The agile way of working arose in the IT industry and has been a success concept in the IT industry. Agile methods have thus spread and become a trend even outside IT companies. However, there is yet no extensive research on agile methods outside of IT-related organizations. The purpose of the study is to investigate the agile working method in a municipal HR function through three questions: in what way is the agile working method applied within the HR function, have they had to adjust there working method to be able to practice agile working methods in HR and what do the individuals in the HR function have for experiences of autonomy within their work role in relation to agile working methods. The study's data collection took place through a qualitative case study with semi-structured interviews within Ängelholm municipality, who explicitly work agile. Collected empirical data were analyzed using thematic analysis where three themes form the basis for results and analysis.  The result shows that the HR function chooses to see the agile based on an approach instead of a way of working, and through a new vision: Ängelholm makes the impossible possible, they take a solution-oriented perspective. Furthermore, the importance of being an attractive employer consists of the offer of internal motivations among employees together with an environment that favors high autonomy and creativity. The HR function also shows a high level of psychological security where they have come a long way in their inner agile journey. As a support function, they also have the opportunity to support the rest of the organization with their agile development. Furthermore, it is seen that increased responsibilities and powers have come with a trusting leader who also creates a permissive environment for dialogues and opportunities for development. Finally, the results show that trust needs to exist between employees to achieve collective power where teams need to consist of autonomous individuals who can lead themselves to develop forward. / Det agila arbetssättet uppkom inom IT-branschen och har varit ett framgångskoncept inom många företag i branschen. Agila metoder har därmed spridit sig och blivit en trend även utanför IT. Dock finns ännu ingen omfattande forskning kring agila metoder utanför IT-relaterade organisationer. Syftet med studien är att undersöka det agila arbetssättet i en kommunal HR-funktion genom tre frågeställningar: på vilket sätt tillämpas det agila arbetssättet inom HR-funktionen, har man behövt göra anpassningar i sitt arbetssätt för att kunna utöva agila arbetsmetoder inom HR och vad har individerna på HR-funktionen för upplevelser av autonomi inom deras arbetsroll i relation till agilt arbetssätt. Studiens datainsamling skedde genom en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer inom Ängelholms kommun, som uttalat arbetar agilt. Insamlad empiri analyserades med hjälp av tematisk analys där tre teman utgör grunden för resultat och analys.  Resultatet visar att HR-funktionen väljer att se det agila utifrån ett förhållningssätt istället för arbetssätt, och genom en ny vision: Ängelholm gör det omöjliga möjligt, intar de ett lösningsorienterat perspektiv. Vidare framhålls vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare vilket utgörs av erbjudande om inre motivation hos medarbetare tillsammans med en miljö som gynnar hög autonomi och kreativitet. HR-funktionen visar dessutom på en hög psykologisk trygghet, där individerna kommit långt i sin inre agila resa. Som stödfunktion har de dessutom möjlighet att stötta övriga organisationen med sin agila utveckling. Vidare syns att ökat ansvar och befogenheter har kommit med en tillitsfull ledare som dessutom skapar en tillåtande miljö för dialoger och möjlighet till utveckling. Resultatet visar slutligen på att tillit behöver finnas mellan medarbetare för att uppnå kollektiv kraft där team behöver bestå av autonoma individer som kan leda sig själva för att utvecklas framåt.

