Under sommaren 2017 har 157 anläggningar av typen markbädd och konventionell infiltration (totalt 172 småhusfastigheter) inventerats med avseende på funktion och reningsresultat. Utvalda anläggningar finns i Sigtuna, Knivsta och Uppsala kommun. Dess drifttid är mellan tre till tio år. Syftet med inventeringen var att undersöka och kartlägga brister i funktionen för samtliga reningssteg i markbaserade reningsanläggningar. Denna studie har tillgång till reningsresultat från provtagningar och uppgifter från observationer av mekaniska och biologiska reningssteg. De som inte ingår i studien är besiktning under mark och kemisk reningsfunktion. Inventeringen under sommaren har genomförts först med insamling av data utifrån tillstånd och slutintyg hos kommunen. Därefter skickades brev till fastighetsägare och sedan åkte vi ut fält. Under inventeringen undersökte status för slamavskiljare, fördelningsbrunn, pumpbrunn, markbaserade reningsarean, spridarrör, lokalisering och läckage till omgivning. Verktyg som används var bl.a. måttband, rörkamera och markradar. Två typ av stickprov togs, ett på suspenderade ämnen i slamavskiljaren och ett prov i utloppet för markbäddar. I rapporten görs en fördjupad studie kring funktionen hos slamavskiljarna. I detta syfte har anläggningarna delats upp i två grupper, självfall eller pumpning, och data har utvärderats utifrån det. En del av de parametrar som man tittar på vid utvärderingen som läckage till omgivning, lokalisering av bädd, anläggningens djup samt luftning över tak är ibland svåra att bedöma. För viktiga parametrar i samband med inventering skall man i framtiden söka bättre metoder. 8 % av anläggningarna har underdimensionerade slamavskiljare med avseende på fällningsenhet och antal personer samt stora badkar. Den analys som baseras på inventeringen hittar inget samband mellan underdimensionering och dämning. Anläggningarna som har inställerade pumpbrun ha mindre andel vatten och slam i spridarrör jämfört med anläggningar med självfall. Vid inventering i fält har man möjlighet att hitta funktionsproblem, men det kan vara svårt att utreda orsaken till problemet. Dvs. om fosfor halten är hög kan orsaker vara olika funktionsproblem,  men det är svårt avgöra deras vikt, åtminstone är det svårt att bedöma från ett fåtal anläggningar under kort tid som i detta studier. Ett förslag är att undersöka i laboratoriemiljö och ändra parametrar en i taget för att se hur parametrar samspelar. Denna typ av studier fungera bra om man vill ha en generell bild av anläggningarnas status. Förslag till kommande studier i liknande projekt är att öka antal anläggningar och provtagningsfrekven på samma anläggningar för att undervika extrem värden och minska osäkerheten i resultat.

