Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.

The purpose of the study is to show young children's competences in the subject of biology. I hope that my work will lead to that the subject of biology is used more often in the preschool context. In my work I have had an intra-active theory as a base. I have searched for what children are interested in on the subject of biology. Here, I can conclude that animals and plants are major interests for the children. Furthermore, I wanted to explore the ways in which children's knowledge became visible. For the most part, small children (along with educators) use animism and anthropomorphism, however, this is often interwoven with facts. I also wanted to know whether there were factors that contributed to children's learning in biology. It became clear that factors such as outdoor stay and live animals and plants contributed to a fact-based learning in biology. In contrast, factors such as indoor stay and toys were important factors for an animistic and anthropomorphic learning in biology. Educators also have a crucial role in children's learning in biology. Through an intra-active approach, I note that both the factual events of biology and animism and anthropomorphism contribute to the child's creation of knowledge in biology. / Syftet med studien är att visa upp små barns kompetenser i ämnet biologi. Jag hoppas att mitt bidrag leder till att fler förskollärare lockas att arbeta med biologi. Jag har utgått från en intra-aktiv teori och praktik både i förarbetet, under mina observationer och samtal samt i analysprocess och diskussion. Jag har sökt efter vad barn väljer att leka och samtala om inom ämnet biologi. Här kan jag konstatera att djur och växter är ett stort intresse för barnen. Vidare ville jag undersöka på vilka sätt som barnens kunskaper blev synliga. Till största del använder sig små barn (tillsammans med pedagoger) av animism och antropomorfism däremot är detta ofta sammanvävt med fakta. Jag ville också veta om det fanns faktorer som bidrog till barns lärande i biologi. Här blev det tydligt att faktorer som utomhusvistelse och levande djur och växter bidrog till ett faktabaserat lärande i biologi. Däremot var faktorer som inomhusvistelse och leksakslek viktiga för ett animistiskt och antropomorfistiskt lärande i biologi. Pedagogerna har också en avgörande roll för barnens lärande i biologi. Genom ett intra-aktivt synsätt kan jag konstatera att både de faktabaserade biologihändelserna och de animistiska och antropomorfistiska biologihändelserna bidrar till barns kunskapande i biologi.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur som är publicerad mellan år 1900–2021 och om det eventuellt har skett några förändringar. En konventionell innehållsanalys har använts som metod för att kunna besvara syftet. Totalt har 18 barnböcker analyserats, jämnt fördelade i tre årsperioder: 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021.  Resultatet visar framför allt flera områden där det framträder skillnader mellan årsperioderna.  En av skillnaderna är att skogsmiljön har gått från att vara helt central till att bli mer avlägsen från människan. En annan tydlig förändring är hur arter har gått från att beskrivas på ett normativt sätt, till att beskrivas på ett mer kunskapsinriktat sätt. Antropomorfismen har präglat en stor del av barnlitteraturen, men har sakta börjat försvinna i de nyaste böckerna. Resultaten visar också att ett antropocentriskt förhållningssätt, där människan sätts i centrum, dominerar i dessa barnböcker.  Studien bidrar med kunskap om vad läsaren möter i barnböcker och antyder att det kan vara viktigt att reflektera över innehållet i den barnlitteratur som används i förskolans utbildning. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how forest environments are depicted in children’s literature that is published between the years of 1900-2021 and if there is anything that has changed. A conventional content analysis has been used to answer the aim of the study. In total, 18 children’s books have been analyzed, equally distributed between the timeframes: 1900-1949, 1950-1999 and 2000-2021. The result indicates that above all, there are several areas that hold differences between the timeframes. The forest environment was once very central in the books and now appears more distant from humans. Another clear difference is how different species used to be described with words embedded with value that is now described more factually. Anthropomorphism has been very evident in children’s literature but is slowly starting to disappear in newer books. The result also shows that an anthropocentric perspective, where the human is central, dominates in these children’s books. The study provides knowledge on what the reader will meet in children’s literature and suggests that it can be of importance to reflect over the content within the children’s literature that is being used in a childcare setting and preschool education

In this thesis I aim to examine the ways in which cultural beliefs and norms about gender and sexuality are shaped by discourses on animals and nature. I have done a participatory observation on two different guided tours of animals and analyze some information about the animals at a Swedish zoo. With a discourse analytical approach, I analyzed transcribed material from the guided tours of animals and information about animals from a gender and queer theoretical perspective, based on Judith Butler's understanding of the heterosexual matrix and her performativity theory. In my analysis, based on my chosen theoretical framework and with support of previous research, I have seen that the way people talk about animals is characterized by human notions of gender and sexuality. In addition to human notions of gender and sexuality, I have seen human notions of ethnocentrism and the division of labor between male and female. Furthermore, I have seen that some of these texts about animals challenge ideas about the division of labor in the home between male and female.