Most Agile Software Development methodologies are aimed towards large companies and large-scale projects. The purpose of this report was to identify, and potentially modify, Agile Development methodologies and strategies suitable for small-scale projects. Initially a comprehensive study was conducted on a few selected agile methodologies in order to find the most suitable one to be used for a loosely defined small-scale project. The result of the study led to the methodology Kanban being used experimentally on that project. The report goes through how Kanban was utilized and modified to better suit the project as well as bring forward interesting details regarding the outcome of the actual project. The produced methodology, with Kanban at its core, can especially be of use for small IT companies looking for an agile methodology fitting their project(s). It could also be used to further develop alternative variants of the agile methodology Kanban with focus on small-scale projects. / De flesta agila utvecklingsmetodiker riktar sig mot storskaliga projekt och företag. Syftet med denna rapport var att identifiera lämpliga agila utvecklingsmetodiker och strategier för småskaliga projekt. Inledningsvis genomfördes en omfattande studie av ett fåtal agila metodiker med målet att hitta den mest lämpliga för ett löst definierat småskaligt projekt. Resultat av studien ledde till att metodiken Kanban experimenterades med och användes för projektet. Rapporten går igenom hur Kanban nyttjades och modifierades för att bättre passa projektet i fråga. Den framtagna metodiken, med Kanban som grund, kan vara speciellt användbar för mindre IT-företag som letar efter en agil metodik som passar deras projekt. Den skulle även kunna användas för att vidareutveckla alternativa agila Kanban-metodiker för småskaliga projekt.

I början av år 2020 blev världen medveten om viruset covid-19 som orsakade en pandemi. Människor och företag har behövt anpassa sig till följd av den rådande situationen för att minska smittspridningen vilket har gjort att anställda tvingats till att arbeta på distans. Tidigare forskning har visat att det finns utmaningar att arbeta med agila metoder på distans där team eller delar av team arbetar distribuerat. Dock berör dessa forskningar till största del agila utvecklingsprojekt där IT-företag är verksamma globalt. Denna studie har undersökt hur arbetet bedrivs på distans där alla teammedlemmar arbetar distribuerat till följd av andra orsaker än att mjukvaruutvecklingen sker globalt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda som ingår i teams upplever arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av rådande pandemi. Därför har följande två frågeställningar formulerats “På vilka sätt upplever anställda som ingår i teams att interaktionen gentemot kollegor fungerar under den rådande pandemin?” och “Hur upplever anställda att arbetet på distans fungerar när de arbetar distribuerat till följd av covid-19?”. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med mjukvaruutvecklare som arbetar med Scrum inom ett medelstort IT-företag beläget i västra Sverige. Majoriteten av respondenterna har ingått i samma teams under flera år och har därför en bra relation till sina kollegor. Resultatet visade att arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av pandemin har fungerat bra. Respondenterna har inte upplevt några svårigheter med att överföra Scrum till distans vilket kan bero på att de arbetat inom samma teams en längre tid. För att kunna utföra arbetet krävs det interaktion och kommunikation, något som respondenterna upplever som väl fungerande även på distans. Dock har den informella kommunikationen inte kunnat ersättas fullt ut av digitala verktyg, något som tidigare forskning lyft fram som en begränsning när team arbetar distribuerat. / At the beginning of 2020, the world became aware of the covid-19 virus that caused a pandemic. People and companies have had to adapt as a result of the current situation in order to reduce the spread of the virus, which has forced employees to work remotely. Previous research has shown that there are challenges in working with agile methods remotely where teams or parts of teams work distributed. However, these researches largely concern agile software development projects in which IT companies operate globally. This study has examined how the work is conducted remotely where all team members work distributed as a result of other reasons than the global software development. The purpose of this study has been to investigate how employees who are part of teams experience the work with agile development projects that are conducted remotely as a result of the current pandemic. Therefore, the following two research questions have been formulated as “In what ways do employees who are part of teams feel that the interaction with colleagues works during the current pandemic?” and “How do employees feel that remote work functions when they work distributed as a result of covid-19?”. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with software developers working with Scrum within a medium-sized IT company located in western Sweden. The majority of the respondents have been part of the same team for several years and therefore have a good relationship with their colleagues. The results showed that the work with agile development projects conducted remotely as a result of the pandemic has functioned well. The respondents have not experienced any difficulties intransferring Scrum in regards to distance work, which could depend on the fact that they have worked within the same team for a long period of time. In order to be able to perform the job, both interaction and communication are required, something that the respondents experienceas working well even remotely. However, informal communication has not been able to be fully replaced by digital tools, something that previous research highlights as a limitation when teams work distributed.

