Följande frågor driver denna studie framåt. Hur upplever invandrarkvinnor det svenska samhällets krav på egen försörjning i förhållande till deras förutsättningar gällande familjens förväntningar på dem själva? Hur balanserar de samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva inom familjen?   Den svenska arbetsmarknaden kan vara svår att integrera sig på för alla, inte minst för invandrare som inte behärskar språket. Därtill är det ännu svårare för en kvinna som lever i en patriarkal familjestruktur att ta sig ut på arbetsmarknaden, eftersom en sådan struktur bygger på att mannen styr i familjen och att männen därför står högre i rang än kvinnorna. Detta innebär att kvinnorna alltid måste fråga mannen först innan de tar sig för något, vad det än handlar om. En sådan struktur är enligt enförsörjarmodellen och det är mannen som arbetar, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. I ett nytt samhälle där tvåförsörjarmodellen styr blir det därför en stor vändning när kvinnan plötsligt ges möjlighet att arbeta.   Studien lägger fram, genom kvalitativa intervjuer, hur sju kvinnor flydde till Sverige från Kosovo på 90-talet och deras upplevelser av möjligheter till integration på den svenska arbetsmarknaden i förhållande till deras familjetradition. Resultatet visar att de invandrade kvinnorna vill jobba men att de stöter på hinder i form av familjens traditioner och deras upplevelse av omgivningens förväntningar. Kvinnorna känner sig väl bemötta av myndigheter, men upplever att de inte får den hjälp de egentligen är i behov av med tanke på deras familjetraditioner. Detta i sin tur gör det svårt för dem att balansera samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva. / Following questions drive this study forward. How do immigrant women experience the Swedish society’s demands for self-sufficiency in relation to their requirements regarding the family's expectations of themselves? How do they balance the society’s expectations of self-sufficiency in relation to their family’s expectations on themselves within the family? The Swedish labor market can be hard to be integrated in for anyone, not at least for immigrants who do not master the language. In addition, it is even harder for a woman who lives in a patriarchal family structure to establish herself on the labor market, because such structures are based on the man ruling the family and that the men therefore have higher rank than the women. This means that the women always have to ask for their husbands’ permission before they do anything, no matter what it is. In such a structure only one supply for the family and the man works while the woman stays at home and takes care of the children and the household. Therefore, in a new society where both men and women supply for the family, it makes a large change when the woman suddenly is given the opportunity to work. This study presents, through qualitative interviews, how seven women fled to Sweden from Kosovo in the 90s and their experiences of opportunities for integration in the Swedish labor market in relation to their family tradition. The result shows that the immigrated women want to work but that they meet obstacles in terms of family traditions and their experiences of the expectations from the surroundings. The women feel that they are well received by the authorities, but they experience that they do not get the help that they truly need, considering their family traditions. This, in turn, makes it harder for them to balance society’s expectations concerning their own provision in relation to the family’s expectations on themselves.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida och på vilket sätt unga individer med behovs- och deltidsanställning upplever att deras anställningsform påverkar deras hälsa, livssituation och vardagsliv. I uppsatsen beskrivs behovs- och deltidsanställningar som otrygga då de i många fall innebär ett oförutsägbart schema och en oförutsägbar inkomst. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med unga individer mellan 20–30 år som alla har, eller under de senaste sex månaderna har haft, en behovs- eller deltidsanställning som huvudsaklig sysselsättning. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av fyra sociologiska teorier, dessa är flexibilitet på arbetsmarknaden, krav- och kontrollmodellen, ekonomi-skam och ekonomi-sociala band modellen samt psykologiska kontrakt. De slutsatser som dras är att en otrygg anställningsform leder till psykiska påfrestningar hos de anställda, som i stor utsträckning upplever stress och oro inför framtiden. Konsekvenserna grundas till stor del i en ostabil och oförutsägbar ekonomi. Av resultatet framgår även att de sociala relationerna med både chef och kollegor spelar stor roll för upplevelsen av den otrygga anställningsformen. Om arbetstagaren har en god relation med chef och kollegor upplever denne i större utsträckning anställningsformen och dess medföljande villkor som bättre. / The purpose of this essay is to gain further knowledge of how young adults with temporary and part time employment experience the consequences of their employment regarding health, life situation and everyday life. In this study temporary and part time employment is described as insecure employment because of their often unpredictable schedule and income. The study is built on five qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. They all have, or within the last six months have had, a part time or temporary employment as their main occupation. The result is analysed with the help of four sociological theories. These include flexibility on the labour market, the demand and control model, the economy-shame and economy- social bonds model and the theory of psychological contracts. The conclusions made are that an insecure employment leads to psychological tension. The individual tends to experience a lot of stress and worries for the future because of increased psychological tension. These are consequences that are based on an unpredictable and unstable personal economy. The result also shows that the experience of an insecure employment can depend on the individual's relationship with manager and co-workers. If the individual has a good relationship with manager and co-workers, it is more likely to experience the form of employment and its accompanying terms as better.

