No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

I denna literaturstudie undersöks forskningsfrågan Vilka utmaningar finns det med inkluderande arbete i matematik för elever i behov av särskilt stöd? Syftet med litteraturstudien är att få en överblick över de utmaningar som finns för elever med matematiksvårigheter vid inkludering i helklassundervisning i matematik. I litteratursökningen har processen utgått både från nationell och internationell forskning inom detta område för att få en bred bild över det inkluderande arbetet i skolan och dess variation. Att arbeta med inkludering i skolan för elever med matematiksvårigheter är mycket aktuellt. Idag är dock forskningen kring inkludering något outforskad och för att skolorna skall kunna anpassa arbetet efter den grad av inkludering som bör implementeras så behöver även forskningen fördjupas. I denna litteraturstudie används 13 relevanta källor till forskningsfrågan för att lyfta fram vad forkningen säger om utmaningarna med det inkluderande arbetet i skolan för elever med matematiksvårigheter. Forskningen är baserade på bland annat empiriska studier, varav vissa genomförda av doktorander och forskare vid Malmö Universitet. Den internationella forskningen är hämtad från Finland och Storbritannien. För att få en djupare förståelse för området sker definition av relevanta begrepp i bakgrunden, bland annat begreppen; matematiksvårigheter, inkludering och integrering. Litteraturstudiens sökprocess förklaras tydligt i metoden men det går även se en mer detaljerad tabell med samtliga sökningar i bilagor. Resultat och analys är sammanslaget för att kunna föra tydliga resonemang kring det resultat som anses relevant utifrån arbetets valda källor kring. Denna del är uppdela i fyra olika delar för att få en tydlig struktur. De delar är; Beslutsfattande kring inkludering, Inkluderingsprocessens komplexitet, Inkluderingsprocesser i praktiken och Konsekvenser för bristande inkludering. Resultatet redogör för relevant forskning kring inkluderingsprocesserna i skolan och utifrån litteraturen diskuteras bland annat de utmaningar som forskningen har presenterat. Inkluderingsprocessen är på många vis komplex och det krävs tålamod, kompetens och kollegialt samarbete för att få det att fungera. Utifrån resultatet är inkluderingsprocessen komplex med ett stor inflytande från politiska bestämmelser när det handlar om hur det bör implementeras i skolorna. För ett fungerande inkluderande arbete krävs god pedagogisk kompetens, starkt kollegialt samarbete och ett gott tålamod. Slutligen kan det konstateras att det inkluderande arbetet är en utmaning men att det är fullt möjligt.

Övergripande syfte i föreliggande studie är att utöka kunskaperna om hur några gymnasielärare uppfattar såväl vad anpassad undervisning innebär, som hur den fungerar i praktiken. Ett ytterligare syfte är att få kunskap om vilka variationer som förekommer i gymnasielärarnas uppfattning av anpassad undervisning. En central intention är att undersöka hur några gymnasielärare beskriver pedagogisk verklighet med fokus på anpassad undervisning. För att kunna uppfylla studiens syfte har frågeställningar formulerats på följande sätt: Hur uppfattar några gymnasielärare innebörden av anpassad undervisning? Hur uppfattar gymnasielärarna att de anpassar sin undervisning i praktiken? Hur uppfattar gymnasielärarna styrkor med anpassad undervisning? Hur uppfattas svagheter med anpassad undervisning av samma gymnasielärare? Som insamlingsmetod användes en digital enkät som innehöll fyra öppna frågor. Insamlade data av 19 deltagare analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar att det finns variation i lärarnas uppfattningar av samtliga frågor. Individanpassningar och extra anpassningar uppfattas av de flesta deltagarna som centrala delar i anpassad undervisning medan differentierad undervisning och särskilt stöd uppfattas av färre deltagare som anpassad undervisning. Deltagarna uppfattar såväl styrkor som svagheter med anpassad undervisning. / The overall aim of this study is to expand knowledge about how some secondary school teachers perceive both what adapted teaching means, and how it works in practice. An additional purpose is to gain knowledge about the variations that occur in the upper secondary school teachers' perception of adapted teaching. A central intention is to investigate how some high school teachers describe educational reality with a focus on adapted teaching. In order to fulfil the purpose of the study, questions have been formulated as follows: How do some secondary school teachers perceive the meaning of adapted teaching? How do secondary teachers perceive that they adapt their teaching in practice? How do secondary school teachers perceive strengths with adapted teaching? How are weaknesses perceived with adapted teaching by the same secondary school teacher? A digital questionnaire that included four open questions was used as a collection method. Collected data of 19 participants were analyzed phenomenographically. The results of the study show that there is variation in teachers' perceptions of all issues. Individual and additional adjustments are perceived by most participants as central parts of adapted teaching, while differentiated teaching and special educational support are perceived by fewer participants as adapted teaching. Participants perceive strengths as well as weaknesses with adapted teaching.

