This thesis is based on design theory about how to build an application for the mobile platform, a scientific analysis and an application for grocery shopping and meal planning. The thesis also contains a valuation of the research and of the application. The valuation of the application was done by a usability test and an analysis of the results of the test. The application of the thesis has an easy navigation system, which is time saving and simple to use. Finding recipes with the associated ingredients is a quick fix. The search function can be used for searching freely after recipes as well as for separate ingredients. That makes it possible for the user to create own recipes from available ingredients. One can also compose a recipe from scratch and add to the recipe bank. It´s also possible to see which ingredients that is needed for a certain recipe. The application is direct and easy to use and because of that it can be used outside the home in environments where there are a lot of distractions, for example in the food store, where all the ingredients is purchased and checked off from the list. The application is competent. The user can save recipes and create own recipes without having to login. From the added information the app is able to suggest menus, at the same time it enables for the user to compose his or her own menus with lunch and dinner. Gradually a big and varying recipe bank is built which is formed after the family´s specific priorities of good, easy to cook, healthy food and it also sends a warning if a recipe contains food that someone in the family is allergic to. Each and every recipe can also be illustrated with drawings which could improve the overview. The application can be synced with a web site where more information can be extracted. / Den här uppsatsen består av en designteori för hur en applikation för den mobila plattformen ska byggas, samt en vetenskaplig analys och en färdig applikation som ska användas vid inköp av mat och planering av måltider. Uppsatsen innehåller också en utvärdering av forskningen och av applikationen. Utvärderingen av applikationen utfördes genom en användarbarhetstestning och en analys av testningens resultat. Uppsatsens applikation en har smidig navigering, som är tidseffektiv och enkel att använda. Det går snabbt att ta fram recept och vilka ingredienser som krävs för receptet. Det är möjligt att söka fritt både på recept och enskilda ingredienser. Det innebär att användaren kan forma egna recept utifrån tillgängliga ingredienser. Man kan även komponera egna recept och lägga in i receptbanken. Det är också möjligt att se vilka ingredienser som behövs för att ett visst recept ska kunna tillagas. Applikationen är tydlig och lättanvänd och fungerar därför i miljöer med många distraherande inslag utanför hemmet, exempelvis direkt i butiken, där alla ingredienser kan köpas in och bockas av från en lista. Applikationen är kompetent. Användaren kan spara recept och lägga till egna recept utan att behöva logga in. Med utgångspunkt från inlagd information kan applikationen föreslå menyer, samtidigt som den möjliggör komposition av egna menyer för lunch och middag.  Efter hand byggs det upp en stor och varierande receptbank som formas efter familjens egna prioriteringar av god, lättlagad, nyttig mat och även varnar för exempelvis mat som kan framkalla allergireaktioner om allergi förekommer i familjen. Vart och en av recepten kan också illustreras med tecknade bilder vilket skulle kunna förbättrar överblicken. Applikationen kan samsynkas med en hemsida där mer utförlig information kan hämtas.

The interactions with everyday products and technology are often done without being noticed or reflected upon. Interactions driving a vehicle are happening automatically for most people when having experience driving. With the innovative shift within the automotive industry toward connectivity and autonomous driving, new demands on the interaction and communication between humans and machines are created.   This thesis project was carried out in collaboration with Volvo Cars and the Research Institute of Sweden (RISE) within their joint research project SCREENS. Their project aims to investigate whether implementing Augmented Reality in Head-Up Displays (AR-HUD), and other vehicle technologies can benefit users in perceiving and understanding the environment when driving. Misapplied technology may result in users misperceiving visual information causing faulty decision making resulting in accidents and interaction errors. Their research objective implementing automotive technology benefitting safer driving, better cars, and competitive advantages for Volvo Cars. This thesis objective was to design visual information for a navigation feature in AR-HUD and implement the graphics into a Volvo XC60 concept car. The implemented graphics were then evaluated with users operating the vehicle in realistic environments. The results were analyzed to investigate if positive perceptual, attentional, and safety aspects using AR-HUD could be indicated. The project aim was to design and explore the user interactions resulting in valuable insights from an industrial design engineering perspective for future research.   