Detta examensarbete har utförts på högskoleingenjörsprogrammet för Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med Svensk Bygglogistik AB. Arbetet diskuterar betydelsen av byggnadslogistik i ett infrastrukturprojekt för att uppnå en högre utnyttjandegrad för grävmaskiner med stöd av logistiksamordningsverktyg. Sammanlagt har 2150 mätningar utförts under två veckors tid för att kartlägga utnyttjandegraden för en bandgrävare (EC250CL) och en hjulgrävare (Atlas 1505M) på ett referensprojekt i Stockholmsregionen. Resultatet har sammanställts separat för de olika resurserna genom att redovisa och analysera andelen outnyttjad tid och de bakomliggande orsakerna till den outnyttjade tiden. Resultatet visar att utnyttjandegraden för bandgrävaren är 53 % och 59 % för hjulgrävaren vilket tyder på att ett förbättringsutrymme finns. Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för hur användning av logistiksamordningsverktyg kan utökas inom anläggningssidan. / This thesis is written as a concluding project at the programme of Constructional Engineering and Design at KTH Royal Institute of Technology in cooperation with Svensk Bygglogistik AB. The thesis discusses the significance of logistical coordination in an infrastructure project in order to achieve a more optimized use for excavators by using logistical planning tools. 2150 measurements have been documented under a two week period at a reference project in the Stockholm region in order to achieve a valid and representable result for the utilization of two different excavators with varied attributes and prerequisites. The results have been summarized separately for each excavator showing the proportion of unutilized time, the proportion of reasons behind unutilized time as well as the relationship between unutilized activity and time.The results show that the utilization rate is 53 % for the excavator of model EC250CL and 59 % for the excavator of model Atlas 1505M. This clearly indicates that there is a span for improvement. As conclusion recommendations are discussed of how to increase awareness and use of logistical planning tools for infrastructure projects.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid.  För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA.  Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns.  Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. / The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future.  To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact.  The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA.  The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact.  If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain.  Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

Även om allemansrätten är grundlagsskyddad genom regeringsformen är dess innehåll inte definierat i lag, upprätthållandet baseras istället primärt på sedvana. En av frågorna det inte finns något tydligt svar på är om, och i sådana fall till vilken grad ett skidspår kan utsläcka allemansrätten när spårhållare begränsar tillgången till allemansrättslig mark genom en spåravgift. Nya samhällstrender och de senaste årens allt kortare vintrar, med högre temperaturer och mindre snö, har tvingat vissa spårhållare att ta betalt för att täcka ökade kostnader för konstsnö, skötsel och underhåll. Då det handlar om mark som täcker större områden involverar avgiften mark som i grunden är menad att vara allemansrättsligt tillgänglig. Studiens syfte är att undersöka: den juridiska definitionen av ”anläggning” och under vilka omständigheter en anläggning uppstår som kan begränsa tillgängligheten till mark som är till för allmänheten, och om en spårhållare, genom att erbjuda spårunderhåll, på rättsliga grunder kan kräva betalt för marken som från början varit menad för allmänheten. Samt hur en avgift påverkar möjligheten att nå Sveriges friluftspolitiska mål, att allemansrätten ska värnas och att naturen ska vara tillgänglig för alla. Den (sparsamma) lagstiftningen, sedvanerätt och rättsliga avgöranden studerades med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer varvades med genomgång av material såsom lagtext, propositioner, förarbeten, myndighetsrapporter och organisationshandlingar. Studiens resultat visade att tolkningen av begreppet anläggning och huruvida en tvingande avgift är legitim varierar och att eventuella förändringar i allemansrätten bör sättas i ett större sammanhang. Förvaltningsdomstolarna tar flera faktorer i beaktning när en avvägning ska göras mellan allemansrätten och möjligheten att ta ut en avgift. Såsom anläggningens fysiska avgränsning, grad av underhåll och nedlagda kostnader. Allemansrätten har breda gråzoner och är i ett rättsligt avseende så pass tunt beskriven att det är svårt att utifrån lagstiftningen definiera vad en anläggning är. Fler studier behövs på området och situationen för ett berättigat avgiftsuttag verkar osäker till dess att det finns en mer precis rättslig definition av vad en anläggning är. / Although granted by the Swedish constitution, the right of public access is not well-defined by the law and its enforcement has therefore been based primarily on customary law. One of the questions that remains to be answered is if, and if so to what extent, the competing right of charging a fee for a facility, can be used by ski-track suppliers to limit the right of public access on public areas. The effects of climate change and new behaviors have forced some ski-track suppliers to charge an “access and use” fee in order to cover their costs of providing artificial snow and the resulting maintenance. Due to the large area covered the access and use fee involves land belonging to the public. This study aims to explore: the legal concept of a “facility” and under what circumstances the owner of a facility can limit public access to a land property, if a ski-track supplier, by providing track maintenance, can claim to be a facility owner with sufficient legal grounds for limiting public access to it, and how fees for nature-based activities affect political goals. The methods used are interpretation of the (sparse) legislation, customary law and legal precedence through case law. Semi-structured interviews and interpretation of legal texts, government bills, preambles, authorities’ reports and organizations’ reports.  The results show that: there are different ways of understanding the concept of a “facility” and thus if a compulsory fee is legal, and  that when decisions are made to change the right of public access, their effects must be considered in a wider context. The examination shows that the Administrative Courts are looking at several variables when weighing the right of public access against the right to charge a fee for a facility, such as its physical boundary, its costs and maintenance. The right of public access contains grey areas and is too vaguely described in the law in order to give a precise definition of what a facility is. Follow-up studies are required, and the situation seems to be uncertain until there is a legal definition of the concept of “facility”.