Insekter har länge innehaft en undanskymd plats inom litterära djurstudier, och tidigare forskning har i viss utsträckning berört skildrandets svårigheter. Den här uppsatsen vill istället rikta uppmärksamheten mot litterära insektsskildringars mer-än-antropocentriska potential. Uppsatsens primära syfte är att belysa och diskutera hur insekter, samt hur mötet och förhållandet mellan människa och insekt framställs i tre utvalda verk. En betoning ligger på att uppmärksamma form- och innehållsmässiga framställningsstrategier som kan uppfattas som mer-än-antropocentriska.  De tre analyserade verken är Maurice Maeterlincks La vie des abeilles (1901), Leena Krohns Tainaron: postia toisesta kaupungista (1985), samt Bernard Werbers Les Fourmis (1991), och tillvägagångssättet har i viss mån varit inspirerat av ytläsning (surface reading). I analysen används även begrepp och tankegångar som förekommer inom djurstudier och närliggande fält. Analysen visar bland annat vilka strategier som har använts för att undvika grov antropomorfism och överdriven distansering, samt vilka strategier som använts för att undvika att positionera insekter i stereotypa roller i förhållande till människor. Analysen visar också hur verkens mänskliga jaginstanser låter sig påverkas och omformas i mötet med insekter, samt föreslår att läsaren i sitt möte med texterna kan påverkas på ett liknande sätt. Vidare tyder analysen på att skönlitterära insektsskildringar kan vara svåra att placera in i generella modeller för berättelser om djur.

Denna kvalitativa undersökning har haft som mål att ta reda på vilka möjligheter chattbotten som teknik kan bidra med inom kundtjänst och om mänskliga designsignaler i chattbottar kan bidra till bättre kundupplevelse och kundnöjdhet. Syftet är att skapa en förståelse kring vilken inverkan mänskliga designsignaler har på kundupplevelsen och kundnöjdhet och om dessa mänskliga designsignaler har en större påverkan i jämförelse med en chattbott utan mänskliga designsignaler. I den här studien så har författaren skapat två chattbottar, en med mänskliga designsignaler och en maskinlik chattbott. I undersökningen har 8 respondenter medverkat i semistrukturerade intervjuer och interaktion med en av de två chattbottarna. Den semi- strukturerade intervjun var indelad i 4 olika kategorier (inledning, användarupplevelser, kundnöjdhet och mänskliga designsignaler). Studien har påvisat att företag som planerar att använda sig av en chattbott inom kundtjänst bör ta hänsyn till att chattbotten är anpassad efter ett specifikt ändamål, eftersom irrelevans och bristen i chattbottens förmåga att hantera ärenden kan resultera i sämre kundupplevelse och kundnöjdhet. Studien visade dessutom att mänskliga designsignaler i en chattbott inte har en stor påverkan på kundupplevelsen och kundnöjdhet i jämförelse med en maskinlik chattbott. Respondenterna i den här studien prioriterade chattbottens förmåga att kunna hantera och reda ut ett problem, då den generella upplevelsen av en interaktion prioriteras mindre.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.