The thesis project had a human-centered design approach following a modified version of the iterative cycle for human-centered design process. Stages of ideating, implementing, evaluating, and analyzing were iterated two times during the twenty-week project. The user experiences from interacting with the system were fundamental during the project, relating design decisions to qualitative and quantitative data collected during evaluations.   From the user evaluations could indications be found that AR-HUD aided the driver in keeping their eyes on the road more frequently using AR guidance compared to traditional HUD guidance. Aspects to consider when designing visual navigation information were found and related to relevant theory about visual perception and human information processing. The most critical aspect regarding the implementation of visual information was the timing of when graphics appear. Qualitative and quantitative data collected indicated that easily perceived information presented at the right time and duration was the most important aspect to consider when creating human-machine interfaces providing good user interactions. / Interaktioner med vardagliga produkter och teknik görs ofta utan att de uppmärksammas och reflekteras över. Att köra bil är en interaktion med ett fordon som för många människor sker automatiskt tack vare erfarenhet användarna har att köra bil. Med det innovativa skiftet inom fordonsindustrin mot uppkopplingsbara och självkörande fordon skapar nya krav på interaktionerna och kommunikationen mellan människan och maskinen.   Detta examensarbete genomfördes i samarbete med Volvo Cars och Research Institute of Sweden (RISE) inom deras gemensamma forskningsprojekt SCREENS. Deras projekt syftar till att undersöka implementeringen av förstärkt verklighet i Head-Up-displayer (AR-HUD) samt andra fordonsteknologier och om det kan gynna användare när de uppfattar och förstår miljön när de kör bil. Feltillämpad teknik kan leda till att användare missuppfattar visuell information, vilket orsakar felaktigt beslutsfattande som leder till olyckor och interaktionsfel. Deras forskningsmål är att implementera fordonsteknik som gynnar säkrare körning, bättre bilar och konkurrensfördelar för Volvo Cars. Målet med detta examensarbete var att designa visuell information för en navigeringsfunktion i AR-HUD och implementera grafiken i en Volvo XC60 konceptbil. Den implementerade grafiken utvärderades sedan med användare som körde fordonet i realistiska miljöer. Resultaten analyserades för att undersöka om positiva perceptuella, uppmärksamhets- och säkerhetsaspekter med AR-HUD kunde indikeras. Projektets syfte var att designa och utforska användarinteraktionerna resulterande i värdefulla insikter ur ett industridesigntekniskt perspektiv för framtida forskning.   Examensarbetet hade en användarcentrerad designstrategi och har följt en modifierad version av designprocessen iterativa cykeln för användarcentrerad design. Stadier av idégenerering, implementering, utvärdering och analys upprepades två gånger under det tjugo veckor långa projektet. Användarnas erfarenheter från interaktionen med systemet var central under projektet och designbeslut baserades på kvalitativa och kvantitativa data som samlats in under användarutvärderingarna.   Från användarutvärderingarna upptäcktes indikationer att AR-HUD hjälpte förare att hålla ögonen på vägen mer när de använde AR-vägledning, jämfört med traditionell HUD-vägledning. Aspekter att beakta vid design av visuell navigeringsinformation hittades och relaterades till relevant teori om visuell perception och mänsklig informationsbehandling. Den viktigaste aspekten som indikerades när det gäller implementeringen av visuell information var timingen för när grafik visas. Kvalitativa och kvantitativa data som samlats in visade att lättuppfattad information presenterad vid rätt tidpunkt och varaktighet var den viktigaste aspekten att ta hänsyn till när man skapar gränssnitt för kommunikationen mellan människa och maskin som resulterar i bra användarinteraktioner.

Most contemporary artists work digitally in one way or another, despite the fact that established art museums do not offer a platform to display digital art, which means that it is difficult for visitors to find it and that media art will have a lower status compared to physical art. For a long time the art museum business has had a complex relationship with the digitization of physical works, virtual museums and intangible art works. These are discussions that had to be ignored when the pandemic started and the art museums were forced to digitize activities that had previously been completely analogous. This report with associated artifacts strives to map digital exhibition trends and create a digital exhibition format that takes into account artistic intention and the art museum's activities, and puts the user experience in focus. The report concludes that it is difficult to generalize when it comes to art, but that digital exhibitions have great potential because you do not have to deal with gravity, wires and other physical aspects when installing digital works in a physical space. Another conclusion is that art museums must begin to look at the developer as part of the core business for the digitization initiatives to work in the long term. Perhaps the pandemic will ultimately mean that art museums to a greater extent dare to break new ground, test new exhibition formats and become more positive about the possibilities of digital exhibition formats.

