Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt. Istället kommer jag fram till att man måste respektera allt liv. Jag har också undersökt vem det är som ska ta denna moraliska hänsyn och funnit att det är den som har förmågan att skilja på rätt och fel, den moraliska agenten , som ska göra det. Jag går också igenom vad den moraliska agenten har för ansvar. Iden andra delen av uppsatsen tillämpar jag det jag kommit fram till på den svenska vargen och det aktuella problemet med licensjakt. Utifrån det jag kommit fram till i min tidigare analys av djurens moraliska ställning, menar jag att det inte finns någon godtagbar etisk grund för licensjakt på den svenska vargen. Jag tror heller inte att jakten får den avsedda effekten att öka viljan bland vargmotståndarna att leva sida vid sida med vargen.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

No description available.

Detta arbete undersöker möjligheten att reducera minnesanvändningen av Ozcan och Haciomeroglus (2015) navigationsmodell genom att byta den underliggande grafen. Navigationsmodellen baseras på A* men lägger till potentialvärde för cellerna samt riktningsvektorer som visar hur cellerna används och med dem beräknar fram en väg som följer flödet i cellerna. Arbetet försöker reducera minnesanvändningen genom att byta från en rutnätsgraf till en navigationsgraf med bibehållen funktionalitet. Undersökningen jämför mängden minne som allokeras för de två graferna samt tiden och längden det tar för agenterna att ta sig från start till sin slutpunkt på de två olika miljöerna. Resultaten visar att det går att reducera mängden minne som allokeras genom en navigationsgraf samt att tiderna och längderna för agenter är lika mellan graferna vilket visar att funktionaliteten kvarstod efter grafbytet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.

I examensarbetet jämförs undvikande av kollision och tidsefektivitet mellan det två metoderna hastighetshinder och partikelseparation i spelgenren Twin stick shooter. Arbetet försöker besvara frågan: Hur skiljer sig undvikandet av kollision och tidseffektiviteten mellan metoderna hastighetshinder och partikelseparation, i spelgenren twin stick shooter med flockbeteende? För att besvara frågan har en artefakt skapats. I artefakten jagar agenter en spelare medan agenterna undviker kollision med andra agenter, dock eftersträvar agenterna att kollidera med spelaren. I artefakten körs olika experiment baserat på parametrar som har ställts in. Varje experiment körs en bestämd tid och all data om kollisioner och exekveringstid för respektive metod sparas i en textfil.   Resultatet av experimenten pekar på att partikelseparation lämpar sig bättre för twin stick shooters.  Hastighetshinder kolliderar mindre men tidsberäkningen är för hög och skalar dåligt med antal agenter. Det passar inte twinstick shooter då det oftast är många agenter på skärmen.  Metoderna för undvikandet av kollision har användning till radiostyrda billar och robotar, samt simulation av folkmassa.

The future workplace may not be a place just for human workers but will likely be filled with artificial intelligence, robots and agents being colleagues instead of tools. In some industries where a shortage of personal is a central issue, digitalization in various fields can be explored as a mean to help. This study aims to discover different aspects regarding a social agent that has been implemented at a dental clinic with a purpose to preform different tasks that is normally regarded as human tasks. By conducting interviews and observations it was possible to shine light at a variation of underlying factors to take in to consideration when implementing such an agent at a workplace.  The study showed that even if an agent is capable to help people with their questions and tasks many users chose other alternatives that did not include getting help from the agent but instead meant that they used other alternatives.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur 1–3 åriga barn i förskola utforskar naturmaterial naturvetenskapligt och vilken potentialitet som kan uppmärksammas vid utforskandet i en inomhusmiljö. Studien genomfördes som en observationsstudie, utifrån en kvalitativ och deduktiv ansats där jag utgick ifrån agentisk realism som teoretisk utgångspunkt. Observationen genomfördes semistrukturerat utifrån en förståelse om att jag var deltagande observatör där 10 barn från två förskolor i ålder 1–3 deltog. Datamaterialet bearbetades, analyserades och tolkades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser visade att material som kunde förändras och användas olika genom barnens handlingar var de som innehade störst potentialitet i det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapen uppstod i mötet mellan barnen och materialen sinsemellan genom deras sätt att vara och kunskapa där potentialiteten stod i relation till deras olika sätt att utforska. De utforskade kroppsligt, mentalt, verbalt, icke-verbalt, koncentrerat eller förstrött en eller flera materialiteter på ett sinnligt eller lekfullt sätt. Olikheter i varandras utforskande kunde inspirera men också få dem att sluta utforska. Pedagogen kunde vidga och skapa meningsfullhet vid känslomässig och aktiv närvaro.

<p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Hur skapas en image av en destination?</p><p>Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?</p><p>Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?</p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.</p><p><strong>Teori:<em> </em></strong>I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som<strong> </strong>platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.</p><p><strong>Slutsats:</strong> I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.</p>