Globalization has continuously brought an increased competition among companies, which entails a need for faster and more frequent deliveries of new products. Traditional project management methods, such as stage-gate and waterfall, are commonly used in production development projects and builds on a sequential approach. These methods have proven to have some disadvantages in flexibility, long lead times and it often creates communication barriers between the actors at each stage. The software industry has already encountered these obstacles and responded by introducing agile project management. Which improves the adaptability and allow changes to be made, due to new requirements from stakeholders or customers, throughout the entire development process. However, it remains unknown how agile models can improve production development. The purpose of this study was therefore to investigate how agile models can be applied to production development and what the effects are.  The authors have performed a case study at eight different companies within the automotive industry. The purpose of it has been to gain a deeper understanding about the case companies current production development processes and review how familiar the organizations are with the concept of agile project management. The extraction of the empirical data was conducted by questionnaires, interviews, and document reviews. An analyzation was done by comparing the empirical findings with the theoretical background out of eleven different categories that relates to project management (e.g., project goals, process, customer integration etc.). The analyzation concluded that the case company exclusively conducts their production development project by using a sequential approach.  The analyzation and the eleven categories where, together with the theoretical background about agile project management, later used to create the result by brainstorming different practices to become more agile. The results are presented out of three different scenarios, depending how agile the companies would like to be. For instance, are two process models suggested, one that is completely agile and one that is a hybrid of an agile and a stage-gate. Furthermore, are the implementation of self-organized teams, holistic approach towards internal and external partners, and reduced demand for documentation some of the practices that are suggested. Additionally, are three considerable aspects for the implementation presented.  The expected outcome and effects of applying these practices are discussed in the final chapter. Some of these outcomes are a company culture that will attract and retain talented personnel, where shared responsibilities and authorities triggers the employees to an increased commitment and sense of ownership towards their projects. Furthermore, are the companies expected to experience a more flexible and responsive approach towards conducting production development projects with a high focus on customer requirements and creating customer value.

Syften med denna uppsats är att kartlägga hur utvecklare upplever platsoberoende scrum-utveckling, vilken problematik som uppstår samt om effektiviteten påverkas. För att uppnå studiens syfte och besvara de frågeställningar som formulerats i rapporten har data samlats in. Denna data har dels varit kvantitativ, där data har samlats in från en verksamhet som bedriver systemutveckling med metodiken scrum. Data har även varit kvalitativ där data i form av intervjuer har samlats in. Den insamlade datan har sedan analyserats för att kunna svara på forskningsfrågorna.   Efter genomförd analys har slutsatser dragits för att kunna uppfylla uppsatsen ursprungliga syfte. Den insamlade empirin tyder på att det finns viss problematik relaterad till kommunikation som blir tydlig när arbetet bedrivs platsoberoende. Den insamlade datan tyder även på en försämrad upplevelse av den sociala miljön när arbetet bedrivs platsoberoende. Slutligen tyder även det analyserade resultatet på en minskad effektivitet när arbetet övergått till platsoberoende. Det teoretiska ramverket ligger som grund för att redogöra för befintliga teorier som är relevanta för undersökningen. Rapporten redogör för befintliga teorier som är relaterade till platsoberoende arbete, agil utveckling, scrum utveckling samt hur effektivitetet av scrum-utveckling kan mätas. / The purpose of this thesis is to map how individuals experience remote scrum development, what problems arise and whether efficiency is affected. In order to achieve the purpose of the study and answer the research-questions formulated in the report, data has been collected. This data has been partly quantitative, where data has been collected from a business that conducts system development with the methodology scrum. Data has also been qualitative where data in the form of interviews have been collected. The collected data has then been analyzed in order to answer the research questions. After completing the analysis, conclusions have been drawn in order to fulfill the thesis' original purpose. The collected empirical evidence indicates that certain problems related to communication become clear when the work is conducted remote. The data collected also indicates a deteriorating experience of the social environment when the work is conducted remote. Finally, the analyzed result also indicates a reduced efficiency when the work has shifted to remote. The theoretical framework is the basis for presenting existing theories that are relevant to the study. The report describes existing theories that are related to site-independent work, agile development, scrum development and how the effectiveness of scrum development can be measured.