This thesis work has been the result of a five-year Industrial Design Engineering education at Luleå University of Technology. The project has investigated the possibilities of teleoperating forest machines using a human-centered design approach. The work has been conducted for Skogforsk, which is the Swedish institute for forestry. The project’s objective was to present ideas on how future teleoperation can improve the work as a forwarder operator. The aim was to identify the forwarder operators’ specific needs and explore how the development of a teleoperated workstation can address those needs. The project has been carried out using three phases; Inspiration, Ideation, and Impleentation. During the first phase, the project investigated how the work is carried out today and what needs a forwarder operator has. The operators’ needs can be summarised in three different areas; transporting the machine, loading and unloading, and planning. Two kinds of operators can be seen today, the ones who are motivated primarily by working in the forest, and the ones who are motivated by the production and self-competitiveness. During the Inspiration phase, the project also tested what problems exist today with operating a forwarder using teleoperation with the system implemented in the Truedsson Forestry Lab in Uppsala. It was identified that screens are an essential complement to using head-mounted displays such as VR-goggles while not offering the same amount of precision and presence in work as the goggles. It was also identified that the operators did not feel that the machine being an extension of them due to lost feedback of motion and sound. Perceived and actual control of the machine differed, and the operators did not identify the machines’ behavior during transportation. Apart from these issues, the current view did not offer a complete overview of the area around the machine. Neither did it offer visuals on the sides of the machine, and the logs sortings. Along with the identified issues, opportunities for improvement guided the explorational work through creative workshops to solutions presented and tested in either an operational test or in a video test. The ideas included the implementation of sound focusing on the gripper, which was appreciated by the operators. The precision using screens was improved by projecting the gripper’s position on the ground plane. For control of the transportation work, the project proposed solutions for indicators on tilt, roll, and the wheels of the machine. Nevertheless, it proposed an idea of projected tracks improving the work to become more proactive by highlighting obstacles and the near term position of the machine. The project also tested overview improving ideas such as drone views, and a 360 degrees view which may have potential in the future teleoperation work. Several other ideas were tested and can be seen in the Results chapter. For future work, the project proposes more tests of various ideas in a more reality-based setting. The project also proposes future work focusing on defining the future user better. For the individual operators reading this thesis work, I hope this paper can show the potentials of teleoperation, as well as prove that the development is aware of both the difficulties and the possibilities with teleoperating forest machines. For the forestry industry, I hope this paper can inspire future work to use the technology to favor the operators’ needs, and not only adapt the current cabin to work being carried out remotely. It is important to note that work in the cabin and work carried out remotely will have a significant difference in what advantages to offer. We will most definitely see operators working in the forest for many years ahead, and the future operators of teleoperation will probably not be the ones that are motivated by work in the forest today. This means that a new kind of user will emerge supplementing the current users rather than replacing them. / Detta examensarbete är resultatet av en femårig civilingenjörsutbildning inom Teknisk Design på Luleå Tekniska Universitet. Projektet har utforskat möjligheter för fjärrstyrning av skogsmaskiner genom en användarcentrerad designprocess indelad i tre faser; Inspiration, Ideation, och Implementation. Arbetet har genomförts på uppdrag av Skogforsk som är det svenska forskningsinstitutet för utveckling av det svenska skogsbruket. Målet med projektet har varit att presentera idéer kring hur framtidens fjärrsyrning kan förbättra arbetet som skotarförare. Syftet med projektet har varit att identifiera skotarförarens behov och utforska hur utvecklingen av fjärrstyrning kan ta hänsyn till dessa behov. Under den första fasen undersöktes arbetet som det ser ut idag och skotarförarens behov fastställdes genom intervjuer och observationer. Behoven kan sammanfattas till tre huvudsakliga delar; transport av maskin, av och pålastning, samt planering av arbete. I dagsläget kan två olika användare ses, de vars största motivation är arbetet i skogen, och de som motiveras främst av hög produktion och egenutveckling. Under första fasen så undersöktes problem med fjärrstyrning genom test