Abstract The pupose of the study was to increase knowledge about how anthropomorphism can support preschool children´s learning about the developmentstages of the butterfly in a teaching situation with anthropomorphic children´s literature, investigative booktalk and concrete material. To answer the purpose, questions were needed that povided answers to what kind of learning that occurred in relation to the prior knowledge and how the children´s learning was characterized in their retelling. The design of the study was based on a teaching sitauation that included a high-grade anthropomorphic children´s literature that was reading aloud with an investigative booktalk and concret material as didactic tools. The method was observation, and the theoretical basis was a socio-cultural perspective on learning that took place in interaction with the others in the childgroup. The results of the study showed that all groups of children learned the developmentstages of the butterfly as concepts and the concepts of the butterfly in the order of the stages. Anthropomorphism was the focus that branched out into anthropomorphic children`s literature, investigative booktalk and concrete material as didactic tools, all scaffolding were important for the learning. The childrens learning was characterized in their retelling either anthropomorphic or non-anthropomorphic, most of the childrens retelling were non-anthropomorphic. The conclusion therefore showes the role of anthropomorphism in preschool children´s learning as benficial when a non-human biological phenomenon is to be learned. Anthropomorphism serves as a support to explain bilogical processes that is different from human development. / Syftet med studien var att öka kunskapen om hur antropomorfism kan stöttaförskolebarns lärande om fjärilens stadier i en undervisningssituation medantropomorfisk barnlitteratur, undersökande boksamtal och konkret material.För att besvara syftet behövdes frågeställningar som gav svar på vilket lärandesom skett i förhållande till förkunskaperna och hur barnens lärandekaraktäriserades i deras återberättande. Studiens design utgick ifrån enundervisningssituation som innefattade högläsning av en höggradigantropomorfisk barnlitteratur med ett undersökande boksamtal och konkretmaterial som didaktiska verktyg. Metoden var observation och den teoretiskagrunden var ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom samspel med deandra i barngruppen. Resultatet av studien visade att alla barngrupper tog tillsig det nya lärandet av fjärilens stadier som begrepp och begreppen larv, puppaoch fjäril i stadiernas ordning. Antropomorfism var huvudfokuset som grenadeut i antropomorfisk barnlitteratur, undersökande boksamtal och konkretmaterial som didaktiska verktyg, vilka alla hade betydelse för lärandet.Barnens lärande karaktäriserades i deras återberättande antingenantropomorfiskt eller icke-antropomorfiskt där det icke-antropomorfiska stodför majoriteten av det återberättande som skedde. Slutsatsen visar därförantropomorfismens roll i förskolebarns lärande som gynnsam när ett icke-mänskligt biologiskt fenomen ska läras in i förskolan. Antropomorfismenfungerar som stöttning för att förklara biologiska processer som inte liknar denmänskliga utvecklingen

Uppsatsens syfte är att upplysa kring hur filmer på YouTube fungerar retoriskt. Fokuset ligger ihur miljödiskursen representeras. Med hjälp av en semiologisk och retorisk analys undersöksfilmen The Turning Point (2020) av den brittiske animatören Steve Cutts. Detta sker med hjälpav semiologiska teorier samt sociopsykologiska teorier kopplade till visuell retorik. Resultatetav analysen blev att Cutts använder sig av kausala förhållanden mellan scener för att bygga ettargument. Filmen utnyttjar sedan tittarens tendens att identifiera sig med karaktärer för attövertyga. Resultatet blir relevant då det visar hur ett implicit, visuellt argument byggs upp i envideo på YouTube, en växande plattform för information och diskussion kring miljöfrågor. Minuppsats undersöker dock inte tittarens respons på materialet och ej heller YouTubeanvändaresinteraktion med övertalande visuella texter. Detta fordrar mer forskning påområdet där både responsstudier och diskursanalyser kan bli viktiga för att förstå hur åsikterformas på plattformen. / The purpose of this essay is to inform about how videos on YouTube work rhetorically. The focus is on how the environmental discourse is represented. Using a semiological andrhetorical analysis, the film The Turning Point (2020) by the British animator Steve Cutts isexamined. This is done with semiological and socio-psychological theories linked to visualrhetoric. The results of the analysis showed that Cutts uses causal relationships betweenscenes to build an argument. The film then takes advantage of the viewer's tendency toidentify with characters to persuade. The result is relevant as it shows how an implicit, visualargument is built up in a video on YouTube, a growing platform for information anddiscussions on environmental issues. However, my essay does not examine the viewer'sresponse to the material, nor the interaction of YouTube users with persuasive visual texts.This requires more research in the area where both response studies and discourse analysis’scan be important for understanding how opinions are formed on the platform.

This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature ­– but in the reality as well. / Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten. ­