Potentialskillnader mellan elektriskt utsatta delar och andra åtkomliga ledande delar i byggnaden eller anläggningar kan orsaka livsfarliga elektriska urladdningar (strömgenomgångar) vid beröring. Potentialskillnader orsakar även problem för elektriska apparater att fungera tillfredsställande i sin omgivning. Syftet med studien var att undersöka och identifiera uppkomsten till potentialskillnader samt de olika tolkningskonflikter som finns vid förbyggandet av problemen. Dagens elmiljöproblem beror till stor del på den snabba teknikutvecklingen av elektroniken vi använder. För att lösa en stor del ut detta problem utför man potentialutjämning. Resultatet av denna studie visar att skyddsutjämning ska utföras i alla anläggningar. Det skyddar mot elchock i byggnader och industriella anläggningar. Funktionsutjämning upprätthåller utrustningens funktionssäkerhet i industriella anläggningar och är inte ett krav. Den skiljer sig beroende på nivå av känslig miljö. Denna studie utfördes som examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan för Ramböll Sverige AB. Tolkningarna har gjorts utifrån Elinstallationsreglerna, SEK Handbok 413 samt SEK Handbok 449.

Det kommer ske stora investeringar inom den svenska infrastrukturen fram till år 2029. Detta leder till en stor möjlighet för entreprenadföretag inom branschen att växa på marknaden och få en ökad lönsamhet. För att generera en bra lönsamhet krävs det att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt och slöseri minimeras så att en ökad effektivitet kan uppnås för processer. Ser man till hållbarhetsaspekten kan upp till 40% av de globala utsläppen av växthusgaser kopplas mot bygg- och anläggningsbranschen. För att anläggningsbranschen ska kunna bidra till en hållbar utveckling på sikt krävs det därför att slöseri minimeras och effektiva processer uppnås. Studien fokuserar på slöseri inom anläggningsbranschen då det idag är ett relativt outforskat område sett till antal publicerade arbeten inom problemområdet.   Studiens syfte har varit att undersöka slöseri för produktionsprocessen inom vägentreprenader. Detta har realiserats med hjälp av en fallstudie på ett anläggningsföretag. Genom att kartlägga slöseriet och dess orsaker har målet varit att ta fram ett effektiviseringsförslag för produktionsprocessen. Detta för att slöseriet ska reduceras och en effektivare produktionsprocess ska uppnås. Dessutom har målet varit att bidra till forskningen inom slöseri för anläggningsbranschen.   För att uppfylla studiens syfte har ett utforskande forskningssyfte tillämpats. Detta för att öka förståelsen inom problemområdet. Forskningsansatsen är av induktiv karaktär då studien utgår från observationer i verkligheten från intervjuer och fokusgrupp, till en generalisering av en teoretisk modell. En kvalitativ strategi har tillämpats för studien då fokus har legat på att skapa större förståelse för problemområdet och ge möjligheten att anpassa forskningen efter vad som uppkommit vid datainsamlingen. Datainsamlingsmetoderna som nyttjats för studien är litteraturstudie, intervjuer, fokusgrupp och kvalitativa sekundärdata. Triangulering och granskning från handledare har även nyttjats för att säkerställa studiens trovärdighet och kvalitet.   Studien visar att slöseri i form av väntan, onödiga transporter och felaktigt utförande återfinns i produktionsprocessen för vägentreprenader. Slöseriet uppstår primärt för aktiviteterna schaktning och avvattningsåtgärder, sprängning och transporter. Orsakerna till slöseriet kan delas in i två kategorier: externa och interna. Externa orsaker uppkommer från beställare, leverantör och geografiskt läge. Detta i form av långa körsträckor, resursbrist, tillhandahållande av beslut och bygghandlingar samt kompetens och rutin hos maskinförare. Interna orsaker uppkommer från entreprenören i form av begränsad styrning och kontroll över produktionen. Effektiviseringsförslaget togs fram genom programmet DynaRoad för att skapa massdisponeringsplaner för att minimera slöseriet onödiga transporter och få en bättre resurseffektivitet.   