Product development has become essential in today’s technology driven marketplace. Currently, pointbased models such as the stage-gate model are applied in practice of several incumbent firms in the automotive industry. However, stage-gate models have been criticized for being too linear and plan focused as external pressures and internal complexity demand for faster and more flexible development, such as agile development. Although product development has a central role in the success of a firm, suppliers play a central role in helping firms achieve their product development goals. As a result, firms may undertake suppler development and integration initiatives to ensure quality and efficiency at the supplier. Utilizing supplier integration has shown positive effects on several performance outcomes. However, limited research on the effects of suppliers being integrated to deficient development practices has been published. Firms that integrate suppliers into point-based, documentation heavy processes could therefore potentially hinder internal development of flexible practices. Therefore, the aim of this study is to investigate how supplier integration challenges suppliers in adopting agile methods in product development and how these challenges can be addressed.  This study is based a qualitative, exploratory case study approach, including 13 interviews with various stakeholders within the case company together with extensive data from observations. The empirical data in combination with theories on agile development, traditional development, and supplier integration resulted in a proposition for adopting agile development approaches for integrated suppliers being locked-in to traditional development models. The findings indicate that integrated suppliers may face challenges in adopting agile methods due to requirements from the integrating firm on using traditional development methods. However, a possibility to utilize agile practices on the microperspective while retaining traditional development methods on the macro-perspective through a hybrid model enables adoption of agile methods for integrated suppliers. Although the possibility to adopt agile methods exist, the methods yield little benefits unless an agile leadership and vision is established. Therefore, a transition towards agile development also requires a transition in organizational culture to promote collaboration, distributed responsibility and collective intelligence. / Produktutveckling har blivit väsentlig på dagens teknikdrivna marknadsplats. För närvarande är traditionella modeller som stage-gate vanligt förekommande i flera etablerade företag inom bilindustrin, även om dessa modeller har kritiserats för att vara för linjära och planfokuserade när omgivningen och intern komplexitet kräver snabbare och mer flexibel utveckling. Även om produktutveckling har en fundamental roll i framgången hos ett företag så är leverantörer centrala i att hjälpa företag att uppnå sina produktutvecklingsmål. Som ett resultat av ökad outsourcing kan företag vidta mer utvecklings och integrationsinitiativ för att säkerställa kvalitet och effektivitet hos leverantören. Att använda leverantörsintegration har visat positiva effekter på flera nyckeltal. Emellertid har begränsad forskning om effekterna av att integrera leverantörer i ineffektiva produktutvecklingsmetoder publicerats. Företag som integrerar leverantörer i linjära, dokumentationstunga processer kan därför potentiellt hindra den interna utvecklingen av flexibla tillvägagångssätt. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur leverantörsintegration kan försvåra tillämpning av agila metoder i produktutveckling för leverantörer och hur dessa utmaningar kan adresseras. Denna studie bygger på en kvalitativ, explorativ fallstudie som inkluderar 13 intervjuer med anställda inom det observerade företaget tillsammans med omfattande data från observationer. Empiriska data i kombination med teorier om agil utveckling, traditionell utveckling och leverantörsintegration resulterade i ett förslag till integrerade leverantörer, som är bundna till traditionella utvecklingsmodeller, att adoptera agila utvecklingsmetoder. Resultaten tyder på att integrerade leverantörer kan möta utmaningar när det gäller att använda agila metoder på grund av krav att använda traditionella utvecklingsmetoder från det integrerande företaget. Där emot finns möjlighet att tillämpa agila metoder i mikroperspektivet samtidigt som traditionella utvecklingsmetoder bibehålls i makroperspektivet genom en hybridmodell. Även om möjligheten att adoptera agila metoder finns ger metoderna små fördelar utan adekvat agilt ledarskap och tankesätt. Därmed kräver en övergång till agil produktutveckling också en förändring i organisationskultur för att främja samarbete, distribuerat ansvar och kollektiv intelligens.