Styrdokumentens tydligaambition att alla elever ska mötaen undervisning som baseras på deras behov och förutsättningarär en stor utmaning för den svenska skolan.Syftet med föreliggande studie är därför attundersöka och analysera hur lärare beskriver arbetet med att anpassa undervisningen för att elever i läs-och skrivsvårigheter i årskurs 7–9 ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Syftet är också att ta reda på vilka påverkansfaktorer, såväl positiva som negativa,som lärarna upplever i arbetet med att anpassa undervisningen.Som teoretiska utgångspunkterhar sociokulturelltperspektiv, specialpedagogisktperspektiv och teoretisktperspektiv på läs-och skrivsvårigheter använts.Studien är kvalitativ och empirin bygger på tolv semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet användes tematisk analys med induktiv ansats. Empirin resulterade i tre övergripande teman; anpassningar på organisationsnivå, anpassningar på gruppnivå ochanpassningar på individnivå.I resultatetbelyses dessa temanav hur lärarnabeskriver att de anpassar undervisningenpåde olika nivåernai form av underordnade teman. Exempel på temanär samverkan, olika vägar mot samma mål och digitala lärverktyg.Vidare redovisas i resultatet ett antal påverkansfaktorer som till exempel relationer och motivation som informanternaupplevde i arbetet med att anpassa undervisningen.

I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.  Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.

SammanfattningWahlén, Boel (2016), Svensk utlandsskola med statsbidrag – att ta sig an elever i behov av särskilt stöd ”så långt det är möjligt”. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå kunskapen om vilka förutsättningar och hinder de statsbidragsberättigade svenska utlandsskolorna står inför i arbetet med elever i behov av särskilt stöd idag är liten och begränsad, samt att de i nuläget finns få studier med fokus på detta, vill vi med vår studie bidra med en ökad kunskap inom detta område.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att analysera de förutsättningar och utmaningar som de svenska utlandsskolorna står inför i relation till elever i behov av särskilt stöd, med fokus på tvetydigheten i regelverket gällande utlandsskolornas ansvar för dessa elever.Frågeställningar:1.Vilken bild har svenska skolmyndigheter och svenska utlandsskolors stödorganisationer, dvs. Svensk Utlandsundervisnings Förening (SUF) och Riksföreningen Sverigekontakt, av de svenska utlandsskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd?2.Hur beskriver utlandsskolornas personal förutsättningarna och utmaningarna i relation till elever i behov av särskilt stöd på de svenska utlandsskolorna?3.Hur hanterar de svenska utlandsskolorna tvetydigheten i regelverket kring elever i behov av särskilt stöd?TeoriStudiens teoretiska förankring utgår från socialkonstruktivismen och KORP (kommunikativt relationsinriktat perspektiv). Vidare belyses Grosins modell för att undersöka det pedagogiska och sociala klimatet, PESOK.Metod Vi använde oss av enkäter till samtliga svenska utlandsskolor och av halvstrukturerade intervjuer vid besöket på en utlandsskola. Vi genomförde också telefonintervjuer.ResultatStudiens resultat visar att det gällande regelverket för utlandsskolorna som innefattar vem som bär ansvar för elever i behov av särskilt stöd är svårtolkat och tvetydigt då skolorna endast ska bedriva undervisning enligt svensk skollag ”så långt det är möjligt”. Detta ger fri tolkning för varje enskild skola. Skolans ansvar för dessa elever är oklar då det gäller rätten till stöd och leder till godtycklighet då familjens ekonomi och skolans vilja styr huruvida eleven antas till skolan eller inte samt vem som bär ansvar för olika stödinsatser. Då dessa skolor ska ligga i den svenska statens samhällsintresse, och deras existens göra det möjligt för svenska medborgare att arbeta utomlands och kunna ta med sig sina barn, ter sig resultatet något märkligt. Utlandsskolorna har inte samma skyldigheter som de svenska ordinarie skolorna att ta sig an elever i behov av särskilt stöd och kan tacka nej till dessa. Utlandsskolorna är endast skyldiga att erbjuda ”rimlig” skolhälsovård vilket ger stort tolkningsutrymme. Begreppet ”så långt det är möjligt” är inte känt för majoriteten av personalen vilket förvånade oss. Denna skolform ter sig inte som en skola för alla som vi ser det. Förutsättningarna på utlandsskolorna att ta emot elever i behov av särskilt stöd anser de inte själva vara goda medan intervjuer och enkäter visar på att det finns goda förutsättningar för detta. ImplikationerStudien visar på nödvändigheten av att förtydliga riktlinjerna för elever i behov av särskilt stöd vid de svenska utlandsskolorna. Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och vad den enskilda eleven i behov av särskilt stöd kan förvänta sig när hen befinner sig på en utlandsskola. Likaså har vi i studien identifierat ett behov av kontinuerlig fortbildning för all skolpersonal rörande specialpedagogikens ramar för att förändra inställning, kunskap och hantering av elever i behov av särskilt stöd, vilket skulle kunna leda till ett minskat behov av särskilda insatser. Utfallet av vår studie är svårbedömt och därför krävs ytterligare forskning rörande de svenska utlandsskolornas förutsättningar och utmaningar i relation till elever i behov av särskilt stöd med fokus på en likvärdig skola för alla. Nyckelord: svensk utlandsskola, elever i behov av särskilt stöd, anpassad undervisning, stödåtgärder, skolmyndigheter