Den huvudsakliga rekommendationen till fallföretaget är att prioritera planeringen för sin entreprenadverksamhet. Detta ger fallföretaget bättre projektförutsättningar, vilket leder till att effektivare processer kan uppnås då slöseri minimeras. / The Swedish infrastructure will receive large investments until year 2029. This leads to big opportunities for construction companies within the industry to grow and increase their profitability. To generate good profit, it is important that the available resources are used in the best possible way so waste can be minimized, and efficient processes can be achieved. Taking the sustainability aspect in consideration, 40% of the global emissions can be linked to the construction sector. In order to reduce the environmental impact and contribute to sustainable development, the construction sector needs to minimize waste and achieve efficient processes. The focus of this thesis is regarding waste within construction industry and civil engineering projects, because of the limited research conducted within the field.   The aim of this thesis was to investigate waste for the production process regarding road projects. Further, their causes have also been investigated. This has been done by a case study on a construction company. By mapping the waste and their causes the aim has been to produce a recommendation to streamline the company´s operation. Further, the goal for this study has also been to contribute to the research on waste in the construction industry, with a focus towards road construction projects.   An exploratory researched been used for this thesis, to achieve the aim. This to increase the understanding for the field of study. The research approach is inductive hence, the study is based on observations from interviews and focus group, to a generalization of a theoretical model. A qualitative strategy has been applied for the thesis since the aim has been to create a deeper understanding for the field of study and give the possibility to adjust the research depending on what is found in the data collection. To collect data for this thesis a literature study, interviews, focus group and qualitative secondary data has been used. Further, triangulation and review by the supervisors has been used to ensure the credibility and quality for the thesis.   The study identifies waste in waiting, unnecessary transportation and improperly execution for the production process in road projects. The waste arises primarily for the activities excavation, blasting and transportation. The causes can be divided into two categories: external and internal. External causes emerge from clients, suppliers and geographical location. This in the form of long mass haul distances, resource shortage, provision of construction documents & decisions and competence & routine by the machine operators. Internal causes arise from guiding and control over the production. The proposal for the production process was developed through the software DynaRoad to be able to create a mass haul plan in order to reduce the unnecessary transports and increase the resource efficiency.   The recommendation for the company where this thesis has been conducted is to put a lot of effort into their planning process. This will result in better project basis, which leads to increased efficiency when the waste can be minimized.