Agile software development methods keep increasing in popularity. Many organizations who are using traditional software development methods, such as water-fall and stagegate based methods are switching to agile software development methods. This transition can be challenging, especially for organizations using project governance models that hinder the adoption of agile practices. This study aims to provide guidance to managers on how to introduce agile software development methods in such traditional organizations. The study is a single-case study on a large governmental agency in Sweden. Eight interviews with developers, team-leads and managers were conducted. The study identifies practical tools and ideas that managers can use to introduce a shared definition of agile, adopting an agile mindset, dedicated teams, and CI&CD. Together, this guidance supports managers with the introduction of agile software development methods in organizations utilizing traditional project governance structures and traditional software development methods. / Agila systemutvecklingsmetoder fortsätter öka i popularitet. Många organisationer som använder sig av traditionella systemutvecklingsmetoder så som vattenfallsmodellen byter till agila systemutvecklingsmetoder. Denna övergång kan vara utmanande, speciellt för organisationer som använder sig av projektbaserade förvaltningsmodeller som hindrar implementeringen av agila metoder. Den här studien syftar till att ge vägledningen till chefer kring hur de kan introducera agila systemutvecklingsmetoder iden nyss nämnda typen av traditionella organisationer. Studien är en fallstudie gjort på en stor myndighet i Sverige. Åtta intervjuer med systemutvecklare, lag-ledare och chefer har utförts. Studien identifierar verktyg och idéer som chefer kan använda sig avför att introducera en delad gemensam definition av agilt, anamma ett agilt tankesätt, introducera dedikerade teams och CI&CD. Tillsammans hjälper de här verktygen med introduktionen av agila systemutvecklingsmetoder i organisationer som använder sig av traditionella systemutvecklingsmetoder och förvaltningsmodeller.

Der Beruf als wesentliche Institution der Anerkennung in der modernen Gesellschaft steht im Wandel und dadurch die Anerkennungschancen und -formen der Arbeit. Fokussiert wird zunehmend Arbeit, die sich an ihrem Erfolg misst und weniger Arbeit, bei welcher die Leistung an sich im Vordergrund steht. Dadurch wird die Wertlosigkeit bestimmter Beschäftigungsgruppen gefördert sowie die De-Institutionalisierung der Anerkennung im Beruf gestärkt. Zudem entfallen durch immer flacher werdende Unternehmens-Hierarchien auch Möglichkeiten Anerkennung durch Positionssymbole auszurücken. Dies bedeutet, dass die Sichtbarmachung von Leistung und des Sich-Sichtbarmachens an Wichtigkeit gewinnt. (...)