med en fjärrstyrd skotare i Truedsson Forestry Lab i Uppsala. Det identifierades att skärmar är ett nödvändigt komplement till VR-glasögon trots att de idag inte erbjuder samma precision och närhetskänsla. Det identifierades också att förare uppgav att de inte fick samma koppling till maskinen som ljud och vibrationer annars erbjuder i hytten. Uppfattad och verklig kontroll över maskinen skiftade mellan styrning i maskin, och på distans. Förarna uppmärksammade inte slirning, glid, eller lutningsförändringar vid fjärrstyrning. Förutom dessa problem så erbjöd det befintliga systemet inte kontinuerlig överblick runt om maskinen. Lastens uppbyggnad saknades och inte heller visuell blick av området nedanför lastutrymmet kunde erhållas. Med utgångspunkt ur identifierade problem med fjärrstyrning och möjligheter för utveckling av dagens arbete, utforskades idéer genom kreativa workshops under andra fasen. Under tredje fasen valdes idéer ut, utvecklades, och testades genom antingen ett fysiskt operatörstest, eller ett videotest. En av idéerna testade implementering av ljud med fokus på gripen vilket uppskattades av alla testförare. Skärmarnas precision förbättrades genom projicering av gripens position på horisontella ytor. För att förbättra kontroll av maskin utforskade projektet implementering av olika indikatorer kring lutning och hjulbeteende. En idé kring projicerande hjulspår med fokus på proaktivt uppmärksammande av maskinens position och potentiella hinder, utforskades i syfte att förbättra arbetet. Projektet undersökte även diverse vyer för överblick, som drönarvyer, och en 360 graders vy som kan ha potential för framtida fjärrstyrningsarbete. Andra idéer som testades kan ses i Resultat kapitlet. För framtida arbete rekommenderas fler, och mer verklighetsbaserade tester. Det rekommenderas även att framtidens användare definieras bättre för att styra utvecklingen i rätt riktning. För den individuella föraren som läser detta arbete hoppas jag denna examensrapport kan visa på potential för framtida fjärrstyrningsarbete. Jag hoppas även att rapporten kan visa på att utvecklingen är medveten om såväl svårigheter som möjligheter. För skogsindustrin hoppas jag denna rapport kan inspirera framtida arbete att fokusera på fördelar med fjärrstyrningstekniken med utgångspunkt i förarnas behov, och inte bara anpassa dagens arbete i hytten att ske på distans. Det är viktigt att märka på att arbete på distans och i hytten kommer erbjuda olika fördelar. Vi kommer antagligen se förare i skogen i många år framöver och det är troligt att framtidens operatörer inte är de som motiveras av arbete i skogen. Det innebär att en ny typ av användare kommer växa fram som kommer komplettera dagens förare snarare än att byta ut dem.

Företag idag är pressade och måste prioritera sina primära arbetsuppgifter, vilket ofta leder till att arbetsmiljöarbetet blir svårt att upprätthålla eller kan ses som en omotiverad kostnad. För att bespara tid och inte störa den dagliga verksamheten förekommer det att representanter väljs ut som får agera länk mellan slutanvändare och systemutvecklare vid framtagandet av nya system. Det leder till att viktiga kunskaper och behov inte kommer fram under utvecklingsfasen. Bristande utformning av datorsystem kan leda till att de inte nyttjas eller att arbetsmiljöarbetet blir lidande. Vid utformning av datorsystem är det viktigt att ta hänsyn till användbarhet. Ett datorsystem som är byggt med användaren i fokus verkar ha en större acceptans hos företag.   Syftet med undersökningen var att identifiera behov av datorstöd till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) hos företag som sedan tidigare arbetar med AFS 2001:1. Metoden för denna uppsats bestod huvudsakligen av litteraturundersökningar och intervjuer med chefer samt medarbetare (alternativt skyddsombud). Insamlad data jämfördes mellan chef och medarbetare och skillnader mellan företagen analyserades.     Resultat visade att det inte fanns skillnader av den insamlade data mellan chef och medarbetare (alternativt skyddsombud) inom samma företag. Detta betyder att deltagarna från samma företag har samma bild över deras arbetsmiljöarbete. Mellan företagen råder det dock olikheter då kunskapsnivån spelar roll och vilken slags kunskapsöverföring som finns idag.   Det som var en gemensam bristande faktor för samtliga företag var det sista steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet ”Undersöka-Bedömning-Åtgärda-Kontroll”. Samtliga företag var duktiga på att åtgärda arbetsmiljöbrister som var av den akuta karaktären. Akuta ärenden är något som upptäcks direkt exempelvis personskada på grund av snubbling. Medan långsiktiga brister ses som större processer med längre implementeringsperioder exempelvis kartläggning av fallande produktivitet på grund av arbetsmiljöbrister.   Slutsats av resultaten visade på att det finns behov av ett ledningssystem med IT-stöd som är användaranpassat. Det bör ge stöd istället för att belasta arbetsgivaren med mängder av dokumentation och administration. Inför designfasen av ett ledningssystem är syfte och mål viktiga delar att definiera tillsammans med utvecklaren för att kunna skapa ett användarvänligare system.   