Inom byggbranschen finns det problem med att personer kommer in på arbetsområdet där de kan komma till skada. Detta problem kallas problemet med tredje man på arbetsplats och byggföretagen jobbar idag på att hitta en lösning till detta. I examensarbetet ligger fokusen på att identifiera och kartlägga hur incidenterna går till och om det är möjligt att förebygga dessa. I rapporteringsdatabasen BIA har 1000 incidenter undersökts, kategoriserats och presenterats. Detta för att hitta samband och beteendemönster. Intervjuer har gjorts med branschaktiva och enkäter har skickats ut till insatta i ämnet för att inhämta kunskap och förståelse av problemet. De studerade incidenterna som undersökts kommer från Skanskas arbetsplatser. Incidenter som inträffat på andra ställen än Skanska Sverige undersöks inte. Studien undersöker inte om det är möjligt att förhindra skador på tredje man. Studien har visat att det finns vissa beteendemönster i hur och varför tredje man beträder arbetsplatser. Dessa beteendemönster kan delvis förklaras av hur och när folk tar sig till skolor och jobb. Studien visar också att i vissa fall har tredje man kommit in av misstag då avstängningar är otillräckliga. Material från intervjuer och enkäter stödjer också detta resultat. I dessa intervjuer och enkäter framgår också att det finns ett stort problem av bristande respekt hos tredje man vilket leder till aktiva beslut att beträda arbetsplatser. Slutsatsen som kan dras av examensarbetet är att problemet med tredje man på arbetsplatser är omfattande och det finns många orsaker till problemet. Det framgår också att problemet med tredje man existerar i betydande grad bland fotgängare, cyklister och bilister. Det som kan konstateras är att om problemet helt ska förhindras krävs åtgärder på många olika sätt, både för att stoppa de aktiva intrången och förhindra att personer kommer in av misstag eller missförstånd. / In the construction industry today, there is problems related to the public entering worksites where accidents might happen that also lead to injuries. This is called the problem with third person at worksites and today, companies do their best to find a solution for this. In this examination thesis the focus is to identify and map how these incidents occur, and if it is possible to prevent them. In the report database BIA, 1000 incidents has been studied, categorized and presented. This has been done to find similarities and behavioral patterns. To collect information and understanding about this issue, interviews and surveys has been done with people working in the construction industry. The incident reports that has been studied comes from Skanska’s worksites in Sweden. Incidents that has occurred at other work sites has not been studied. The study does not analyze if it is possible to avoid injuries to unauthorized people entering the work sites. The study shows there is signs of behavioral patterns concerning the public and how they end up within worksites. This can partly be explained in which time and way people travel between home and schools or work. The study also shows that in some cases third person has entered the worksite by mistake when fences and gates has been insufficient. The interview material and surveys also support this result. In these interviews and surveys it’s also apparent that there is a big issue concerning peoples lack of judgement, leading to decisions to enter construction sites. What can be summarized by this examination thesis is that the problem with unauthorized entry by third person at worksites is a major issue and there seems to be many causes to the problem. It also appears that the issue widely affects pedestrians, cyclists and motorists. What can be said about this is that if the problem is to be completely prevented, large effort needs to be applied in many ways, both to prevent active intrusion and to prevent people trespassing by accident.

Ägarlägenheter är en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast är avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Det har varit möjligt att bilda ägarlägenheter sedan maj 2009. De 24 ägarlägenhetsförrättningar som registrerats i fastighetsregistret under de två första åren har kartlagts och en analys av olika aspekter på hur förhållandet mellan enskilda ägarlägenheter och gemensam egendom reglerats i förrättningarna har genomförts. I ca 20 % av ägarlägenhetsprojekten bildades ägarlägenheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet är bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osäkerhet om ifall lägenheterna i den färdiga byggnaden överensstämmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminärfråga i dessa fall medför att förrättningen inte avslutas förrän byggnaden är klar och därigenom kan lantmäterimyndig­heten säkerställa att fastighetsindelningen överensstämmer med byggnadens slutliga utformning. Byggherren är nästan alltid ensam sakägare i förrättningen. Detta gör handlägg­ningen smidig för förrättningslantmätaren men gör också att ingen rättspraxis kommer att utvecklas inom området. Detta medför ett större behov av väl utformade rekommenda­tioner att följa vid handläggningen. Byggnadsutformningen har i ett flertal ägarlägenhetsprojekt anpassats för att öka den enskildes frihet och minimera behovet av samverkan mellan samfällighetsföreningen och ägarlägenhetens ägare. Lantmäteriets rekommendationer anger att fönster, ytterdörrar och balkongräcken bör ingå i ägarlägenheten, men de kan dessutom helt eller delvis ingå i en gemensamhetsanläggning för att t.ex. yttre underhåll ska skötas gemensamt. Det anges inte hur detta ska formuleras i förrättningshandlingarna och hur det regleras i förrättningarna varierar. I flera förrättningar finns skrivningar om att det yttre underhållet är en del av gemensamhets­anläggning, vilket inte faller inom anläggningslagens tillämpningsområde, då det enligt anläggningslagen krävs att det är ett objekt som upplåts. Det finns ett behov av tydligare rekommendationer från Lantmäteriet om hur sådana anläggningsbeslut ska utformas och i studien föreslås att endast varianten där hela fönstret, ytterdörren eller balkongräcket upplåts för gemensamhetsanläggningen ska rekommenderas av Lantmäteriet. Ägarlägenheternas andelstal i gemensamhetsanläggningar sätts vanligtvis efter de två huvudprinciperna lika andel per lägenhet respektive andelstal efter boarea. Det finns olika varianter på principen andelstal efter boarea, vissa syftar till att ge enklare andelstal för att underlätta för samfällighets­föreningens förvaltning och andra till att boarean inte ska få fullt genomslag på andelstalen. Det är inte möjligt att med de genomförda förrättningarna som grund förklara valet av princip för att sätta andelstal med spridningen mellan lägen­heternas boarea i projektet. Storleken på den lägsta årliga avsättningen till samfällighetsföreningens underhålls- och förnyelsefond varierar mellan projekten. Flera förrättningslantmätare har låtit byggherren sätta summan, andra räknade på 0,3 % av anläggningskostnaden och vissa har satt summan godtyckligt. Det är bra att relatera avsättningen till prisbasbeloppet för att undgå inflations­effekter. / Since May 2009, during the first two years with the new rules which allows formation of condominiums inSweden, 394 condominiums in 24 separate projects have been formed. According to the Swedish law a condominium is a property unit. In approximately 20 % of the projects the property units have been formed before the building was built. This possi­bility is good for financing but can lead to differences between the borders of the property unit and the final building construction. To make a property formation order and not to conclude the cadastral procedure until the building is in place and the final drawings are made is a good way for the cadastral authority to keep control of the final result. Usually there is just one party in the condominium cadastral procedure. This means that it will not be any appeals and no precedents will be formed. Therefore there are requirements for a high standard on the recommendations regarding how to form condominiums. In some condominium projects the building construction has been adapted to give less need for the condominium owners to cooperate with the joint property association. There are recommendations which states that windows, exterior doors and balcony parapets should be a part of the condominium, but they can additionally be a part of the joint facility. Some of the practical solutions in the dossiers regarding joint facilities do not, according to the author, follow the intentions of the legislator. Better recommendations are needed in this area and enhancements are proposed in the thesis. The participatory share for each condominium has been set either with the same share per apartment or by some different models in relation to the apartments floor area. It has not been possible to explain the choice with the spread between the apartments floor area. According to the law the joint property association in these cases must set aside funds in a reserve. The amount of money that initially is noted in the articles of  the association differs between the condominium projects, and is either based on a proposal from the developer, calculated as 0,3 % of the construction costs or just arbitrary decided.