Uppsatsen undersöker danska unga arbetstagares känslor kring flexibilitet och trygghet på den danska arbetsmarknaden. Trygghetsbegreppet delas upp, i enlighet med EU:s samt professor Ton Wilthagens definition, i sysselsättningstrygghet samt anställningstrygghet. Bristande anställningstrygghet ger konsekvenser för individer i form av olika typer av osäkerhet och stress inför framtiden. En flexibel arbetsmarknad skapar konkurrens mellan individer samt höga krav på individuell ansträngning i sökandet efter arbete, i en arbetssituation eller gällande utbildning samt personlig utveckling. Danmark har valt att organisera sin arbetsmarknad utifrån tre grundpelare, en flexibel arbetsmarknad, ett socialt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik. De tre grundpelarna utgör det danska arbetsmarknadskonceptet flexicurity. Arbetstagare på den danska arbetsmarknaden har ett begränsat arbetsrättsligt skydd, exempelvis mot uppsägningar från arbetsgivarens sida. Som en kompensation finns generösa nivåer av ersättning för den som är utan inkomst att nyttja. Den sistkomna pelaren i flexicuritykonceptet är en aktiv arbetsmarknadspolitik, som har till syfte att anpassa samt återanpassa individer till arbetsmarknaden. Forskningen görs på kvalitativt vis, genom intervjuer med unga danska arbetstagare. Intervjuerna genomförs utifrån skapad semistrukturerad intervjuguide, som grundar sig i flexicuritykonceptets tre grundpelare. Analysprocessen är gjord enligt en tematisk analysmetod, där flexibilitet samt trygghet utgör två huvudteman. De underteman som följer är önskningar, självförtroende samt anställningsbarhet. Respondenterna önskar och värdesätter trygghet, i form av att ha möjlighet att stanna länge på en och samma arbetsplats, i uppsatsen kallad anställningstrygghet. De ser positivt på självvald flexibilitet, och önskar flexibilitet på egna villkor. Vi ser att känslan av anställningsbarhet, ett gott självförtroende samt fackförbudens stöd utgör trygghetsfaktorer på arbetsmarknaden. Generellt ser respondenterna den danska arbetsmarknaden som svårinkomlig för unga arbetstagare med bristande erfarenheter. Resultatet i sin helhet strider mot vad flexicuritykonceptet har till syfte att generera. Vi problematiserar företeelsen att arbetstagare inte ges trygghet från innehållet i flexicuritykonceptet, arbetsmarknadens krav på individers flexibilitet, samt hur en flexibel arbetsmarknad påverkar individen.

Employability is a concept that is highly relevant in relation to the labor market, also more attention is brought to the subject in today's society. How students become employable and the responsibility regarding the employability of the individual has shifted over time. The purpose of this essay was to gain more knowledge regarding the subject, that is what makes students employable. Furthermore, the goal was to achieve more knowledge about which factors the students thought were the most relevant in how they experience their own employability. We also wanted to investigate how they witness how well education matched the labor market's requirements. We choose to study how students from Human Resource program experience their own employability after they graduated. The study will therefore be focusing on students that have graduated within 1-2 years to get the best possible image of how they experience their own employability after graduating. The individuals who participated in this research were from two different universities, one university who had internships included in the study plan and one university that did not. The participants were a total of 6 graduates. The empirical material was built on a qualitative method, using qualitative semi-structures interviews. The result of the study showed how the factors that make students employable are many, but the three most current factors were, personality, education and experience. The results showed a big difference in how the students with internship experience their employability after they graduated, in comparison to the students without an internship in their study plan. Also how an education is mandatory to have a chance in today's competitive labor market.