Något som genomsyrade resultaten av undersökningen var att samtliga deltagare inte genomförde någon form av uppföljning. Därför blir det viktigt att i framtida utvecklingsprojekt ta hänsyn till den delen av systematiskt arbetsmiljöarbete för att säkerställa att det inte glöms bort. Detta steg är en viktig del av systematiskt arbetsmiljöarbete och måluppfyllning samt utveckling. Bättre uppföljning ger bättre beslut. / Companies today are pressed and need to prioritize their primary work tasks which often means that work environment management is hard to maintain or can be seen as an unmotivated cost. To save money and avoid disturbing the daily operations representatives are sometimes chosen to be the link between the end-user and the system developer during the development of a new system. That means that important knowledge and needs aren’t included in the development phase. Poorly designed computer systems can lead to it not being used or the fact that the work environment management becomes suffering. During the development of a computer system it’s important to consider the usability. A system that is built focused on the end-user seems to have a higher level of acceptance at companies.   The purpose of this essay was to identify the needs of computer aid for the systematic work environment management at companies that have previously worked with AFS 2001:1 (Swedish law for systematic work environment management).  The method for this essay mainly consisted of literature studies and interviews with managers and co-workers (alternatively safety representative). Collected data from managers and co-workers were compared and the differences between the companies were analyzed.   Results show that there wasn’t any difference between the data collected from the managers and the co-workers in the same company. This means that participants from the same company had the same view on their work environment management. When the companies were compared to each other there were differences related to the level of knowledge and the ability to pass the knowledge along.   A common factor that was lacking for all companies was that the final step in the systematic work environment management which is control. All companies were good at addressing occupational safety deficiencies that were of the acute nature. Acute cases are something that is detected directly, for example, injuries due to tripping. While long-term deficiencies are seen as major processes with longer implementation periods, such as mapping of declining productivity due to workplace shortcomings.   Conclusion of the results showed that there is a need for a management system with IT support that is user-adapted. It should provide support rather than burden the employer with a load of documentation and administration. Before the design phase of a management system, the purpose and goal are key elements to define with the developer in order to create a user-friendly system.   Something that permeated the results of the survey was that all participants didn’t do any kind of follow-up. Therefore, in future development projects, it is important to take into account that part of the systematic work environment management to ensure that it is not forgotten. This step is an important part of systematic work environment management and goal fulfillment as well as development. Better follow up leads to better decisions.

I dagsläget är introduktionsutbildningen för sjuksköterskorna på kliniken för hematologi på Karolinska Universitetssjukhuset otillräcklig vilket kan bidra till en äventyrad patientsäkerhet. Kliniken hoppas på att, med hjälp av ett interaktivt nätbaserat lärverktyg, kunna effektivisera sjuksköterskornas interna utbildning, göra deras utbildningsmaterial lättare att lära och motivera dem till fortsatt lärande.   Detta examensarbete undersökte huruvida klinikens förhoppningar kunde uppnås. Detta undersöktes genom att skapa och utvärdera en prototyp till ett lärverktyg. Genom att kombinera teorier och forskning kring nätbaserad utbildning, användarcentrerad design, interaktionsdesign och lärandeperspektiv utvecklades ett prototypverktyg för nätbaserat lärande.   För att identifiera sjuksköterskornas behov och situation gjordes en förstudie i form av en enkät- och intervjuundersökning på klinikens personal samt en intervjustudie med ansvarig personal på kliniken och sjukhuset. En prototyp av verktyget utvecklades och dess användbarhet utvärderades tillsammans med sjuksköterskorna. Verktyget utvärderades även gällande hur det kunde effektivisera lärandet av det utbildningsmaterial inom cytostatika som tillhandahålls av landstinget; detta genom utformandet och testandet av en kurs.   