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete. För att Eget arbete ska vara meningsfullt för alla elever krävs mycket lärarresurser och tätt samarbete i arbetslag för att fånga upp elever i behov av stöd. Många elever i behov av stöd har behov av struktur, anpassade uppgifter och konkret material. Examensarbetet ger exempel på hur Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

Bjärum, Malin (2015). Idrott och hälsa i gymnasiesärskolan: Anpassad undervisning ur ett idrottslärarperspektiv (Physical education in upper secondary special school: Adapted teaching from a PE teacher perspective). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Problemområde:Lärande i rörelse och välmående kombineras i ett skolämne av betydelse för alla. Detta lärande i idrott och hälsa kan utifrån ogynnsammare hälsoläge för vuxna med utvecklingsstörning, ses som än mer betydelsefullt för elever i gymnasiesärskolan. Tillgänglig och anpassad utbildning utifrån funktionsnedsättningen i idrott och hälsa, utgör i gymnasiesärskolan en rättighet. I yrkesutövandet som idrottslärare, har jag alltmer saknat vetenskapligt samlad kunskap kring denna anpassade undervisning av unga med utvecklingsstörning. Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med arbetet är att belysa och fördjupa kunskapen kring anpassad undervisning i idrott och hälsa i gymnasiesärskolan, genom en studie av undervisande idrottslärares syn på didaktiska möjligheter och utmaningar i en skolform anpassad för unga med utvecklingsstörning. Frågeställningar i fokus för studien är utifrån i gymnasiesärskolan undervisande idrottslärares perspektiv:¤ Vad innebär anpassad undervisning i idrott och hälsa av unga med utvecklingsstörning?¤ Vad behövs för att bedriva anpassad idrott och hälsoundervisning av unga med utvecklingsstörning?¤ Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar finns i anpassad idrott och hälsoundervisning av unga med utvecklingsstörning? Teoretisk inramning:Forskningsöversikten indikerar att ämnesområdet är angeläget för unga med utvecklingsstörningsmotorik, hälsa och lärande. Den kunskapslucka som framträder i översikten är, avsaknaden av forskning bedriven kring idrott och hälsoundervisning i gymnasiesärskolan. Relationellt perspektiv präglar denna specialpedagogiskastudie somhar inspirerats av systemteori och tillgänglighet i lärmiljö genom Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Metod:Studien bygger på ett kvalitativt synsätt med inspiration av hermeneutik, där tolkning och förståelse är central. Tio enskilda strukturerade forskningsintervjuer med undervisande idrottslärare i gymnasiesärskolan genomfördes. Inom ramen för intervjuerna användes skattning av utmaning i didaktiska överväganden, vilket ger studien ett visst inslag av kvantitativ data. Centrala begrepp i vald teori utgjorde verktyg i analys och tolkning. Resultat och analys:Resultatet utifrån intervjuade idrottslärare tyder på att idrott och hälsa i gymnasiesärskolan innebär anpassningar utifrån elevers individuella behov i såväl fysisk, social som pedagogisk lärmiljö i ett flertal idrotts- och friluftsmiljöer. För att realisera anpassad undervisning av unga med utvecklingsstörning behövs insatser på samtliga nivåer: samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå i systemet. Att didaktiska utmaningar och möjligheter skiljer sig mellan tre kontexter (Individuella program, Nationella program, Idrottsgymnasium) i vilka idrott och hälsa i gymnasiesärskolan utövas. Särskilt när det gäller didaktiska utmaningar i fysisk miljö, progression och KASAM (känsla av sammanhang) märks skillnader. Kunskapsbidrag:Genom studien har ett inom forskning mindre uppmärksammat område belysts. Med hjälp av den teoretiska tillgänglighetsmodellen och systemnivåer, har kunskap om tillgänglighetsanpassning och beroende i en mångfacetterad och komplex idrott- och hälsoundervisning i gymnasiesärskolan synliggjorts och fördjupats. Specialpedagogiska implikationer:Förhoppningen är att studien ska bidra med ny kunskap och inspirera till anpassad undervisning i idrott och hälsa av unga med utvecklingsstörning, samt väcka intresse för didaktiska möjligheter och utmaningar i gymnasiesärskolan.