corona crisis had a small impact of the auditor’s work regarding the audit process, but not to such extent. Furthermore, the results show that there is no difference in how the impact of the Corona crisis on the audit process can be explained om the basis of agency affiliation. The most important contribution of the study is to convey that auditor has not been affected in the audit process during the Corona crisis, and there is no difference between how auditors in big and small agencies experience a changed way of working. In addition, the study helps to show how an auditor´s work is not dependent on location, and that a change can take place quickly, which will not affect an auditor´s work to any great extent.

Daraus leitet sich folgende Forschungsfrage ab: Hat die Intensität der religiösen Überzeugung einer Person Einfluss auf eine ungleiche Arbeitsteilung im Haushalt? Die Basishypothese dieses Aufsatzes besteht in Folgendem: Je religiöser sich eine befragte Person einschätzt, desto häufiger werden in einem partnerschaftlichen Haushalt als weiblich konnotierte Haushaltstätigkeiten von der Ehefrau bzw. Lebenspartnerin ausgeführt. Auf die methodischen Implikationen wird später ausführlich eingegangen. Aus der Basishypothese werden nun empirisch prüfbare Hypothesen gebildet, die weiterführend eine Grundlage für die Prüfung von Interaktionseffekten bilden. Damit soll herausgefunden werden, in welchem Umfang Religiosität mental vernetzt ist, also nachweisbare Wirkungen moderiert und damit als eine zentrale Variable in der Verarbeitung sozialer Bedingungen angesehen werden kann.

Bei der zunehmenden Anzahl von Papers spielt die Affiliationsanalyse eine größer werdende Rolle, man erstrebt zusätzlich zur bibliografischen Analyse, um weitere nützliche Information zu erhalten. So wird z.B. die Affiliation nach Instituten, Countrys, Regionen, Citys und Koordinaten, die aus der Originalaffiliation nicht direkt bekannt sind, analysiert, anschließend kann mit diesen Informationen weiter gearbeitet werden. Man kann die Affiliation mit dem gefundenen Ergebnis kontrollieren und verteilen. Weltweit existieren zahlreiche semantische Analysewerkzeuge. Hier soll die Rede von vier grundsätzlichen Analysemethoden sein und am Ende wird die Auswertung nach einer einzigen Metrik stehen. Durch diesen gefundenen Ergebnisse können wir viele Hinweise gewinnen, z.B. den das Trends der Papers innerhalb von zehn Jahren errechnen und dann weiteres mit Hilfe von GoogleMaps durch die MarkerCluster Technik anzeigen. Auch können wir die Papers nach verschiedenen Ansätzen verlinken. Es wird möglich eine Reihe von Beziehungen definiert, um ein Netz aufzubauen. Dieses kann schnell durchgesehen und es können mächtige Suchstrategien ausgeführt werden. Diese Idee ist unser heutiges Thema und auch unter dem Begriff des Semantik Web bekannt.

Le résumé en français n'a pas été communiqué par l'auteur. / Administrative registers maintained by statistical offices on vastly heterogeneous firms have much untapped potential to reveal details on sources of productivity of firms and economies alike. It has been proposed that firm-level shocks can go a long way in explaining aggregate fluctuations. Based on novel monthly frequency data, idiosyncratic shocks are able to explain a sizable share of the Finnish economic fluctuations, providing support to the granular hypothesis. The global financial crisis of 2007-2008 has challenged the field of economic forecasting, and nowcasting has become an active field. This thesis shows that the information content of firm-level sales and truck traffic can be used for nowcasting GDP figures, by using a specific mixture of machine learning algorithms. The agency problem lies at the heart of much of economic theory. Based on a unique dataset linking owners, CEOs and firms, and exploiting plausibly exogenous variations in the separation of ownership and control, agency costs seem to be an important determinant of firm productivity. Furthermore, the effect appear strongest in medium-sized firms. Enterprise group structures might have important implications on the voluminous literature on firm size, as large share of SME employment can be attributed to affiliates of large business groups. Within firm variation suggests that enterprise group affiliation has heterogeneous impacts depending on size, having strong positive impact on productivity of small firms, and negative impact on their growth. In terms of aggregate job creation, it is found that the independent small firms have contributed the most. The results in this thesis underline the benefits of paying attention to samples encompassing the total population of firms. Researchers should continue to explore the potential of rich administrative data sources at statistical offices and strive to strengthen the ties with data producers.

The modern society has become increasingly digitalized and many workplaces follow the same pattern. This means that people are becoming more distant from one another as work can be done from other places than the office. Social interactions now occur more through a screen, especially in extraordinary circumstances such as Covid-19. Man is by nature a social being and the development of technology is forcing individuals to more or less adapt social relations to become more digital. The question is whether social evolution is catching up with the progress of technology. The purpose of the study is to investigate how employees experience that increased digitalization affects their social relationships at work, in general and in relation to Covid-19. The study examines employees’ experiences with the help of qualitative interviews at a large company in Stockholm. The result shows that digitalization enables interaction with colleagues, although employees cannot physically meet. However, digitalization prevents the possibility of establishing deep social relationships. These relationships are considered essential for a work-group to function. Finally, it appears that the need for social relations in the workplace becomes more evident when employees are forced to isolate themselves from each other for a longer period, which is a consequence of the pandemic. / Det moderna samhället har blivit allt mer digitaliserat och många arbetsplatser likaså. Det innebär att människor blir allt mer distanserade från varandra då arbete kan ske från andra platser än kontoret. Social interaktion sker i större utsträckning än tidigare via en skärm, speciellt under extraordinära omständigheter som Covid-19. Människan är av sin natur en social varelse och teknikens utveckling mer eller mindre tvingar individer att anpassa sina sociala relationer till att bli mer digitala. Frågan är om den sociala evolutionen hinner ikapp teknikens framfart. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever att den utökade digitaliseringen påverkar deras sociala relationer på arbetsplatsen, i allmänhet och i samband med Covid-19. I studien undersöks de anställdas upplevelser på ett stort företag i Stockholm med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att digitaliseringen möjliggör interaktion med kollegor, även fast anställda inte kan mötas fysiskt. Däremot hindrar digitaliseringen möjligheten till att etablera djupa sociala relationer. Dessa relationer är essentiella för att en arbetsgrupp ska fungera. Slutligen framkommer det att behovet av sociala relationer på arbetsplatsen blir mer påtagligt när anställda tvingas isolera sig från varandra en längre tid, vilket är en konsekvens av pandemin.

No description available.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.