Den här studien fördjupar sig i sjuksköterskors tankar om deras position på arbetsmarknaden, profession, handlingsutrymme och relationer till andra professioner. Studien utgår från intervjuer med sju sjuksköterskor med erfarenhet från 12 till 43 år som arbetar inom hemsjukvård, sjukhus, vårdcentral samt bemanningsföretag. Studien visar på att sjuksköterskorna upplever liten grad av makt på arbetsmarknaden. Maktlösheten har sin bakgrund i att det inom sjuksköterskeyrket finns ett flertal specialiseringar, vilket skapar en stor grad av segmentering. Det försvårar sjuksköterskornas mobilisering av sina gemensamma maktresurser. Sjuksköterskornas dubbla uppdrag inom sitt yrke bidrar också till en hög grad av segmentering. En annan tendens som studien visar är att triangeln medicin, omvårdnad och erfarenhet är viktig för sjuksköterskornas tankar om sin profession, samt att relationerna med undersköterskor och läkare är viktig för sjuksköterskorna i deras profession. En viktig tendens som framträder i den här studien är sjuksköterskornas känsla av att vara utbytbara. Arbetsgivarens behov att att använda de maktresurser de förfogar över skapar en spiral där sjuksköterskorna känner sig som de endast fyller ett par skor och väljer då att byta jobb. Det gäller framför allt sjuksköterskor som jobbar på sjukhus. En tendens som framkommer är att vad som anses värdefullt vid en anställning har förändrats från fast anställning till en anställning som går att få ihop med privatliv på ett bra sätt. Studien visar också att arbetsgivaren har misslyckats med att ge sjuksköterskorna de resurser de anser sig behöva för att ta hand om patienterna på ett bra sätt. Det finns en känsla att det inte är lönt att engagera sig då de ändå inte har inflytande kring hur vården styrs.

The present study examines the status of the UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) in Japan, with due regard to the status of treaties in general as sources of rights and obligations in the country. Further, the study aims to ascertain whether the said Convention has been properly implemented and enforced, and to demonstrate obstacles causing deficiencies and shortcomings in regards to combating discrimination against women in the labour market. In theory, treaties enjoy a high status in Japan, however, human rights treaties are rarely directly applied by the courts. Although certain legislative reforms have been undertaken to bring domestic law into harmony with the CEDAW, the Convention has had a limited impact. The domestic legislation fails to prohibit all forms of discrimination against women and the prohibitions, as well as the statistical targets for female representation, lack the backing of an effective enforcement mechanism. Additionally, the Japanese judiciary has been reluctant to accept arguments based on the CEDAW and, so far, no litigants have prevailed explicitly on the grounds of the Convention. The vague wording of the CEDAW makes the provisions easy to circumvent, which stresses the importance of bridging discrepancies between the treaty rules and domestic law. Finally, the Government of Japan needs a more comprehensive approach in addressing the issue of sex discrimination in the labour market, which includes working proactively to modify discriminatory practices and stereotypes.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. / Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

Studien undersöker rekryteringsprocessen inom film- och tv-branschen samt digitala plattformar. Syftet är att skapa förståelse för vilka behov yrkesverksamma filmarbetare har vid användning av en ny digital plattform för att effektivisera rekryteringsprocessen. För att uppnå syftet genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma personer i film- och tv- branschen. Resultatet från intervjuerna sorterades samt analyserades i fem kategorier: arbetsmarknaden, rekryteringsprocessen, sociala kontaktnätverk, digitala plattformar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade att det finns potential till att effektivisera processen genom en ny digital plattform. En fokusgrupp genomfördes därefter för att undersöka vilka behov en ny plattformen skulle fylla och vilka funktioner som skulle ingå för att utifrån det diskutera fram en prototyp. Genom en iterativ process framställdes prototypen därefter utifrån deltagarnas diskussioner för att senare omarbetas med stöd av teori och intervjuerna. Slutsatsen för studien är att det finns en effektiviseringspotential för rekryteringsprocessen i film- och tv- branschen genom en ny plattform med specifika funktioner som fyller olika behov. Däremot kan inte en ny digital plattform ersätta vikten av det sociala kontaktnätverket utan en ny plattform måste betrakta den aspekten. En ny digital plattform skulle enbart kunna effektivisera processen om plattformen uppfyller filmarbetarnas behov av en gemensam plattform. Men det är inte förrän filmarbetarna har samlats som det finns en användning av plattformen. / This study investigates the recruitment process within the film and tv industry, and digital platforms. The aim with this study is to build an understanding for what needs professional film workers have when using a new digital platform with the purpose of making the recruitment process more effective. The data was collected through four qualitative interviews with producers within the film and tv industry. The result was later categorized into five categories: the labor market, the social contact network, the recruitment process, digital platforms and development possibilities. Furthermore, the result showed that a new digital platform potentially could make the recruitment process more effective. Therefore, a focus group of four participants was put together to discuss what purpose a potential platform could be used for and what functions the platform could include. With the use of an iterative process, a prototype was later made based on the participant’s discussions. Furthermore, the prototype redesigned with support from the theories and the result from the interviews. The conclusion of this study is that the recruitment process within the film and tv industry could be made more efficient with a new digital platform consisting of specific functions meeting different needs. However, the structures within the labor market make the role of the social network crucial when recruiting, a new digital platform has to take this in consideration. A new digital platform would therefore only be able to make the recruitment process more efficient if the platform is meeting the user’s needs for a common platform. However, it’s not until the film workers are gathered that the platform live up to its purpose.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.