Samhällets ständiga utveckling och utbyggnad kräver en mer ändamålsenlig användning av mark, anläggningar och byggnader. Ett steg i den riktningen togs den 1 januari 2002 då möjligheten att överföra och frigöra fastighetstillbehör infördes i svensk lagstiftning. Överföring av fastighetstillbehör från en fastighet till en annan görs enligt fastighets-bildningslagen eller anläggningslagen. Ett frigörande innebär att fastighetstillbehöret istället blir lös egendom och det genomförs med stöd av ledningsrättslagen. 13 år har nu gått sedan införandet och syftet med denna studie är att kartlägga hur reglerna har använts mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2014. Studiens avgränsning i tid beror på att en liknande studie gjordes 2006. För att svara på studiens frågeställningar används två metoder. Den första är intervjuer med nio sakkunniga inom området som ska klargöra bl.a. varför de har använt reglerna och om de kan förbättras. Den andra metoden är en statistisk analys av ett utdrag från fastighetsregistret där alla åtgärder med anmärkningen "fastighetstillbehör" är med. Den statistiska analysen ska visa på hur ofta reglerna används, om detta förändras över tid och vad som överförts och frigjorts. Totalt har minst 4 014 fastighetstillbehör överförts eller frigjorts i 897 lantmäteriförrättningar. Antalet sådana åtgärder per år har halverats från 2007 till 2014. De fastighetstillbehör som är vanligast att överföra eller frigöra är sådana med ändamål vatten och avlopp vilka utgör ca 38 % av alla åtgärder. Starkström är en annan vanligt förekommande anläggning som dock har minskat med 80 % under studiens tidsintervall. Andra fastighetstillbehör som är vanliga att överföra och frigöra är jordvärmeanläggningar, byggnader och fjärrvärmeledningar. Motiven till att överföra och frigöra fastighetstillbehör är framförallt att klargöra de äganderättsliga förhållandena så att de inblandade parter vet vem som är ansvarig för drift och försäkring av byggnaden eller anläggningen. Vad gäller förbättringspotentialen för reglerna så skulle en enhetlig registrering av sådana åtgärder i FR underlätta för lantmätarna när äganderätten till ett fastighetstillbehör ska klargöras. Ett förtydligande av ansökan där man skiljer på överförande och frigörande av fastighetstillbehör skulle underlätta för fastighetsägarna att få upp ögonen för denna möjlighet. Studien visar tydligt att användandet av reglerna minskar men att den trenden sakta planar ut. Det är troligt att det kommer minska i ytterligare några år till det stannar på det grundbehov som studien tyder på finns. / Society's constant development and expansion requires a more efficient use of land, facilities and buildings. A step in this direction was taken on January 1, 2002 when the possibility of transmit and release property fixture was introduced into Swedish legislation. The transmission of a property fixture from one property to another is done according to the Real Property Formation Act or the Joint Facilities Act. With a release we mean that the property fixture becomes personal property which is carried out in accordance with the Utility Easements Act. Thirteen years have now passed since the introduction. The aim of this study is to identify how the rules have been implemented between 1 January 2007 and 31 December 2014. The study's time interval was decided upon due to the fact that a similar study had been carried out in 2006. In order to reply to the purpose of the study, two methods were used. The first method was to carry out interviews with nine experts within the field in order to clarify the motives and the rules where used and if they can be improved. The second method was a statistical analysis of an extract from the real property register where all the cadastral dossiers marked "property fixture" were included. The statistical analysis showed to which extent the rules were used, if the usage changed over time and what was transmitted and released. In total some 4 014 property fixtures were transmitted or released which have been implemented within 897 cadastral procedures. The number of such actions on an annual basis has decreased by 50 % from 2007 to 2014. The property fixture that were most commonly transmitted or released were those with water and sewerage purposes which form approx. 38 % of all actions made. High voltage electricity facilities were also common to be transmitted or releases, but this category's usage of the rules has decreased by 80 % during the study's interval. The motives for transmit or release a property fixture is mainly to clarify the ownership conditions so the parties involved know who is responsible for insuring and maintaining the building or the facility. An improvement of the rules would to get a unified registration of such actions in the real property register. It would simplify the cadastral surveyors work when the freehold of a property fixture needs to be clarified. A clarification of the application where transmit and release of property fixture where separated would make it easier for property owners and open their eyes for this opportunity. The study clearly shows that the uses of the rules were decreasing during the period but the trend slowly flattens. It is likely that it will decrease a few more years until it stops on a basic need which this study thinks exist.