Examensarbetets resultat identifierar de faktorer som bidrar till att göra ett nätbaserat lärverktyg användbart för klinikens personal. Dessa faktorer, tillsammans med identifierandet av de faktorer som påverkar deras lärandeprocess, bidrar till att effektivisera sjuksköterskornas introduktionsutbildning. Som slutsats kan ett lärverktyg som utvecklas tillsammans med berörd personal enligt en kombination av design- och lärandeperspektiv göras användbart och utbildande för att säkerställa sjuksköterskornas kompetenser och bidra till en ökad patientsäkerhet. / Today, the introductory training for the nurses of the clinic for hematology at the Karolinska University hospital is insufficient which could jeopardize the patient safety. The clinic is hoping, by using an interactive net based learning tool, to be able to streamline the nurses’ internal education, make their learning material more easily learnt and motivate them to continue learning.   This thesis examined whether the clinic’s desired results could be achieved. This was examined by creating and evaluate a prototype of a learning tool. By combining theories and research about net based education, user centered design, interaction design and learning perspectives a prototype was developed for net based learning.   In order to identify the nurses’ needs and situation, a pre-study was conducted in the form of surveys and interviews with the clinic’s personnel followed by an interview study with responsible staff at the clinic and the hospital. A prototype was developed and its usability was evaluated together with the nurses. The tool was also evaluated by its ability to streamline the learning of the educational material regarding Cytostatic which was given by the county council; this by designing and testing of a course.   The results of the thesis identifies the factors which contributes to making a net based learning tool usable for the clinics staff. These factors, together with identifying the factors that affect their learning process, contributes to streamline the nurses’ introductory training. In conclusion, a learning tool which has been developed with affected personnel through a combination of design and learning perspectives can be made usable and education in order to ensure the nurses’ competence and contribute to an increased patient safety.

Teachers have demanding jobs in often stressful, high-paced work environments with heavy workloads. This has been shown to have negative consequences on health and job retention. This study aimed to ease the burden teachers experience in at least one area of their jobs – formative assessments. This was done by developing a timesaving design framework based on the insights gained from language teachers’ formative assessment practices which center on translanguaging, or strategic principles for using multilingualism in teaching. The framework, grounded in researched UX and UI design principles that reduce cognitive load, was used to create a rubric-based digital formative assessment (DFA) translanguaging tool prototype that was then tested for its impact on teacher workload. The results indicated that the developed DFA tool had the potential to reduce teacher workload with relatively high user satisfaction. One of the most significant findings from the study was that the learnability design principle had the greatest impact on the timesaving design framework. Further findings show that the DFA tool may be most effective if used in conjunction with other more traditional formative assessment processes. This study benefits teachers who use or want to use DFA tools, but mostly developers and designers who want to create more efficient systems using timesaving design principles. This study’s contribution is a timesaving design framework, which can be used to design and build DFA tools for translanguaging learning development.

Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie. / My master project is a book that aims to support relatives of people with aquired brain injuries, where I use myself and my own rehabilitetion after a hit-and-run accident as a case study.

This project consisted of the development of a web based participant database system to replace a spreadsheet based one for the project “Vi Ses! Språkvänner i Linköping” and the evaluation of it. The design and implementation was done iteratively using a collection of usability guidelines as well as the results of a set of user tests. User tests were also used for the evaluation of the web database system. The task during the user tests was participant matching and the main measurement taken was task completion time. The project resulted in a web database system that could fully replace the spreadsheet database system. The evaluation tests showed that this system was both faster to match participants in as well as less error prone. / Detta projekt bestod av utvecklingen och evalueringen av ett webbaserat databassystem för deltagare. Den skulle ersätta ett existerande Excel-baserat databassystem för projektet “Vi Ses! Språkvänner i Linköping”. Designen och implementationen gjordes iterativt med hjälp av användbarhetsriktlinjer och resultat från användartester. Användartester användes även för evalueringen av webbdatabassystemet. Uppgiften i användartesterna var deltagarmatchning och det huvudsakliga mätvärdet var hur lång tid uppgiften tog. Projektet resulterade i ett webbaserat databassystem som helt kunde ersätta det Excel-baserade systemet. Evalueringstesterna visade att systemet var både snabbare och mindre felbenäget att matcha deltagare i.