Citizens’ expectations of products and services produced by the public agencies are rising incredibly due to the fact that savvy startups and other global technology businesses have been succeeded in providing a high standard of digital services in the past decades. This, in turn, puts pressure on the public agencies in how they need to work in order to meet the citizens’ expectations and needs. Besides, during the years, there are a number of projects done by some of the agencies that has been identified as not having succeeded in delivering the desired value, staying in budget and delivering the project’s result in time. Therefore, there is a need for actions in order to counteract this. It is believed that applying Agile into the agency’s project management will help them to not only meet the citizens’ expectations, but also improve the project’s outcome. Many agencies have been hierarchical for a long time involving complex and rigid structure, and the fact that they have been working with a Waterfall-based methodology for a long time. Therefore, adopting this Agile approach implies a number of challenges for the agency. Thus, this thesis aims to investigate to what extent the Agile approach can be implemented into the agency by identifying the challenges that the adoption of Agile entails. A number of different previous research and literature about the Waterfall, even called traditional in this thesis, and Agile project management methods have been reviewed in order to provide theoretical frameworks that are of relevance for this study. As the research subject is quite complex and broad, a qualitative approach has been utilized to obtain in-depth knowledge. Interviews have been conducted with employees from the investigated agency, and in order to pursue a comparison with how other public agencies have worked with a potential Agile adoption, interviews have also been conducted with a second agency. The thesis finds that applying the Agile project management method into the investigated agency will imply some challenges. A total of seven different challenges were identified which can be briefly summed up as following; Employees being too comfortable with old methods; Staff has difficulty committing to the new working culture; Agile is not a “one-size-fits-all” method; Large size projects; Heavy documentation; Financial reporting practices affecting the efficiency of Agile planning; Lack of competencies or some competencies being considered rare, hence there is no guarantee for each team to have all competencies that are needed. This study’s result shows that the studied public agency can work with Agile project management methods to a wider extent than what is done today. However, there are a couple of challenges, and solely working with the Agile method was showed to not be recommended. In order to find out if the Agile approach can be used in other works that are not covered in this study, or if the result can be applied to other sectors as well, further research is required. / Invånarnas förväntan för en produkt eller tjänst framtagen av myndigheter har ökat drastiskt. Detta kan bero på att startupföretag samt andra globala tekniska företag har lyckats erbjuda digitala tjänster av hög standard under de senaste årtionden. Det sätter i sin tur press på hur myndigheten behöver arbeta för att kunna bemöta invånarnas förväntningar och behov. Under åren har dessutom ett antal projekt inom myndigheterna blivit identifierade för att inte ha lyckats leverera det önskade värdet, hålla sig inom den satta budgeten och/eller leverera projektresultat inom den satta tidsramen. Därmed finns det ett behov av åtgärder för att motarbeta detta. Ett införande av Agil projekthantering tros kunna hjälpa till med att inte bara uppnå invånarnas förväntningar och behov utan även till förbättrat projektresultat. Myndigheterna har länge varit hierarkisk bestående av komplexa och stela strukturer, dessutom har de även under en lång tid arbetat Vattenfalls-baserat när det kommer till projekthantering. Därmed kan ett införande av det Agila konceptet medföra en del utmaningar. Denna rapport har därför riktats mot att undersöka till vilken utsträckning ett Agilt tillvägagångssätt kan implementeras inom myndigheten genom att identifiera utmaningarna som det Agila kan medföra. Ett antal olika litteraturer samt tidigare forskningar inom Vattenfall, även kallat traditionell i denna rapport, och Agil projekthantering har granskats för att tillhandahålla den teoretiska biten om de olika arbetsmetoderna. I och med att detta undersökningsområde kan ses som relativt komplext och brett så har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att få en djupare förståelse av området. Förutsättningarna av detta ges av intervjuer från anställda från den undersökta myndigheten. För att göra en jämförelse i hur andra myndigheter har arbetat med Agilt införande har intervjuer även hållits med ytterligare en myndighet. Studien visar att tillämpning av Agil projekthantering inom den undersökta myndigheten kan medföra en del utmaningar. Totalt identifierades sju olika utmaningar som är sammanfattade på följande sätt: Anställda är för bekväma med den gamla arbetsmetoden; Anställda har svårigheter med den nya arbetsmiljön; Agil är inte en metod som är av “en storlek passar alla” principen; Stora projekt; Tung dokumentation; Redovisningspraxis som påverkas av den Agila planeringen; Avsaknad av kompetens eller att vissa kompetenser anses vara en bristvara. Denna studie visar att den undersökta myndigheten kan arbeta med Agila projekthanteringsmetoder till en större utsträckning än vad som redan görs idag, däremot finns en del utmaningar, och att enbart arbeta med den Agila metoden visar sig inte vara rekommenderat. För att veta om det Agila konceptet kan användas i större utsträckning även utanför projekthantering eller om resultatet även gäller för andra sektorer krävs vidare påbyggnad av studien.

In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice. / I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.