I arbetet för en hållbar utveckling är frågorna angående mark- och vattenområdens användning högst central. För att uppnå effektiv användning är det grundläggande att mark- och vattenområden används för de ändamål som de anses mest lämpade för. I vissa fall kan åtgärder behöva utföras för att ett område ska bli lämpligt för sitt ändamål. För att säkerställa att åtgärderna utförs, innan användningen av marken ändras, kan villkor om detta läggas in som planbestämmelse i detaljplan. Planbestämmelsen kallas villkor för lov eller startbesked. I denna studie behandlas villkor som är beroende av att en anläggning byggs ut. Paragrafen för detta återfinns i plan- och bygglagen (PBL) 4 kap. 14 § 1.  Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur Sveriges kommuner använder sig av planbestämmelsen. För att komma fram till detta kartlägger studien vilka kommuner som använder sig av planbestämmelsen och i vilken utsträckning. Vidare studeras också i vilka sammanhang som planbestämmelsen används. Studien undersöker dessutom definitioner av begrepp i PBL, förarbeten och rättspraxis samt hur kommunerna tolkat några av begreppen. För att undersöka detta användes både en kvantitativ, kvalitativ och juridisk metod. I studien granskas samtliga 290 kommuners detaljplaner som vann laga kraft under år 2016. Resultatet av studien visar att bland totalt 1142 detaljplaner återfanns planbestämmelsen i 36 utav planerna. Användning av planbestämmelsen förekommer bland 25 kommuner med en geografisk spridning över nästan hela landet, med viss koncentration vid Sveriges landsgräns. I detaljplaner vid strand- samt fjällnära lägen syntes en frekvent användning av villkorade lov eller startbesked. I resultatet framkom även att planbestämmelser avseende anläggningar för avlopp finns högst representerade, därefter anläggningar för vatten följt av trafik. Användning av villkor avseende energi finns med i endast ett sammanhang. De begrepp som berörs i resultatet är komma till stånd och väsentlig ändring. Utredningar av definitioner för de olika begreppen i paragrafen visar att det i PBL, förarbeten eller rättspraxis inte finns tydliga definitioner. Resultatet visar att kommunernas tolkning av begreppet komma till stånd i de flesta fall överensstämmer med det som kan bedömas rimligt för att uppfylla syftet med planbestämmelsen. / The questions about the use of land and water plays a central part in the work for a sustainable development. To achieve an efficient usage, it’s important that land and water is used for the purpose it’s most suited for. In some cases, different actions are necessary for an area to be suitable for its purpose. To ensure that actions are executed, before the usage of land changes, different conditions can be established as a plan regulation in detail development plans. The plan regulation is called conditions for permit or starting clearance. This study address the conditions dependent of a facility development. The paragraph can be found in the Planning and Building Act 4 Chap. 14 § 1. The main purpose of this study is to investigate if and in such case how the municipalities of Sweden use the plan regulation. To achieve this the study mapped which municipalities that use plan regulations and in what extent. It’s also investigated in what context the plan regulations are used. The study also examines definitions of terms stated in the Planning and Building Act, preparatory work or legal praxis and how the municipality interpret some of these terms. To investigate this fact both a quantitative, qualitative and legal method were used. The study covers all the detail development plans that went into legal force during 2016 among all the 290 municipalities in Sweden.  The result of the study discovered that 36 out of 1142 detail development plans included plan regulations. The use of the plan regulation was discovered in 25 municipalities almost all over the country, with certain concentration at the border of Sweden. The study shows that plan regulations was frequently used in detail development plans close to waterfronts and alps. The result also shows that plan regulations were most represented in cases of sewerage facilities, followed by water supply facilities and traffic. The use of plan regulations when it comes to energy facilities was only represented in one case. The terms that is concerned in the result is carry out and significant changes. Investigations of the definitions of the different terms in the paragraph shows that there weren’t any clear definitions in either Planning and Building Act, preparatory work or legal praxis. Most of the cases shows that the municipality interpret the term carry out according with what is reasonable to fulfil the purpose of the plan regulation.